<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=CarolineLarsson</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=CarolineLarsson"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/CarolineLarsson"/>
	<updated>2026-05-05T09:11:26Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2210</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2210"/>
		<updated>2009-04-20T12:17:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Frågor:&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2209</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2209"/>
		<updated>2009-04-20T12:17:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Frågor:&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2207</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2207"/>
		<updated>2009-04-20T12:17:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Frågor:&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2205</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2205"/>
		<updated>2009-04-20T12:16:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Frågor:&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2202</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2202"/>
		<updated>2009-04-20T12:16:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Frågor:&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2201</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2201"/>
		<updated>2009-04-20T12:16:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;nowiki&amp;gt;Skriv in icke-wiki-formaterad text här&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2198</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2198"/>
		<updated>2009-04-20T12:15:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad det än är hur fungerar det?&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur kan det se ut, t.ex. alltså?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad använder man det till?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2190</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2190"/>
		<updated>2009-04-20T12:13:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2188</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2188"/>
		<updated>2009-04-20T12:13:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är Domännamnet?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2186</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2186"/>
		<updated>2009-04-20T12:13:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vem hade i upppgift att skriva om Domännamnet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är Domännamnet?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2180</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2180"/>
		<updated>2009-04-20T12:12:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2178</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2178"/>
		<updated>2009-04-20T12:12:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Vem hade i upppgift att skriva om &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vad är &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2168</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2168"/>
		<updated>2009-04-20T12:09:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vem hade i upppgift att skriva om &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2163</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2163"/>
		<updated>2009-04-20T12:09:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vem hade i upppgift att skriva om &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;br /&gt;
Vad är &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2156</id>
		<title>Domännamnet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Dom%C3%A4nnamnet&amp;diff=2156"/>
		<updated>2009-04-20T12:08:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: Ny sida: Vem hade i upppgift att skriva om &amp;#039;&amp;#039;Domännamnet&amp;#039;&amp;#039;?&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Vem hade i upppgift att skriva om &#039;&#039;Domännamnet&#039;&#039;?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2128</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2128"/>
		<updated>2009-04-20T11:58:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mellan kodorden&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna, några exempel visas nedan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2125</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2125"/>
		<updated>2009-04-20T11:57:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mellan kodorden&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna, några exempel vissas nedan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2119</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2119"/>
		<updated>2009-04-20T11:56:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mellan kodorden&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2116</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2116"/>
		<updated>2009-04-20T11:56:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mellan kodorden&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2114</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2114"/>
		<updated>2009-04-20T11:56:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mellan kodorden&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2111</id>
		<title>Html</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Html&amp;diff=2111"/>
		<updated>2009-04-20T11:55:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;HTML&#039;&#039;&#039; är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HEAD&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;BODY&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &amp;lt;/BODY&amp;gt; &lt;br /&gt;
 &amp;lt;/HTML&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också koder för färgerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 #000000 = svart&lt;br /&gt;
 #FFFFFF = vitt&lt;br /&gt;
 #FF0000 = rött&lt;br /&gt;
 #00FF00 = grönt&lt;br /&gt;
 #0000FF = blått&lt;br /&gt;
 #FFFF00 = gult&lt;br /&gt;
 #00FFFF = cyan&lt;br /&gt;
 #FF00FF = lila&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1884</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1884"/>
		<updated>2009-03-30T12:23:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawits familj&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaaks barn växer upp i Göteborg utan sin far. De båda äldsta barnen har hunnit avsluta både lågstadiet och mellanstadiet utan sin pappa. Hans yngsta dotter har hunnit bli tio år och hon har levt nästan hela sitt liv med bara vaga minnen av sin far. &lt;br /&gt;
Denna oanständiga grymhet mot Isaaks familj måste få ett stopp. Liksom den dagliga kränkning av yttrande- och pressfriheten som övergreppet mot Dawit Isaak innebär. &lt;br /&gt;
I dag sitter 143 journalister fängslade runtom i världen. Dawit Isaak är en av dem och den ende svenska medborgare som just nu sitter fängslad utan rättegång för att ha utövat det fria ordet. Han är också den ende svenska medborgare som adopterats som samvetsfånge av Amnesty International.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1883</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1883"/>
		<updated>2009-03-30T12:23:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawits familj&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaaks barn växer upp i Göteborg utan sin far. De båda äldsta barnen har hunnit avsluta både lågstadiet och mellanstadiet utan sin pappa. Hans yngsta dotter har hunnit bli tio år och hon har levt nästan hela sitt liv med bara vaga minnen av sin far. &lt;br /&gt;
Denna oanständiga grymhet mot Isaaks familj måste få ett stopp. Liksom den dagliga kränkning av yttrande- och pressfriheten som övergreppet mot Dawit Isaak innebär. &lt;br /&gt;
I dag sitter 143 journalister fängslade runtom i världen. Dawit Isaak är en av dem och den ende svenska medborgare som just nu sitter fängslad utan rättegång för att ha utövat det fria ordet. Han är också den ende svenska medborgare som adopterats som samvetsfånge av Amnesty International.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1882</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1882"/>
		<updated>2009-03-30T12:22:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dawits familj&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaaks barn växer upp i Göteborg utan sin far. De båda äldsta barnen har hunnit avsluta både lågstadiet och mellanstadiet utan sin pappa. Hans yngsta dotter har hunnit bli tio år och hon har levt nästan hela sitt liv med bara vaga minnen av sin far. &lt;br /&gt;
Denna oanständiga grymhet mot Isaaks familj måste få ett stopp. Liksom den dagliga kränkning av yttrande- och pressfriheten som övergreppet mot Dawit Isaak innebär. &lt;br /&gt;
I dag sitter 143 journalister fängslade runtom i världen. Dawit Isaak är en av dem och den ende svenska medborgare som just nu sitter fängslad utan rättegång för att ha utövat det fria ordet. Han är också den ende svenska medborgare som adopterats som samvetsfånge av Amnesty International.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1851</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1851"/>
		<updated>2009-03-30T12:11:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes[2][3]. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick[5].Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1847</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1847"/>
		<updated>2009-03-30T12:09:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes[2][3]. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1846</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1846"/>
		<updated>2009-03-30T12:09:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes[2][3]. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1844</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1844"/>
		<updated>2009-03-30T12:08:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Fet text&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes[2][3]. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1840</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1840"/>
		<updated>2009-03-30T12:05:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1838</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1838"/>
		<updated>2009-03-30T12:05:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1834</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1834"/>
		<updated>2009-03-30T12:03:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&lt;br /&gt;
Dawit Isaak, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1833</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1833"/>
		<updated>2009-03-30T12:02:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1760</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1760"/>
		<updated>2009-03-23T13:24:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Olika modem:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att &lt;br /&gt;
arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1757</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1757"/>
		<updated>2009-03-23T13:23:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Olika modem:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1756</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1756"/>
		<updated>2009-03-23T13:22:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Olika modem:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1755</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1755"/>
		<updated>2009-03-23T13:22:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Olika modem:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1754</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1754"/>
		<updated>2009-03-23T13:21:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Olika modem:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1752</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1752"/>
		<updated>2009-03-23T13:20:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1750</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1750"/>
		<updated>2009-03-23T13:19:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Så funkar modemet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats. &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1748</id>
		<title>Modemet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Modemet&amp;diff=1748"/>
		<updated>2009-03-23T13:17:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;CarolineLarsson: Ny sida: Så funkar modemet   Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet....&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Så funkar modemet&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett modem är en hårdvaruprodukt som används för att ansluta digital utrustning till en analog förbindelse, till exempel radio, telefonnätet eller kabel-TV-nätet. Modem omvandlar digitala data till tonfrekvenser vilket gör det möjligt med digital kommunikation över den analoga förbindelsen. Normalt används ordet modem för utrustning avsedd för telefonnätet, övriga modem bruka benämnas efter användningsområde eller teknik, till exempel radiomodem, kabelmodem eller ADSL-modem. En samling modem som används av t.ex. en ISP för att ta emot samtal från kunder med uppringdaInternet-abonnemang. Kan både bestå av en grupp av vanliga modem som hanterar ett samtal per modem eller större enheter som kan hantera flera uppringningar via t.ex. ett antal ISDN-linjer. På 1990-talet blev modem med en kombinerad fax-funktion vanliga, dessa modem kallas vanligen faxmodem. De kunde förutom vanlig datakommunikation även ta emot och skicka fax. För denna funktion krävdes speciellt anpassade program till datorn. Telefonmodem benämns ibland med den tekniska termen DCE (Data Communication Equipment) och då denna benämning används omnämns dator eller den terminal som modemet är ansluten till som DTE (Data Terminal Equipment). Ett externt modem har vanligen en mängd lysdioder för att indikera vad den arbetar med.&lt;br /&gt;
AA - Auto Answer, modemet svarar automatiskt på inkommande samtal.&lt;br /&gt;
HS - High Speed, en av de högsta hastigheterna modemet stödjer används. &lt;br /&gt;
OH - Off the Hook, modemet har lyft på luren och använder telefonlinjen. &lt;br /&gt;
SD eller TX - Data sänds &lt;br /&gt;
RD eller RX - Data tas emot &lt;br /&gt;
TR - Terminal Ready, den dator som modemet är kopplad till har gett klarsignal för modemet att arbeta. &lt;br /&gt;
CD - Carrier Detect, en uppkoppling med ett annat modem har upprättats. &lt;br /&gt;
Ett telefonmodem har oftast en högtalare som används då modemet initialt kommunicerar med motparten, t.ex. en modempool hos en internetleverantör. Högtalaren ger en hörbar bekräftelse att uppkoppling pågår, eller om man fått ett fel av något slag (ingen kopplingston, spärrton, upptagetton, etc.). Då förhandling om uppkopplingens parametrar är avslutad och anslutningen är etablerad mellan noderna används normalt inte högtalaren längre.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>CarolineLarsson</name></author>
	</entry>
</feed>