<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=DavidToreborg</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=DavidToreborg"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/DavidToreborg"/>
	<updated>2026-04-22T02:24:45Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36133</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36133"/>
		<updated>2016-05-23T09:43:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Transparent porcelain.jpg | 340px |right | Transparent porcelain]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden mellan keramik kakel och porslin kakel är hur de ser ut och hur de sammansätts. Även deras konsistens, densitet, hållbarhet och användningsområden är olika. Keramik kakel görs för det mesta av röd och vit lera och blandas med vatten och olika mineraler för att sen stelna i en ugn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin kakel görs av fin mald sand, renade leror och arbetas med vid en mycket högre värme än när man arbetar med keramik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kirksrv.com/abZdvw5L/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36132</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36132"/>
		<updated>2016-05-23T09:43:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Transparent porcelain.jpg | 340px | Transparent porcelain]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden mellan keramik kakel och porslin kakel är hur de ser ut och hur de sammansätts. Även deras konsistens, densitet, hållbarhet och användningsområden är olika. Keramik kakel görs för det mesta av röd och vit lera och blandas med vatten och olika mineraler för att sen stelna i en ugn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin kakel görs av fin mald sand, renade leror och arbetas med vid en mycket högre värme än när man arbetar med keramik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kirksrv.com/abZdvw5L/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36131</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36131"/>
		<updated>2016-05-23T09:42:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Transparent porcelain.jpg|Transparent porcelain]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden mellan keramik kakel och porslin kakel är hur de ser ut och hur de sammansätts. Även deras konsistens, densitet, hållbarhet och användningsområden är olika. Keramik kakel görs för det mesta av röd och vit lera och blandas med vatten och olika mineraler för att sen stelna i en ugn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin kakel görs av fin mald sand, renade leror och arbetas med vid en mycket högre värme än när man arbetar med keramik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kirksrv.com/abZdvw5L/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36129</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36129"/>
		<updated>2016-05-23T09:31:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden mellan keramik kakel och porslin kakel är hur de ser ut och hur de sammansätts. Även deras konsistens, densitet, hållbarhet och användningsområden är olika. Keramik kakel görs för det mesta av röd och vit lera och blandas med vatten och olika mineraler för att sen stelna i en ugn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin kakel görs av fin mald sand, renade leror och arbetas med vid en mycket högre värme än när man arbetar med keramik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kirksrv.com/abZdvw5L/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36128</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36128"/>
		<updated>2016-05-23T09:13:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kirksrv.com/abZdvw5L/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36127</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36127"/>
		<updated>2016-05-23T08:59:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36125</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36125"/>
		<updated>2016-05-23T08:57:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36124</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36124"/>
		<updated>2016-05-23T08:53:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för märke så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36123</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36123"/>
		<updated>2016-05-23T08:49:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat. När porslinet inte utgör någon for och är gjord som plattor kallas det för kakel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för material så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36122</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=36122"/>
		<updated>2016-05-23T08:44:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beroende på vad det är för material så kostar det olika mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=35961</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=35961"/>
		<updated>2016-05-10T12:22:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ulffFUbZHqo Image size and resolution] 214, av Adrian&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob). 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=tTMHpRIxC9I Match, replace, and mix colors] Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=qTLymS4vdXg&amp;amp;feature=youtu.be Layer Basics] Christopher Pettersson&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps [Daniel Gohari]. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326(Cristian Blaj TE15A)&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=bvpPg7VlnaE Perspective Warp] Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=HfsQ3yQOOjc Adjust HDR exposure and toning] ..... 454 Jakob TE15B &lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ewOWx-BBh88 Using adjustment layers] av Anna&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kompassen_-_F%C3%B6retag&amp;diff=35920</id>
		<title>Kompassen - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kompassen_-_F%C3%B6retag&amp;diff=35920"/>
		<updated>2016-05-09T08:35:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Företagen som jag hittat som skapar/säljer kompasser är Silva och Suunto. Företaget som säljer marinkompass som jag hittade var Flotec marin och gps företagen som net on net sålde var från Garmin och TomTom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kartföretag: Lantmäteriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kompassföretag: Silva och Suunto.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GPS företag: Garmin och Tomtom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marinkompass företag: Flotec marin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GPS på mobilen: Smart compass.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kompassen_-_F%C3%B6retag&amp;diff=35916</id>
		<title>Kompassen - Företag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kompassen_-_F%C3%B6retag&amp;diff=35916"/>
		<updated>2016-05-09T08:31:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: Skapade sidan med &amp;#039;Företagen som jag hittat som skapar/säljer kompasser är Silva och Suunto. Företaget som säljer marinkompass som jag hittade var Flotec marin och gps företagen som net on...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Företagen som jag hittat som skapar/säljer kompasser är Silva och Suunto. Företaget som säljer marinkompass som jag hittade var Flotec marin och gps företagen som net on net sålde var från Garmin och TomTom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kartföretag: Lantmäteriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kompassföretag: Silva och Suunto.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GPS företag: Garmin och Tomtom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marinkompass företag: Flotec marin.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34857</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34857"/>
		<updated>2016-02-19T14:00:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34170</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34170"/>
		<updated>2016-02-01T10:34:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är olika leror, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34154</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34154"/>
		<updated>2016-02-01T10:22:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 ( [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är kaolin, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34153</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34153"/>
		<updated>2016-02-01T10:21:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 2…5 [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är kaolin, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34152</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34152"/>
		<updated>2016-02-01T10:16:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet Porslin är en isolator [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara, dricka eller äta i, på/med. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är kaolin, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34118</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34118"/>
		<updated>2016-02-01T10:01:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara eller äta på/i. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att framställa porslin behöver man tre material och en massa olika moment. Dess huvudsakliga beståndsdelar är kaolin, fältspat och kvarts. Men i det porslinet som jag inriktat mig på som kallas benporslin ingår även benaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34069</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34069"/>
		<updated>2016-02-01T09:29:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Porslin används för det mesta till tallrikar, skålar och andra saker man kan förvara eller äta på/i. Porslin används även till toaletter och handfat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34035</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34035"/>
		<updated>2016-01-31T11:29:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av porslin startade i Kina och/eller Japan, det engelska ordet för porslin heter dessutom &amp;quot;China&amp;quot;. Porslinet väckte stor beundran pågrund av dess hårdhet, klang och glänsande färgprakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34000</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=34000"/>
		<updated>2016-01-29T14:10:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhets skalan 7.0 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33690</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33690"/>
		<updated>2016-01-25T10:29:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densiteten är 2 500Kg / m^3 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33678</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33678"/>
		<updated>2016-01-25T09:54:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33674</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33674"/>
		<updated>2016-01-25T09:50:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: /* Keramer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]]&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]]&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Masonit]] &lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33672</id>
		<title>Porslin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Porslin&amp;diff=33672"/>
		<updated>2016-01-25T09:49:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;DavidToreborg: Skapade sidan med &amp;#039;Hej&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hej&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>DavidToreborg</name></author>
	</entry>
</feed>