<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Carl+A</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Carl+A"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Carl_A"/>
	<updated>2026-04-21T22:24:04Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49581</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49581"/>
		<updated>2018-12-07T14:21:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: /* Referenser */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div &amp;gt;&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Strömtyp:|| Växelström&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Upfunnen under:|| 1880 talet&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Uppfunnen av:|| Galileo Ferraris och Nikola Tesla&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Asynchronmotor_animation.gif &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En simpel animation (BurnsBurnsBurns)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn är mycket viktig inom industrin där den har omfattande användningsområden. Den används bland annat till att driva pumpar, fläktar och transportband. På grund av sin robusta konstruktion och att den är förhållandevis billig att tillverka, är asynkronmotorn den dominerande motortypen inom industrin. För att använda asynkronmotorn som generator utan elnät krävs att statorn magnetiseras. Detta kan åstadkommas med en strömbegränsad likström genom separata anslutningar till statorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Priset på induktionsmotorer varierar mycket beroende på hur mycket kraft som de kan producera. De billigaste motorerna kostar 900-1 500 kr medans de kraftfulla motorerna kostar 7 000-10 000 kr.&lt;br /&gt;
=====Företag som säljer induktionsmotorer=====&lt;br /&gt;
*RS Components Sverige&lt;br /&gt;
*Vyboelectric&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;br /&gt;
* Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* Sigibi: http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* se.sr-online: https://se.rs-online.com/web/c/automation-control-gear/electric-motors-motor-controllers-peripherals/ac-geared-motors/?cm_mmc=SE-PPC-DS3A-_-google-_-1_SE_EN_G_Motors_Exact_(03)-_-Motors%7CAC_Geared-_-induction%20motor&amp;amp;matchtype=e&amp;amp;kwd-21748806&amp;amp;gclid=EAIaIQobChMInaHTku6N3wIVEEMYCh0V-QNjEAMYASAAEgJbvfD_BwE&amp;amp;gclsrc=aw.ds&lt;br /&gt;
*Vyboelectrics: http://www.vyboelectric.com/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49567</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49567"/>
		<updated>2018-12-07T14:18:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: /* Butiker och Priser */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
Leo, Hugo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style = &amp;quot;padding: 35px;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Strömtyp:|| Växelström&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Upfunnen under:|| 1880 talet&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Uppfunnen av:|| Galileo Ferraris och Nikola Tesla&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Asynchronmotor_animation.gif &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En simpel animation (BurnsBurnsBurns)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn är mycket viktig inom industrin där den har omfattande användningsområden. Den används bland annat till att driva pumpar, fläktar och transportband. På grund av sin robusta konstruktion och att den är förhållandevis billig att tillverka, är asynkronmotorn den dominerande motortypen inom industrin. För att använda asynkronmotorn som generator utan elnät krävs att statorn magnetiseras. Detta kan åstadkommas med en strömbegränsad likström genom separata anslutningar till statorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Priset på induktionsmotorer varierar mycket beroende på hur mycket kraft som de kan producera. De billigaste motorerna kostar 900-1 500 kr medans de kraftfulla motorerna kostar 7 000-10 000 kr.&lt;br /&gt;
=====Företag som säljer induktionsmotorer=====&lt;br /&gt;
*RS Components Sverige&lt;br /&gt;
*Vyboelectric&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;br /&gt;
* Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* Sigibi: http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* se.sr-online: https://se.rs-online.com/web/c/automation-control-gear/electric-motors-motor-controllers-peripherals/ac-geared-motors/?cm_mmc=SE-PPC-DS3A-_-google-_-1_SE_EN_G_Motors_Exact_(03)-_-Motors%7CAC_Geared-_-induction%20motor&amp;amp;matchtype=e&amp;amp;kwd-21748806&amp;amp;gclid=EAIaIQobChMInaHTku6N3wIVEEMYCh0V-QNjEAMYASAAEgJbvfD_BwE&amp;amp;gclsrc=aw.ds&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49566</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49566"/>
		<updated>2018-12-07T14:17:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: /* Butiker och Priser */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
Leo, Hugo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style = &amp;quot;padding: 35px;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Strömtyp:|| Växelström&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Upfunnen under:|| 1880 talet&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Uppfunnen av:|| Galileo Ferraris och Nikola Tesla&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Asynchronmotor_animation.gif &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En simpel animation (BurnsBurnsBurns)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn är mycket viktig inom industrin där den har omfattande användningsområden. Den används bland annat till att driva pumpar, fläktar och transportband. På grund av sin robusta konstruktion och att den är förhållandevis billig att tillverka, är asynkronmotorn den dominerande motortypen inom industrin. För att använda asynkronmotorn som generator utan elnät krävs att statorn magnetiseras. Detta kan åstadkommas med en strömbegränsad likström genom separata anslutningar till statorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Priset på induktionsmotorer varierar mycket beroende på hur mycket kraft som de kan producera. De billigaste motorerna kostar 900-1 500 kr medans de kraftfulla motorerna kostar 7 000-10 000 kr.&lt;br /&gt;
=====Företag som säljer induktionsmotorer=====&lt;br /&gt;
RS Components Sverige&lt;br /&gt;
Vyboelectric&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;br /&gt;
* Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* Sigibi: http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor&lt;br /&gt;
* se.sr-online: https://se.rs-online.com/web/c/automation-control-gear/electric-motors-motor-controllers-peripherals/ac-geared-motors/?cm_mmc=SE-PPC-DS3A-_-google-_-1_SE_EN_G_Motors_Exact_(03)-_-Motors%7CAC_Geared-_-induction%20motor&amp;amp;matchtype=e&amp;amp;kwd-21748806&amp;amp;gclid=EAIaIQobChMInaHTku6N3wIVEEMYCh0V-QNjEAMYASAAEgJbvfD_BwE&amp;amp;gclsrc=aw.ds&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49534</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49534"/>
		<updated>2018-12-07T13:58:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
Leo, Hugo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Asynchronmotor animation.gif |En simpel animation (BurnsBurnsBurns)&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn är mycket viktig inom industrin där den har omfattande användningsområden. Den används bland annat till att driva pumpar, fläktar och transportband. På grund av sin robusta konstruktion och att den är förhållandevis billig att tillverka, är asynkronmotorn den dominerande motortypen inom industrin. För att använda asynkronmotorn som generator utan elnät krävs att statorn magnetiseras. Detta kan åstadkommas med en strömbegränsad likström genom separata anslutningar till statorn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Carl&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49514</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49514"/>
		<updated>2018-12-07T13:43:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
Leo, Hugo&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Philip&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Carl&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49511</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49511"/>
		<updated>2018-12-07T13:42:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
Philip, Hugo&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Leo&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
Carl&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49510</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49510"/>
		<updated>2018-12-07T13:40:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Fysik==&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
==Butiker och Priser==&lt;br /&gt;
==Referenser==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49504</id>
		<title>Induktionsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Induktionsmotorn&amp;diff=49504"/>
		<updated>2018-12-07T13:34:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45452</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45452"/>
		<updated>2018-03-05T08:55:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;br /&gt;
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]&lt;br /&gt;
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]&lt;br /&gt;
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]&lt;br /&gt;
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=43076</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=43076"/>
		<updated>2017-11-22T12:52:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder, sitkagran och kork är lättare.     &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039; Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039; Okänt&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039; Väldigt låg.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039; Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
Granarnas trä är relativt mjukt jämfört med andra träslag och används därför ofta till produktionen av papper. Granar växer rakt upp utan att böja sig vilket gör det till väldigt bra timmer och därför är granar ett av de vanligaste träslagen för virke.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
Granen är som sagt det vanligaste träslaget i Sverige och flera tusen huggs ner varje år. Om trädet ska bli till virke så skickas stammen vidare till ett sågverk där den sågas i mindre bitar och sedan hyvlas till plankor. Om trädet ska omvanldas till pper så skickas det till en fabrik som gör om det till papersmassa. &lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
Granen har varit Sveriges vanligaste träslag sen innan de första människorna kom hit och har används till massa saker genom århundraderna som träkol, musikinstrument, verktyg, takspån och som mastar till fartyg. De flesta granarna kan bli över 400 år gammla och den äldsta granen vi är just nu 597 år gammal. Grannen används inte bara som byggmaterial utan används också vid en speciell högtid, julen. Julgranar finns över hela jordgloben och är en symbol för julen och vintern, den spelar även en stor roll då det kommer till presenterna som delas ut vid jul.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
https://www.skogssverige.se/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.byggmax.se/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.svenskttra.se/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.sydved.se/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42822</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42822"/>
		<updated>2017-11-21T11:38:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder, sitkagran och kork är lättare.     &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039; Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039; Okänt&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039; Väldigt låg.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039; Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
Granarnas trä är relativt mjukt jämfört med andra träslag och används därför ofta till produktionen av papper. Granar växer rakt upp utan att böja sig vilket gör det till väldigt bra timmer och därför är granar ett av de vanligaste träslagen för virke.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
Granen är som sagt det vanligaste träslaget i Sverige och flera tusen huggs ner varje år. Om trädet ska bli till virke så skickas stammen vidare till ett sågverk där den sågas i mindre bitar och sedan hyvlas till plankor. Om trädet ska omvanldas till pper så skickas det till en fabrik som gör om det till papersmassa. &lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
Granen har varit Sveriges vanligaste träslag sen innan de första människorna kom hit och har används till massa saker genom århundraderna som träkol, musikinstrument, verktyg, takspån och som mastar till fartyg. De flesta granarna kan bli över 400 år gammla och den äldsta granen vi är just nu 597 år gammal. Grannen används inte bara som byggmaterial utan används också vid en speciell högtid, julen. Julgranar finns över hela jordgloben och är en symbol för julen och vintern, den spelar även en stor roll då det kommer till presenterna som delas ut vid jul.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
Skogsverige&lt;br /&gt;
Wikipedia&lt;br /&gt;
Byggmax&lt;br /&gt;
Svenskttra&lt;br /&gt;
Sydved&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42798</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42798"/>
		<updated>2017-11-21T11:27:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder, sitkagran och kork är lättare.     &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039; Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039; Okänt&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039; Väldigt låg.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039; Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
Granarnas trä är relativt mjukt jämfört med andra träslag och används därför ofta till produktionen av papper. Granar växer rakt upp utan att böja sig vilket gör det till väldigt bra timmer och därför är granar ett av de vanligaste träslagen för virke.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
Granen har varit Sveriges vanligaste träslag sen innan de första människorna kom hit och har används till massa saker genom århundraderna som träkol, musikinstrument, verktyg, takspån och som mastar till fartyg. De flesta granarna kan bli över 400 år gammla och den äldsta granen vi är just nu 597 år gammal. Grannen används inte bara som byggmaterial utan används också vid en speciell högtid, julen. Julgranar finns över hela jordgloben och är en symbol för julen, vintern och spelar en stor roll då det kommer till presenterna som delas ut vid jul.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
Skogsverige&lt;br /&gt;
Wikipedia&lt;br /&gt;
Byggmax&lt;br /&gt;
Svenskttra&lt;br /&gt;
Sydved&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42783</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42783"/>
		<updated>2017-11-21T11:17:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder, sitkagran och kork är lättare.     &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039; Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039; Okänt&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039; Väldigt låg.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039; Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
Granarnas trä är relativt mjukt jämfört med andra träslag och används därför ofta till produktionen av papper. Granar växer rakt upp utan att böja sig vilket gör det till väldigt bra timmer och därför är granar ett av de vanligaste träslagen för virke. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
Skogsverige&lt;br /&gt;
Wikipedia&lt;br /&gt;
Byggmax&lt;br /&gt;
Svenskttra&lt;br /&gt;
Sydved&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42694</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42694"/>
		<updated>2017-11-20T09:20:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
Skogsverige&lt;br /&gt;
Wikipedia&lt;br /&gt;
Byggmax&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42690</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42690"/>
		<updated>2017-11-20T09:19:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;Trä leder vanligtvis inte el så bra och gran är inget undantag och det kan användas som en isolator. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
En väggpanel gjord av gran kostar 90 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;, men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42662</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42662"/>
		<updated>2017-11-20T09:04:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
[[File:Kuusk Keila-Paldiski rdt ääres.jpg|thumb|Granträd]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039; Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
 Beroende på vilken kvalitet det är på biten kan priset vara allt ifrån 300 kr till 700 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42642</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42642"/>
		<updated>2017-11-20T08:54:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039;Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
 Beroende på vilken kvalitet det är på biten kan priset vara allt ifrån 300 kr till 700 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; men för massaved som används till att göra paper så ligger priset på  220 kr/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42619</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42619"/>
		<updated>2017-11-20T08:43:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039;Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42612</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42612"/>
		<updated>2017-11-20T08:42:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039;Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg hårdheten&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användning==&lt;br /&gt;
==Framställning==&lt;br /&gt;
==Historia==&lt;br /&gt;
==Pris==&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42588</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42588"/>
		<updated>2017-11-20T08:29:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Granens egenskaper:==&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039;Gran har en densitet på 460 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; vilket gör att bara asp, balsa, ceder och sitkagran är lättare.     &lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;Granens hårdhet är medel till låg hårdheten&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42486</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42486"/>
		<updated>2017-11-15T13:54:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Granens egenskaper:===&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Densitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Hårdhet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Längdutvidgningskoefficient:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Värmeledningsförmåga:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# &#039;&#039;&#039;Resistivitet:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42481</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42481"/>
		<updated>2017-11-15T13:47:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: /* Träslag */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* Grafen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42480</id>
		<title>Gran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gran&amp;diff=42480"/>
		<updated>2017-11-15T13:46:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: Skapade sidan med &amp;#039;MATERIAL&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;MATERIAL&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41326</id>
		<title>Pythagoras sats 2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41326"/>
		<updated>2017-09-29T10:34:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pythagoras sats används för att räkna ut hypotenusan i en rätvinklig triangel. Formeln ser ut så här: a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
a och b är namnet på de två kortare sidorna, så kallade katetrar. c är hypotenusen som är den långa och lutande sidan.&lt;br /&gt;
Det finns många bevis för att denna formel stämmer och här är en av dem.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beviset:&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/MJWHp9en/width/568/height/503/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;568px&amp;quot; height=&amp;quot;503px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man placerar fyra rätvinkliga rektanglar i en kvadrat så bildas det en mindre kvadrat i mitten. Kvadratens area är c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den stora kvadratens area är (a+b)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När man drar i slidern så flyttas trianglarna så det bildas 2 mindre kvadrater. Ena kvadratens area är a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den andra kvadratens area är b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den stora kvadratens area är oförändrad. Det bevisar att c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; är lika med a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Formeln:&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab = c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab-2ab = c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab-2ab&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41325</id>
		<title>Pythagoras sats 2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41325"/>
		<updated>2017-09-29T10:33:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pythagoras sats används för att räkna ut hypotenusan i en rätvinklig triangel. Formeln ser ut så här: a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
a och b är namnet på de två kortare sidorna, så kallade katetrar. c är hypotenusen som är den långa och lutande sidan.&lt;br /&gt;
Det finns många bevis för att denna formel stämmer och här är en av dem.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Hypotenusa-kateter.svg|Hypotenusa-kateter]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Besviset:&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/MJWHp9en/width/568/height/503/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;568px&amp;quot; height=&amp;quot;503px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man placerar fyra rätvinkliga rektanglar i en kvadrat så bildas det en mindre kvadrat i mitten. Kvadratens area är c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den stora kvadratens area är (a+b)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När man drar i slidern så flyttas trianglarna så det bildas 2 mindre kvadrater. Ena kvadratens area är a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den andra kvadratens area är b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; och den stora kvadratens area är oförändrad. Det bevisar att c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; är lika med a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Formeln:&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab = c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab-2ab = c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+2ab-2ab&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;+b&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=c&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41223</id>
		<title>Pythagoras sats 2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pythagoras_sats_2&amp;diff=41223"/>
		<updated>2017-09-26T08:20:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Carl A: Skapade sidan med &amp;#039;Pythagoras sats används för att räkna ut hypotenusan i en rätvinklig triangel. Formeln ser ut så här: a^2+b^2=c^2 a och b är namnet på de två kortare sidorna, så kal...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pythagoras sats används för att räkna ut hypotenusan i en rätvinklig triangel. Formeln ser ut så här: a^2+b^2=c^2&lt;br /&gt;
a och b är namnet på de två kortare sidorna, så kallade katetrar. c är hypotenusen som är den långa och lutande sidan.&lt;br /&gt;
Det finns många bevis för att denna formel stämmer och här är en av dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/MJWHp9en/width/568/height/503/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;568px&amp;quot; height=&amp;quot;503px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html/&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Carl A</name></author>
	</entry>
</feed>