https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=CrjuWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-22T00:28:58ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26805Övningsuppgifter på Ohms lag2014-05-08T11:10:55Z<p>Crju: /* Uppgift 17 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 Ampere<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln är I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3R<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 142,85 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 1 Ampere<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Bananostpotatisslick.png&diff=26804Fil:Bananostpotatisslick.png2014-05-08T11:10:15Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26786Övningsuppgifter på Ohms lag2014-05-08T10:54:06Z<p>Crju: /* Uppgift 17 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 Ampere<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Fårmeln är I=U/R alltså U=12/55 vilket är 2,2 så lampornas strömm är 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 8 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Cjdiagramfakyuualllsux1.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:Teknik.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3R<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska kyla ner ett kylskåp, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 100A<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-04-30_at_13.16.57.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
0,015R<br />
</Felix Adnerhagen><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 142,85 R<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 1 Ampere<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Cjdiagramfakyuualllsux1.png&diff=26785Fil:Cjdiagramfakyuualllsux1.png2014-05-08T10:53:25Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26622Övningsuppgifter på Ohms lag2014-04-28T09:04:33Z<p>Crju: /* Uppgift 18 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Man tar p=u*I<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 8 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26621Övningsuppgifter på Ohms lag2014-04-28T09:04:18Z<p>Crju: /* Uppgift 17 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Man tar p=u*I<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 8 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26620Övningsuppgifter på Ohms lag2014-04-28T09:03:33Z<p>Crju: /* Uppgift 18 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Man tar p=u*I<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 8 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png&diff=26619Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png2014-04-28T09:03:08Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div></div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=25406Komponent, TE13B2013-12-11T12:08:39Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''Insidan av en dator'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/29104946" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
Av: Felix och Martin<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Gjord av: Felix, Luan och Martin<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959470" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0"</html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
Gjord av Alexander och Dimer<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885185" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html> <br />
{{clear}}<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
Gjord av Noor och Soheil<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
av: Josef och Dilan<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
Presemtation av Kristofer och Lucas<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
En presentation om processorn av Ludvig och Linus.<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Av: Johan Stigberg<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
Av: Mario och Spiridon<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
Gjord av: Daniel och Sixten<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> </html><br />
{{clear}}<br />
<br />
− <br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
Av: Robin & Tilla<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''EXTERNA HÅRDDISKAR'''<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28115997" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/leowezelius/externa-hrddiskar" title="Externa hårddiskar" target="_blank">Externa hårddiskar</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/leowezelius" target="_blank">Leo Wezelius</a></strong> </div></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Lite fakta om datorkomponenter ==<br />
<br />
Av Ludvig och Daniel<br />
{{clear}}<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Johan, Sixten, Kristofer( Plocka isär en dator)<br />
<html><iframe src="http://www.youtube.com/watch?v=1re2giemFyE" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html> <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Eric och Rasmus Datorns komponenter<br />
{{#ev:youtube| 5KHfE7rMoD4 |250|right|}}<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Christoffer J och Sam<br />
{{#ev:youtube| EItiDr5SYdk |400|right|}}<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=25405Komponent, TE13B2013-12-11T12:07:43Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''Insidan av en dator'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/29104946" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
Av: Felix och Martin<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Gjord av: Felix, Luan och Martin<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959470" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0"</html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
Gjord av Alexander och Dimer<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885185" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html> <br />
{{clear}}<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
Gjord av Noor och Soheil<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
av: Josef och Dilan<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
Presemtation av Kristofer och Lucas<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
En presentation om processorn av Ludvig och Linus.<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Av: Johan Stigberg<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
Av: Mario och Spiridon<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
Gjord av: Daniel och Sixten<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> </html><br />
{{clear}}<br />
<br />
− <br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
Av: Robin & Tilla<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''EXTERNA HÅRDDISKAR'''<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28115997" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/leowezelius/externa-hrddiskar" title="Externa hårddiskar" target="_blank">Externa hårddiskar</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/leowezelius" target="_blank">Leo Wezelius</a></strong> </div></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Lite fakta om datorkomponenter ==<br />
<br />
Av Ludvig och Daniel<br />
{{clear}}<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Johan, Sixten, Kristofer( Plocka isär en dator)<br />
<html><iframe src="http://www.youtube.com/watch?v=1re2giemFyE" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html> <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Eric och Rasmus Datorns komponenter<br />
{{#ev:youtube| 5KHfE7rMoD4 |250|right|}}<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Christoffer J och Sam<br />
<html><iframe src="http://www.youtube.com/watch?v=EItiDr5SYdk&feature=youtu.be" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html> <br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24953Formsprutning2013-11-15T12:35:16Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|300px |Maskiner som används till formsprutning]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|300px ||Plastdetalj brevid en kopparelektrod som används för tillverkning av verktygets formgivande del]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
* att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
* att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
* att kyla den formade smältan till fast form<br />
* att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24951Formsprutning2013-11-15T12:34:34Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|300px |Maskiner som används till formsprutning]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|300px ||Plastdetalj brevid en kopparelektrod som används för tillverkning av verktygets formgivande del]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
: att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
: att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
: att kyla den formade smältan till fast form<br />
: att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24949Formsprutning2013-11-15T12:34:18Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|300px |Maskiner som används till formsprutning]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|300px ||Plastdetalj brevid en kopparelektrod som används för tillverkning av verktygets formgivande del]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
: att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
: att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
: att kyla den formade smältan till fast form<br />
: att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24947Formsprutning2013-11-15T12:33:58Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|300px |Maskiner som används till formsprutning]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|300px ||Plastdetalj brevid en kopparelektrod som används för tillverkning av verktygets formgivande del]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
: att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
: att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
: att kyla den formade smältan till fast form<br />
: att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24944Formsprutning2013-11-15T12:33:03Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|300px |Formsprutningsmaskiner]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|300px ||Verktygstillverkning-plast]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
: att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
: att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
: att kyla den formade smältan till fast form<br />
: att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24901Formsprutning2013-11-15T12:14:40Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|400|Formsprutningsmaskiner]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|400|Verktygstillverkning-plast]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24898Formsprutning2013-11-15T12:14:04Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|thumb|Formsprutningsmaskiner]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|thumb|Verktygstillverkning-plast]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24894Formsprutning2013-11-15T12:13:22Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
[[File:Formsprutningsmaskiner.jpg|Formsprutningsmaskiner]]<br />
[[File:Verktygstillverkning-plast.jpg|Verktygstillverkning-plast]]<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24890Formsprutning2013-11-15T12:10:11Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
<br />
Ifall materialets töjning överstiger elasticitetsgränsen så kallas det för plasticering, det medför att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form när det avlastas och då uppstår en bestående deformation på plasten.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Svensk standard säger att helst ska form användas men formverktyg är tillåtet. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Rätt formverktyg kan betyda allt för processen, i pris och kvalitet d.v.s<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till fast form<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24880Formsprutning2013-11-15T12:05:48Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
De maskinerna som används vid formsprutning består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt ett unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som sedan leder nedåt till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturerna för materialen ligger på runt ca. 175 och 300 grader C. Det beror på vilken materialtyp det är. Plasten drivs sedan fram av en skruv som fungerar som en kolv. Den smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten hålls stängd tills att det har smälts tillräckligt mycket plats och rätt tryck har hunnit byggas upp (50-150 MPa). Formen för produkten är oftast tvådelad, den öppnas och fylls med den smälta plasten som sedan kyls. Det finns maskiner som har en låskraft från något tons storlek upp till 8000 ton, men de vanligaste maskinerna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att 'smältan' inte stelnar på vägen. För då blir inte plasten alls like bra och är mycket mer trolig att gå sönder. Det viktiga att ha i åtanke då är smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning för att göra plasten på ett bra sätt.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd form<br />
att kyla den formade smältan till någorlunda hårt.<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
<br />
[[Fil:DAWGZ.gif]]<br />
<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24800Formsprutning2013-11-14T13:53:16Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24799Formsprutning2013-11-14T13:52:53Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
För att framställa plastdetaljer så är den viktigaste metoden formsprutning. Den metoden används för att bearbeta termoplaster men idag är den även användbar för termoelaster, härdplaster och elaster. Man kan använda formsprutning för att bearbeta alla vanliga plastmaterial; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
=COMING SOON=<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24744Formsprutning2013-11-14T13:30:51Z<p>Crju: /* Formverktyg */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
Formsprutning är den viktigaste metoden för framställning av plastdetaljer. Metoden används för bearbetning av termoplaster men är idag användbar även för termoelaster, härdplaster och elaster. Alla vanliga plastmaterial kan bearbetas genom formsprutning; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.[1]<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
==== Formverktyg ====<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24741Formsprutning2013-11-14T13:30:33Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
Formsprutning är den viktigaste metoden för framställning av plastdetaljer. Metoden används för bearbetning av termoplaster men är idag användbar även för termoelaster, härdplaster och elaster. Alla vanliga plastmaterial kan bearbetas genom formsprutning; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.[1]<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
=== Formverktyg ===<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Formsprutning&diff=24739Formsprutning2013-11-14T13:29:45Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
Formsprutning är den viktigaste metoden för framställning av plastdetaljer. Metoden används för bearbetning av termoplaster men är idag användbar även för termoelaster, härdplaster och elaster. Alla vanliga plastmaterial kan bearbetas genom formsprutning; homogena såväl som cellulära liksom material med fyllmedel eller fiberarmering.[1]<br />
<br />
Bilden till höger gestaltar hur typiska formsprutningsmaskiner kan se ut. Maskinerna består av en sprutenhet och en formlåsningsenhet samt en för varje produkt unikt formverktyg. Sprutenheten matas med granulerad/mald plast i en tratt som leder ner till en uppvärmd cylinder. Smälttemperaturen ligger i det flesta fall mellan ca. 175 och 300 grader C. Temperaturen är beroende av materialtyp. Plasten drivs fram av en skruv som också fungerar som kolv. Plasten smälts och doseras i en diskontinuerlig process. Formlåsningsenheten är stängd tills att tillräckligt mycket plast smält och rätt tryck byggts upp (50-150 MPa). Formen, som oftast är tvådelad, öppnas och fylls med "smältan" (den smälta plasten) som kyls. De vanligaste maskinstorlekarna har en låskraft från ca. 30 ton till ca. 1000 ton men det finns maskiner från något tons storlek upp till 8000 ton.<br />
<br />
Det är mycket viktigt att hela formen fylls och att smältan inte stelnar på vägen. Plasten blir då spröd vilket gör att den lätt går sönder. Viktiga faktorer är därför smältans temperatur, trycket i sprutenheten, formens temperatur, kyltiden och själva formens dimensioner och utformning.<br />
<br />
Om töjningen i materialet överstiger elasticitetsgränsen så kallad plasticering, så medför det att materialet inte fjädrar tillbaka till sin ursprungliga form vid avlastning. Det vill säga det uppstår bestående deformation.<br />
<br />
Enligt Svensk Standard benämns verktyg vid plastbearbetning helst form men formverktyg är tillåtet och har kanske blivit den vanligaste benämningen. Formverktyget är det centrala i formsprutningsprocessen. Ett rätt utformat formverktyg är avgörande för detaljens kvalitet och produktionens ekonomi.[2]<br />
<br />
Formens uppgift vid bearbetning av termoplaster är följande:<br />
<br />
att distribuera den smälta plasten i formverktyget<br />
att forma den smälta plasten i ett formrum till önskvärd geometri<br />
att kyla den formade smältan till en solid detalj genom temperering<br />
att befria detaljen från formen med hjälp av ett utstötarsystem<br />
<br />
Av Christoffer och Linus<br />
{{clear}}</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24737Teknik 12013-11-14T13:29:13Z<p>Crju: /* Formsprutning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
Alexander och Soheil<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== 3D Printning ===<br />
<br />
Avsnitt 1:<br />
Eric och Rasmus<br />
<br />
Avsnitt 2:<br />
Leo och Nils<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
Luan och Martin<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24728Teknik 12013-11-14T13:25:04Z<p>Crju: /* Formsprutning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
Alexander och Soheil<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== 3D Printning ===<br />
<br />
Avsnitt 1:<br />
Eric och Rasmus<br />
<br />
Avsnitt 2:<br />
Leo och Nils<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== Formsprutning ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| s6RiNU1DhR0|300|right }}<br />
<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
Luan och Martin<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24714Teknik 12013-11-14T13:14:52Z<p>Crju: /* Formblåsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
Dimer o Dilan<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Slipning ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== Laserbearbetning ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== 3D Printning ===<br />
<br />
Avsnitt 1:<br />
Eric och Rasmus<br />
<br />
Avsnitt 2:<br />
Leo och Nils<br />
<br />
=== klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== Formsprutning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
Luan och Martin<br />
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=24340Materialdatabasen2013-11-08T11:58:46Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Mässing]] Soheil<br />
* [[Guld]] Max<br />
* [[Rostfritt stål]] <br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[Koppar]] av Christoffer<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[CVP Plast]]<br />
* [[Aluminium]]<br />
* [[Kolstål]]<br />
* [[Mässing Martin]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Krom]]<br />
* [[Tegel]]<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]]<br />
* [[Kvarts]]<br />
* [[Grafit]]<br />
* [[Platina]] [[Arvid]]<br />
* [[PC Plast]]<br />
* [[Polystyren]]<br />
* [[Tenn]]<br />
* [[Bly]]<br />
* [[zink]]<br />
* [[Zink]]<br />
* [[Gummi]]<br />
* [[frigolit]]<br />
* [[diamant]]<br />
* [[Betong]]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Crju&diff=24326Användare:Crju2013-11-08T11:56:24Z<p>Crju: Skapade sidan med '== Om mig== Jag heter Christoffer och jag är elev på Thoren Innovation School.'</p>
<hr />
<div>== Om mig==<br />
Jag heter Christoffer och jag är elev på Thoren Innovation School.</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24274Koppar2013-11-07T14:01:06Z<p>Crju: /* Länkar */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Hårdhet 3,0 (Mohs hårdhetsskala)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Ett pound är ungefär 0,45kg vilket gör att kilo priset på koppar ligger runt 46kr/kg. Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]<br />
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]<br />
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]<br />
* [https://www.google.se/search?q=pound+i+kg&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=fZx7Up1ax-XhBPK5geAH Pound i KG]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24267Koppar2013-11-07T14:00:04Z<p>Crju: /* Pris */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Hårdhet 3,0 (Mohs hårdhetsskala)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Ett pound är ungefär 0,45kg vilket gör att kilo priset på koppar ligger runt 46kr/kg. Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]<br />
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]<br />
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24218Koppar2013-11-07T13:41:41Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Hårdhet 3,0 (Mohs hårdhetsskala)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]<br />
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]<br />
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24162Koppar2013-11-07T13:22:26Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]<br />
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]<br />
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]<br />
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24144Koppar2013-11-07T13:15:32Z<p>Crju: /* Användning */</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient<br />
http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/<br />
https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24138Koppar2013-11-07T13:13:19Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: ==<br />
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]<br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient<br />
http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/<br />
https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24057Koppar2013-11-06T20:47:06Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.<br />
<br />
Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.<br />
<br />
Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.<br />
<br />
Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.<br />
<br />
== Historia ==<br />
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.2377 (-0.60%). Priset (USD) per pound är i sek ungefär 21 SEK (2013-11-06). Kvaliteten på kopparen varierar starkt beroende på vart man köper det och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient<br />
http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/<br />
https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24055Koppar2013-11-06T20:01:56Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd marknader. Större handelsplatser är London metal exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX. Av dem är LME ledande. Handeln sker vanligen med A grad Koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är den näst bästa ledaren för elektrisk ström efter silver. Metallen leder även värme mycket effektivt (401 watt per meter och Kelvin), en egenskap som gör den användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort – från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning. En ständig debatt förs kring huruvida kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. Förespråkarna menar att kopparkärl med 10 cm tjocka väggar bör kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal legeringar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Några vanliga kopparlegeringar är mässing, brons och nysilver. Termen används om en rad olika legeringar med koppar som basmetall och kan med fördel användas när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden inte är kända, något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd som av slentrian ofta felaktigt bara kallas "brons".<br />
<br />
I dag används materialet som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, samt för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper, och som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.<br />
<br />
Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.<br />
<br />
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Koppar och kopparlegeringar har använts i vår del av världen under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer – från bronsålderns rakknivar, via 1600-talets koppartak och bronskanoner, till industrisamhällets lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. I dag används materialet som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, samt för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper, och som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan. Kopparlegeringar som mässing och bronser används till exempel i rörkopplingar och ventiler, och som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris på koppar i USD cent per pound, på råvarubörsen COMEX i New York är 3.2377 -0.60% Pris (USD) per uns vilket är ungefär 21 SEK (2013-11-06) Kvaliteten varierar starkt beroende på vart man köper sitt koppar och ifall det är begagnat eller inte.<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient<br />
http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/<br />
https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24048Koppar2013-11-06T19:29:57Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd marknader. Större handelsplatser är London metal exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX. Av dem är LME ledande. Handeln sker vanligen med A grad Koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är den näst bästa ledaren för elektrisk ström efter silver. Metallen leder även värme mycket effektivt (401 watt per meter och Kelvin), en egenskap som gör den användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort – från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning. En ständig debatt förs kring huruvida kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. Förespråkarna menar att kopparkärl med 10 cm tjocka väggar bör kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal legeringar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Några vanliga kopparlegeringar är mässing, brons och nysilver. Termen används om en rad olika legeringar med koppar som basmetall och kan med fördel användas när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden inte är kända, något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd som av slentrian ofta felaktigt bara kallas "brons".<br />
<br />
I dag används materialet som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, samt för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper, och som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.<br />
<br />
Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.<br />
<br />
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Koppar och kopparlegeringar har använts i vår del av världen under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer – från bronsålderns rakknivar, via 1600-talets koppartak och bronskanoner, till industrisamhällets lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. I dag används materialet som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, samt för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper, och som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan. Kopparlegeringar som mässing och bronser används till exempel i rörkopplingar och ventiler, och som beslag och dekorationer.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
3.2377 -0.60% Pris (USD) per uns vilket är ungefär 21 SEK (2013-11-06)<br />
<br />
== Länkar ==<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient<br />
http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/<br />
https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24047Koppar2013-11-06T18:53:57Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd marknader. Större handelsplatser är London metal exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX. Av dem är LME ledande. Handeln sker vanligen med A grad Koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).<br />
<br />
Koppar är den näst bästa ledaren för elektrisk ström efter silver. Metallen leder även värme mycket effektivt (401 watt per meter och Kelvin), en egenskap som gör den användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort – från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning. En ständig debatt förs kring huruvida kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. Förespråkarna menar att kopparkärl med 10 cm tjocka väggar bör kunna hålla i en miljon år.<br />
<br />
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal legeringar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Några vanliga kopparlegeringar är mässing, brons och nysilver. Termen används om en rad olika legeringar med koppar som basmetall och kan med fördel användas när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden inte är kända, något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd som av slentrian ofta felaktigt bara kallas "brons".<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.<br />
<br />
Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.<br />
<br />
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Länkar ==</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24046Koppar2013-11-06T18:47:16Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.<br />
<br />
Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.<br />
<br />
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Länkar ==</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=24045Koppar2013-11-06T18:46:42Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.<br />
<br />
Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.<br />
<br />
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.<br />
<br />
Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Länkar ==</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=24036Materialdatabasen2013-11-06T12:13:28Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Mässing]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[Koppar]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[CVP Plast]]<br />
* [[Aluminium]]<br />
* [[Kolstål]]<br />
* [[mässing]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Ädelsten]]<br />
* [[Tegel]]<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]]<br />
* [[Kvarts]]<br />
* [[Grafit]]<br />
* [[Platina]]<br />
* [[PC Plast]]<br />
* [[Polystyren]]<br />
* [[Tenn]]<br />
* [[Bly]]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=24035Materialdatabasen2013-11-06T12:12:37Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Mässing]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[Koppar|http://wikiskola.se/index.php?title=Koppar]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[CVP Plast]]<br />
* [[Aluminium]]<br />
* [[Kolstål]]<br />
* [[mässing]]<br />
* [[Titan]]<br />
* [[Ädelsten]]<br />
* [[Tegel]]<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]]<br />
* [[Kvarts]]<br />
* [[Grafit]]<br />
* [[Platina]]<br />
* [[PC Plast]]<br />
* [[Polystyren]]<br />
* [[Tenn]]<br />
* [[Bly]]</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=23897Komponent, TE13B2013-11-04T13:20:43Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Johan<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884700" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
'''SKÄRM'''</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=23891Komponent, TE13B2013-11-04T12:59:20Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
'''SKÄRM'''</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=23889Komponent, TE13B2013-11-04T12:57:34Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
<br />
http://www.slideshare.net/potatis/ram-27884394<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
'''SKÄRM'''</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=23888Komponent, TE13B2013-11-04T12:56:29Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/potatis/ram-27884394" title="Ram" target="_blank">Ram</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/potatis" target="_blank">potatis</a></strong> </div><br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
'''SKÄRM'''</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Koppar&diff=23884Koppar2013-11-04T09:51:05Z<p>Crju: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K) : Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>] : Värmeledningsförmåga 401 W/...'</p>
<hr />
<div>== Materialegenskaper: == <br />
: Densitet 8920 [kg/m<sup>3</sup>] (273 K)<br />
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K<sup>-1</sup>]<br />
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)<br />
: Resistivitet 1,72x10<sup>-8</sup> [ohmmeter]<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Pris och kvaliteter<br />
<br />
== Länkar ==</div>Crjuhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=23821Materialdatabasen2013-11-04T09:27:09Z<p>Crju: </p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
* [[Guld]]<br />
* [[Rostfritt stål]]<br />
* [[Papper]]<br />
* [[Furu]]<br />
* [[silver]]<br />
* [[Järn]]<br />
* [[Zink]]<br />
* [[Koppar]]</div>Crju