<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Casper+Schwerin</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Casper+Schwerin"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Casper_Schwerin"/>
	<updated>2026-05-12T02:00:31Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31738</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31738"/>
		<updated>2015-04-20T10:03:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 68 Ludvig==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Hur mycket ström kommer till batteriet. Batteriet är 10 V och resistansen har färgerna röd, brun ,brun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Luddes_massiva_bild.png| 240px | Miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Ludvig &lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 Johan S ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 - Christoffer J ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa A går sönder?&lt;br /&gt;
B. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa C går sönder?&lt;br /&gt;
C. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa D går sönder?&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Både A &amp;amp; B fungerar ej&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
B. Endast C fungerar ej&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
C. Ingen lampa fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 21 milli-ampere (mA) och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir P-värdet (W) och effekten i Volt (V)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: 147 milli-watt och ungefär 7 Volt (6.951 V)  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 26 Mikael==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen i kretsen är 600 Ohm. Spänningen är 9 Volt. Vilken ström har kretsen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets me.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 27 Adam Rettig &amp;amp; Ella Tingström==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömstyrkan är 13A, och P-värdet 975W. Beräkna spänningen och resistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Elthinggrej.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Spänningen är 75V och resistansen ca 5,8 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Adam Rettig &amp;amp; Ella Tingström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 28 Zacharias Jafar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 500V och resistansen är  2k&amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Dia1337.png| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I. Så för att få fram strömmen måste man ta I=U/R vilket i detta fall blir I=2000/500=4A.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Zacharias Jafar&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 33 Adem==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 9.5 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Kretslopp.png|240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: Ström=12/9.5&lt;br /&gt;
                   Ström = 1.26&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 27 Noah ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Carl har en lampa med 10 Ohm med en spänning på 3 volt, Och Peter påstår att strömmen kommer att bli  3.3, har Peter rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 [[Fil:Skärmavbild_2015-04-14_kl._10.50.41.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Peter räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 3/10 = 0.33&lt;br /&gt;
Fel svar är 10/3 = 3.3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 29 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Hur mycket ström åker ner till jord?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motor_Ohms_Lag.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka till höger för att expandera)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: &lt;br /&gt;
Inget svar skriven. Försök lösa det själv. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 44 john ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| A. hur mycket amper åker genom lampan&lt;br /&gt;
B. hur mycket resistans har lampan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 [[Fil:John_4.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: A. amperen endras aldrig.&lt;br /&gt;
B. 100 ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31646</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31646"/>
		<updated>2015-04-15T07:39:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 33 Adem==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 9.5 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Kretslopp.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 27 Noah ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Carl har en lampa med 10 Ohm med en spänning på 3 volt, Och Peter påstår att strömmen kommer att bli  2, har Peter rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 [[Fil:Skärmavbild_2015-04-14_kl._10.50.41.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Peter räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 3/10 = 0.5&lt;br /&gt;
Fel svar är 10/3 = 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Hur mycket ström åker ner till jord?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motor_Ohms_Lag.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: &lt;br /&gt;
Inget svar skriven. Försök lösa det själv. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa A går sönder?&lt;br /&gt;
B. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa C går sönder?&lt;br /&gt;
C. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa D går sönder?&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Både A &amp;amp; B fungerar ej&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
B. Endast C fungerar ej&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
C. Ingen lampa fungerar&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| . &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 26 Mikael==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen i kretsen är 600 Ohm. Spänningen är 9 Volt. Vilken ström har kretsen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets me.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31626</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31626"/>
		<updated>2015-04-15T07:29:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Uppgift 25 - Casper Schwerin */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fil:Kretslopp.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 33 Adem==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[fil:krets.png:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 27 Noah ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Carl har en lampa med 10 Ohm med en spänning på 3 volt, Och Peter påstår att strömmen kommer att bli  2, har Peter rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 [[Fil:Skärmavbild_2015-04-14_kl._10.50.41.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Peter räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 3/10 = 0.5&lt;br /&gt;
Fel svar är 10/3 = 2. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa A går sönder?&lt;br /&gt;
B. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa C går sönder?&lt;br /&gt;
C. Vilken eller vilka lampor fungerar inte om lampa D går sönder?&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
A. Både A &amp;amp; B fungerar ej&lt;br /&gt;
B. Endast C fungerar ej&lt;br /&gt;
C. Ingen lampa fungerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| . &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 26 Mikael==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets me.png:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31613</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31613"/>
		<updated>2015-04-15T07:24:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| . &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 26 Mikael==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[fil:krets.png:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31609</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31609"/>
		<updated>2015-04-15T07:22:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| . &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31608</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=31608"/>
		<updated>2015-04-15T07:21:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Uppgift 1 Rasmus Madsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 &amp;lt;math&amp;gt; \Omega &amp;lt;/math&amp;gt;. Vad är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:| 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)&lt;br /&gt;
: R&amp;lt;sub&amp;gt;total&amp;lt;/sub&amp;gt; = (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; * R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... * R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;) / (R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:&lt;br /&gt;
: (10 * 15)/(10 + 15)&lt;br /&gt;
: om vi kortar ner det blir det&lt;br /&gt;
: 150 / 25&lt;br /&gt;
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag gäller U=R&#039;I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Leo Wezelius ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W, och sist men inte minst en strömbrytare.&lt;br /&gt;
Funktionen av kretsen är att låta tända/släcka en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.jpg | 240px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Svaret är 1.6&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Upgift 8 Soheil ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 Arvid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Mario&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LOL.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3 Ohm&lt;br /&gt;
Svar, 0,3 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm&lt;br /&gt;
: Svar, 1500 Ohm&lt;br /&gt;
Felix Anderhagen&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar dataspel och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 143 Ohm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 - Max ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.&lt;br /&gt;
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då  I → 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 - Dimer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dimer&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 23 Kristofer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.&lt;br /&gt;
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36&lt;br /&gt;
Fel svar är 20/7.2 = 2.778&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 24 - Simon och Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&amp;lt;center&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Uppgift24.png|240px|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/center&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 25 - Casper Schwerin ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| . &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en kretsschema till ett säkerhetssystem. Strömmens värde är 210 milli-ampere och glödlampans resistans är 331 ohm (Ω). Vad blir effekten i Volt (V)? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Krets ca.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: ungefär 7 Volt (6.951 V)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Casper Schwerin&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Krets_ca.png&amp;diff=31598</id>
		<title>Fil:Krets ca.png</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Krets_ca.png&amp;diff=31598"/>
		<updated>2015-04-15T07:14:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31439</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31439"/>
		<updated>2015-03-25T19:16:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära [http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Stockholms stadion], är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Casper_Schwerin&amp;diff=31247</id>
		<title>Användare:Casper Schwerin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Casper_Schwerin&amp;diff=31247"/>
		<updated>2015-03-16T11:35:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: Skapade sidan med &amp;#039;HEH GREETINGS!&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;HEH GREETINGS!&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31246</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31246"/>
		<updated>2015-03-16T11:33:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära [http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Stockholms stadion], är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31245</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31245"/>
		<updated>2015-03-16T11:33:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära [ http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Stockholms stadion], är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31244</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31244"/>
		<updated>2015-03-16T11:32:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära [ http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Stockholms stadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31243</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31243"/>
		<updated>2015-03-16T11:31:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät.]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version.]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst.]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationerna, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från[ http://www.exeample.org Stockholms stadion , samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms tunnelbana]&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_stadion Wikipedia om Stockholms stadion]&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadion_%28tunnelbanestation%29 Wikipedia om Stadions tunnelbanestation]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31240</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31240"/>
		<updated>2015-03-16T11:21:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb| Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stadions tunnelbanestation och dess konst]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31239</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31239"/>
		<updated>2015-03-16T11:20:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Bild på Stadions tunnelbanestation och dess konst]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31235</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31235"/>
		<updated>2015-03-16T11:18:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stockholm subway stadion 20050731 002]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31234</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31234"/>
		<updated>2015-03-16T11:17:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stockholm subway stadion 20050731 002]]&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31232</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31232"/>
		<updated>2015-03-16T11:16:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk] &lt;br /&gt;
[[File:Stockholm subway stadion 20050731 002.jpg|thumb|Stockholm subway stadion 20050731 002]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31231</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31231"/>
		<updated>2015-03-16T11:15:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten. Även byggandet krävde arbetsvilliga och tillgodosåg då behovet av arbetsplatser bland bl.a byggarbetare och arkitekter, men även konstnärer, som fick i uppdrag att dekorera vissa stationer. En av stationera, &amp;quot;Stadion&amp;quot;, som ligger nära Stockholmsstadion, är målad i blått och är utöver det dekorerad med regnbågar med inspiration från Stockholmsstadion, samt en skulptur formgiven av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Erik_Falk Lars Erik Falk]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31224</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31224"/>
		<updated>2015-03-16T11:04:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
[[File:Stockholm metrosystem map.svg|thumb|Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät, alternativ version]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten.&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms_tunnelbana Wikipedia om Stockholms Tunnelbana]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31216</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31216"/>
		<updated>2015-03-16T10:43:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten.&lt;br /&gt;
== Referenser  ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31151</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31151"/>
		<updated>2015-03-11T08:48:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tunnelbanan idag är så utvecklad som den är, så har den givit många människor arbetsplatser. Den personal som krävs är allt ifrån biljettkonduktörer till tågförare och många av dessa arbetsplatser skänker arbetaren i fråga tillfredställelse, då de upplever att att uppgifterna de gör hjälper människor och trivs därmed med sina arbeten.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31053</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31053"/>
		<updated>2015-03-09T19:20:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som påverkats av urbaniseringen, som nu började bli mer utbredd. Ett system krävdes för att lösa framkomligheten i större städer. Tåg började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. Dessa tåg åker idag genom tunnlar som befinner sig under mark. Tågen åker på räls som lätt kan omdirigeras vid bl.a. rusningstrafik, då många tåg behöver kunna åka samtidigt och inte hindra varandra att sig fram. Tunnelbanan är idag ett miljövänligt sätt att resa. Detta prisar SL (som ansvarar för kollektivtrafiken) sina resenärer med då och då, med reklamfilmer och affischreklam, som ofta påpekar att resenären gör miljön en tjänst och att hen gjort ett smart val, liksom de andra 800.000 resenärer per dag som kollektivtrafiken transporterar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31052</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31052"/>
		<updated>2015-03-09T18:54:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination byten kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har. Att använda tunnelbanan istället för att exempelvis cykla kan ses som ett socialt sätt att färdas med vänner och familj, då man lätt kan sitta mittemot varandra och konversera, till skillnad från en bil där föraren måste lägga mycket fokus på att köra bilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Tunnelbanan sträcker sig ifrån Akalla i norr till Farsta strand i söder, vilket betyder att systemet inte är exklusivt för city, utan täcker större delen av Storstockholm. De platser som inte har tunnelbaneförbindelse har ofta lokalbanor (som t.ex Tvärbanan), alternativt bussar som täcker upp för banan som en resande kan byta till vid utvalda hållplatser, som ofta ligger i närkontakt med tunnelbanan. &lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31049</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31049"/>
		<updated>2015-03-09T15:32:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination byten kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Bild över Stockholms tunnelbanenät]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31048</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31048"/>
		<updated>2015-03-09T15:32:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination byten kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|thumb|Subway stations small]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31047</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31047"/>
		<updated>2015-03-09T15:31:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination byten kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Subway stations small.jpg|Subway stations small]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31030</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31030"/>
		<updated>2015-03-06T10:46:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och knytpunkter, som har planerats noga. Att byta tåglinje och därmed destination byten kan vara så simpelt som att bara gå tvärs över en platform till andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31028</id>
		<title>Tunnelbanan - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan_-_Behov&amp;diff=31028"/>
		<updated>2015-03-06T10:42:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: Skapade sidan med &amp;#039;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd....&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Att kunna effektivt förflytta sig genom stadsmiljöer var länge ett stort behov hos den allt växande befolkningen som följt urbaniseringen som nu började bli mer utbredd. Tågvagnar började köras under mitten av 1800-talet som lösning på detta problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanan (och kollektivtrafiken i helhet) har sett till extremt många privatpersoners behov av att kunna ta sig från punkt A till punkt B utan exempelvis en bil. Detta betyder att privatpersoner som inte har den ekonomiska förutsättningen att köpa bil eller annat fordon fortfarande kan färdas genom stan. Tunnelbanan är ofta snabbare och mer effektiv än en bil i en storstad, då köer ofta uppstår under t.ex rusningstrafiken på morgonen. Byten av tåg kan genomföras vid olika stationer och&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tunnelbanevagnarna erbjuder många sittplatser, så att de exempelvis gamla eller gravida kan sitta ner och vila medan tunnelbanan transporterar dem till deras resmål. Övriga resenärer kan helt enkelt använda tunnelbanan istället för att gå eller cykla och sparar därför tid. Däremot kan detta ses som ett sätt att undvika eventuell motion, vilket i sig är ett grundläggande kroppsligt behov som människan har.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29190</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29190"/>
		<updated>2014-10-14T14:20:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Saman */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden. &lt;br /&gt;
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.&lt;br /&gt;
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:Du pratade tydligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon i 144p, bra för äldre telefoner.&lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube|  3yLW-TxxdTA  |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra&lt;br /&gt;
: Respons2: Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:  Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29189</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29189"/>
		<updated>2014-10-14T14:19:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Saman */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden. &lt;br /&gt;
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.&lt;br /&gt;
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:Du pratade tydligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon i 144p, bra för äldre telefoner.&lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube|  3yLW-TxxdTA  |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra&lt;br /&gt;
: Respons2:Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:  Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29106</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29106"/>
		<updated>2014-10-13T04:43:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: Skapade sidan med &amp;#039;Casper : {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Casper : {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28900</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28900"/>
		<updated>2014-10-06T09:58:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Denna nya fibermassa är redan nu nära plasterna kemiskt sett. Nästa steg, spinningen, packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom smältspinning. Vi smältspinning smälts fibermassan ( som smälter vid cirka 265°C) ner in i en spinneret och lösningen tvingas sedan i genom en trång mynning längst ner av spinnereten. Detta formar avlånga rör, som liknar trådar av vanligt garn. Det efter detta moment går att tillsätta ytterligare kemikalier för att ge slutprodukten ytterligare egenskaper som t.ex brandsäkerhet Trådarna kyls sedan ner med kall luft tills de stelnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten. Anledningen till detta var att att polyester var billigt att köpa in och lätt att göra textiler av. Många små textilfabriker växte fram vid bensinstationer, men dessa fabriker stängdes ner vartefter nya och mer effektiva plasttextiler uppfanns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyetentereftalat PET] (Mer vanligt och starkare) och [http://en.wikipedia.org/wiki/Polycyclohexylenedimethylene_terephthalate PCT].&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28899</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28899"/>
		<updated>2014-10-05T12:18:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom dem. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28898</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28898"/>
		<updated>2014-10-05T12:17:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom dem. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28897</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28897"/>
		<updated>2014-10-05T12:13:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Denna nya fibermassa är redan nu nära plasterna kemiskt sett. Nästa steg, spinningen, packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom smältspinning. Vi smältspinning smälts fibermassan ( som smälter vid cirka 265°C) ner in i en spinneret och lösningen tvingas sedan i genom en trång mynning längst ner av spinnereten. Detta formar avlånga rör, som liknar trådar av vanligt garn. Det efter detta moment går att tillsätta ytterligare kemikalier för att ge slutprodukten ytterligare egenskaper som t.ex brandsäkerhet Trådarna kyls sedan ner med kall luft tills de stelnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten. Anledningen till detta var att att polyester var billigt att köpa in och lätt att göra textiler av. Många små textilfabriker växte fram vid bensinstationer, men dessa fabriker stängdes ner vartefter nya och mer effektiva plasttextiler uppfanns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28896</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28896"/>
		<updated>2014-10-05T11:07:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom dem. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28840</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28840"/>
		<updated>2014-10-02T11:31:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Denna nya fibermassa är redan nu nära plasterna kemiskt sett. Nästa steg, spinningen, packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom smältspinning. Vid smältspinning kyls fibersträngarna ner tills de stelnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten. Anledningen till detta var att att polyester var billigt att köpa in och lätt att göra textiler av. Många små textilfabriker växte fram vid bensinstationer, men dessa fabriker stängdes ner vartefter nya och mer effektiva plasttextiler uppfanns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28839</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28839"/>
		<updated>2014-10-02T11:30:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Denna nya fibermassa är redan nu nära plasterna kemiskt sett.a . Spinningen packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom smältspinning. Vid smältspinning kyls fibersträngarna ner tills de stelnat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten. Anledningen till detta var att att polyester var billigt att köpa in och lätt att göra textiler av. Många små textilfabriker växte fram vid bensinstationer, men dessa fabriker stängdes ner vartefter nya och mer effektiva plasttextiler uppfanns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28776</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28776"/>
		<updated>2014-10-01T19:52:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Spinningen packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom torrspinning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten. Anledningen till detta var att att polyester var billigt att köpa in och lätt att göra textiler av. Många små textilfabriker växte fram vid bensinstationer, men dessa fabriker stängdes ner vartefter nya och mer effektiva plasttextiler uppfanns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28772</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28772"/>
		<updated>2014-10-01T19:47:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom dem. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28771</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28771"/>
		<updated>2014-10-01T19:47:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28770</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28770"/>
		<updated>2014-10-01T19:46:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28769</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28769"/>
		<updated>2014-10-01T19:46:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28768</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28768"/>
		<updated>2014-10-01T19:45:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Det finns flera anledningar till att använda PCM istället för t.ex pressning eller vattenskärning. Följande är några:&lt;br /&gt;
1. Metoden är snabb, sparsam och effektiv&lt;br /&gt;
2. PCM är väldigt exakt.&lt;br /&gt;
3. Fungerar bra med en stor mängd olika material&lt;br /&gt;
 Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten. Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.vecoprecision.com/precision+metal/technologies/photo-etching?product_id=147 Vecoprecision om PCM]&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Photochemical_machining Wikipedia om PCM]&lt;br /&gt;
[http://pcmi.org/technologies/ PCMI om fördelar med PCM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28760</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28760"/>
		<updated>2014-10-01T18:54:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial, då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Spinningen packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom torrspinning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är, som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr per tunna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28757</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28757"/>
		<updated>2014-10-01T18:49:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Metoden är snabb, sparsam och effektiv jämfört med andra bearbetningsmetoder som t.ex pressning. Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten .Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rörlig bild som visar hur tillverkningen går till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.vecoprecision.com/link.php?file=392&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28756</id>
		<title>Photo Chemical Machining</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Photo_Chemical_Machining&amp;diff=28756"/>
		<updated>2014-10-01T18:39:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering. Processen består av flera stadier, som sker i olika kammare i det stora maskineriet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| jmAxkHBoy4Q |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt  == &lt;br /&gt;
Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast och detta görs på på bägge sidor av plattan, då med ett ark på varje sida. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort). Allt sker i en stor maskin med flera olika kammare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet (Material) == &lt;br /&gt;
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar == &lt;br /&gt;
Metoden är snabb, sparsam och effektiv jämfört med andra bearbetningsmetoder som t.ex pressning. Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus och detta betyder att delarna har längre livstid och behöver då inte bytas ut ofta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| A5hXgwHsJts |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna metod fungerar dock inte bra med tjockare material , då syran inte kan fräta igenom i ett sådant fall. Materialen som ska bearbetas bör har tjockleken 0.013 till 2.032 mm. Dessutom kan alla maskiner ta upp mycket plats, vilket då kräver en större lokal för processen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden == &lt;br /&gt;
Denna bearbetningsmetod är till för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar, som t.ex små delar inuti maskinerier och bitar till batterier. Denna metod används också ofta till produkter till privatpersoner, som t.ex dekorationer och designartiklar. En anledningarna till att bitarna blir så exakta beror på att delarna tvättas under processen och då görs rena från eventuella småbitar som kan fastna på den ofrädiga produkten .Med detta sätt att framställa små bitar med hög precision blir en stor del av produktionen av känsliga produkter mycket enklare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar. Som nämnt innan behöver inte delarna i maskineriet bytas ut speciellt ofta vilket betyder att kostnaderna blir låga. Detta är ofta en viktig del för många prototyper, som inte har en stor budget att lägga på produktion, speciellt inte i tidigt stadie.&lt;br /&gt;
De flesta materielen som används är relativt billiga att köpa och kostar oftast mellan $0.15–0.20 per cm³.&lt;br /&gt;
PCM är ett bättre val (ekonomiskt sett) än andra bearbetningsmetoder som t.ex laserskärning. Det är ett vanligt sätt att pröva prototyper och det går snabbt att börja göra delar redan timmar efter ritningar och plastfilmer gjorts klara.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan hittar du en video av vad man kan göra med hjälp av denna metod:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.kickstarter.com/projects/1548163915/poligon-make-you-own-sculpture/widget/video.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28752</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28752"/>
		<updated>2014-10-01T09:30:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial,  då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag. Detta fiber började massproduceras.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Spinningen packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom torrspinning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är , som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;br /&gt;
: [http://www.byggplast-batprylar.se/Plast-Glasfiber/Polyester_Epoxi/Polyester Prisexempel på Polyester]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28730</id>
		<title>Polyester</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&amp;diff=28730"/>
		<updated>2014-10-01T07:36:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Casper Schwerin: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Canadian made polyester sponge.jpg|thumb|En svamp gjord av polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
: Densitet 1400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Moh]&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient 70x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; - 80x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet 2x10&amp;lt;sup&amp;gt;14&amp;lt;/sup&amp;gt; Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar kan används som armeringsmaterial,  då ofta tillsammans med glasfiber och kolfiber, som harts och används till flygplan, båtar och andra liknande objekt. Det är även vanligt att det används inom textilindustrin till att göra polyesterfleece, ofta kallat fleece. Detta tyg är vanligt i sport-och fritidskläder då det håller bra , är bekvämt och suger inte åt sig mycket vatten. Polester används också vid produktion av t.ex kardborrband. &lt;br /&gt;
Fibern man kan skapa av polyestrar utgör 20 % av produktionen inom textil och är den näst viktigaste tygmaterialet i världen idag. Detta fiber började massproduceras.&lt;br /&gt;
Polyester är användbart inom många områden , då det har väldigt låg vattenupptagningsförmåga (jämfört med Nylon), bra försvar på mot kemiska attacker och håller även färg mycket bra. Polyetentereftalat, ofta förkortat &amp;quot;PET&amp;quot;, är en form av polyester och används ofta till plastflaskor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Polyestrar tillverkas genom spinning och spinnlösning. Spinnlösningsprocessen består av nedsmältning av celler så att de blir till molekyler. Detta blir sedan en kemisk förening när ättiksyra tillsätts. Spinningen packar och pressar sedan spinnlösningen igenom små hål så att strängar skapas. Det finns olika typer av spinning och polyester skapas genom torrspinning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Polyester chemical structure.PNG|thumb| Den kemiska strukturen för Polyester]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Polyester började användas och massproduceras på 1950-talet och är idag en stor del av textilindustrin.Det var när bröderna Carother experimenterade med olika syror och uppfann nylon. Nylon patenterades 1941 och samma år uppfanns polyester av brittiska forskare. Efter detta växte industrin snabbt och blev populärt, endast 10 år efter upptäckten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på polyester varierar på vilken typ det är , som till exempel Härdplast eller Termoplast. Dessutom säljs polyester säljs polyester sällan som råvara till privatpersoner. Olika typer av polyester är PET (Mer vanligt och starkare) och PCDT.&lt;br /&gt;
Man kan köpa polyester till privatbruk (t.ex ett fritidsprojekt som en båt). Vanligt är då att det säljs på tunna och på vikten 20 kg. Priset ligger på ungefär 1200 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyester Wikipedia om Polyester]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Viskoelasticitet Wikipedia om Viskoelasticitet]&lt;br /&gt;
: [http://www.whatispolyester.com/history.html Whatispolyester om Polyesters historia]&lt;br /&gt;
: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termoplast Wikipedia om Termoplaster]&lt;br /&gt;
: [http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=12 HjalmarAndren om Materialegenskaper] &lt;br /&gt;
: [http://www.bpf.co.uk/Plastipedia/Polymers/Polyesters.aspx Plastipedia om Polyesters egenskaper]&lt;br /&gt;
: [http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester-manufacturing.html Teonline om Polyesterproduktion]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Casper Schwerin</name></author>
	</entry>
</feed>