<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Bj%C3%B6rn+M</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Bj%C3%B6rn+M"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Bj%C3%B6rn_M"/>
	<updated>2026-05-12T03:20:16Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38705</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38705"/>
		<updated>2017-01-17T09:42:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Elbil - Bakgrund */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Bakgrund ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eldrivna fordon har funnits ända sen 1842 som var en eldriven vagn. Det var dock år 1891 som den första riktiga elbilen byggdes av amerikanen William Morrisson. Det svaga elmotorn gjorde dock ganska snabbt att elbilen tappade sin popularitet delvis för att räckvidden var väldigt kort och ladd stationer var sällsynta. I storstäderna så höll sig elbilen populär betydligt längre men kunde dock inte hålla samma standard som bensinbilarna.&lt;br /&gt;
En elbil minskar förbrukningen av fossila bränslen så som bensin, olja och naturgas och därför minskar koldioxidutsläppen.&lt;br /&gt;
De behov som elbilen har tillfredsställt är att desto fler som köper en elbil desto mindre koldioxid släpps ut i luften dvs bättre miljö och renare luft.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38696</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38696"/>
		<updated>2017-01-17T09:37:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Elbil - Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Bakgrund ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eldrivna fordon har funnits ända sen 1842 som var en eldriven vagn. Det var dock år 1891 som den första riktiga elbilen byggdes av amerikanen William Morrisson. Det svaga elmotorn gjorde dock ganska snabbt att elbilen tappade sin popularitet delvis för att räckvidden var väldigt kort och ladd stationer var sällsynta. I storstäderna så höll sig elbilen populär betydligt längre men kunde dock inte hålla samma standard som bensinbilarna.&lt;br /&gt;
En elbil minskar förbrukningen av fossila bränslen så som bensin, olja och naturgas och därför minskar koldioxidutsläppen.&lt;br /&gt;
De behov som elbilen har tillfredsställt är att desto fler som köper en elbil desto mindre koldioxid släpps ut i luften dvs&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38691</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38691"/>
		<updated>2017-01-17T09:32:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Elbil - Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Behov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039; &#039; &#039; Bakgrund: &#039; &#039; &#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eldrivna fordon har funnits ända sen 1842 som var en eldriven vagn. Det var dock år 1891 som den första riktiga elbilen byggdes av amerikanen William Morrisson. Det svaga elmotorn gjorde dock ganska snabbt att elbilen tappade sin popularitet delvis för att räckvidden var väldigt kort och ladd stationer var sällsynta. I storstäderna så höll sig elbilen populär betydligt längre men kunde dock inte hålla samma standard som bensinbilarna.&lt;br /&gt;
En elbil minskar förbrukningen av fossila bränslen så som bensin, olja och naturgas och därför minskar koldioxidutsläppen. År 2012 så gjorde bilmärket Tesla en&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38690</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38690"/>
		<updated>2017-01-17T09:30:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Elbil - Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Behov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eldrivna fordon har funnits ända sen 1842 som var en eldriven vagn. Det var dock år 1891 som den första riktiga elbilen byggdes av amerikanen William Morrisson. Det svaga elmotorn gjorde dock ganska snabbt att elbilen tappade sin popularitet delvis för att räckvidden var väldigt kort och ladd stationer var sällsynta. I storstäderna så höll sig elbilen populär betydligt längre men kunde dock inte hålla samma standard som bensinbilarna.&lt;br /&gt;
En elbil minskar förbrukningen av fossila bränslen så som bensin, olja och naturgas och därför minskar koldioxidutsläppen. År 2012 så gjorde bilmärket Tesla en&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38689</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38689"/>
		<updated>2017-01-17T09:30:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Elbil - Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Behov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elbil - Behov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eldrivna fordon har funnits ända sen 1842 som var en eldriven vagn. Det var dock år 1891 som den första riktiga elbilen byggdes av amerikanen William Morrisson. Det svaga elmotorn gjorde dock ganska snabbt att elbilen tappade sin popularitet delvis för att räckvidden var väldigt kort och ladd stationer var sällsynta. I storstäderna så höll sig elbilen populär betydligt längre men kunde dock inte hålla samma standard som bensinbilarna.&lt;br /&gt;
En elbil minskar förbrukningen av fossila bränslen så som bensin, olja och naturgas och därför minskar koldioxidutsläppen. År 2012 så gjorde bilmärket Tesla en&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38559</id>
		<title>Elbil - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elbil_-_Behov&amp;diff=38559"/>
		<updated>2017-01-16T12:35:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: Skapade sidan med &amp;#039;== Elbil - Behov ==&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Elbil - Behov ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37671</id>
		<title>Rostfritt stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37671"/>
		<updated>2016-10-11T16:51:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: (beror på vilket rostfrit ståll) 7,9 kg/kbdm densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 5.5 hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
:  16 x 10-6 längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 17 värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: 1.05 resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Rostfritt stål används i nästan obegränsade tillfällen. De används i hemmet i dina bestick, i din kaffekokare, i dina vattenledningar som går under sitt hus och upptill dina kranar och din dusch. Om det inte hade varit rostfritt stål i dina bestick eller dina vattenledningar så hade dom rostat sönder ochdå hade blivit ett hål i dina vattenledningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man blandar i en eller flera andra metaller, oftast krom och vanadin. När de kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de, precis som det vanliga järnet i stålet gör. Då bildas oxider, som är molekyler med både metallen och syre från luften. Finessen är att oxiderna som bildas när luften kommer åt krom eller vanadin har molekyler av ungefär samma storlek som molekylerna hos den ursprungliga metallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom det finns så många olika kvaliteér av rostfritt stål så kan det vara svårt att få ett precist pris.&lt;br /&gt;
Priserna kan stänka sig från 10kr på rostfritt skrot ända till 10000kr på stora rostfria stålplattor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37670</id>
		<title>Rostfritt stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37670"/>
		<updated>2016-10-11T16:49:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: (beror på vilket rostfrit ståll) 7,9 kg/kbdm densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 5.5 hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
:  16 x 10-6 längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 17 värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: 1.05 resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Rostfritt stål används i nästan obegränsade tillfällen. De används i hemmet i dina bestick, i din kaffekokare, i dina vattenledningar som går under sitt hus och upptill dina kranar och din dusch. Om det inte hade varit rostfritt stål i dina bestick eller dina vattenledningar så hade dom rostat sönder ochdå hade blivit ett hål i dina vattenledningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man blandar i en eller flera andra metaller, oftast krom och vanadin. När de kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de, precis som det vanliga järnet i stålet gör. Då bildas oxider, som är molekyler med både metallen och syre från luften. Finessen är att oxiderna som bildas när luften kommer åt krom eller vanadin har molekyler av ungefär samma storlek som molekylerna hos den ursprungliga metallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom det finns så många olika kvaliteér av rostfritt stål så kan det vara svårt att få ett precist pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37585</id>
		<title>Rostfritt stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37585"/>
		<updated>2016-10-05T05:19:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: (beror på vilket rostfrit ståll) 7,9 kg/kbdm densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 5.5 hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
:  16 x 10-6 längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 17 värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: 1.05 resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Rostfritt stål används i nästan obegränsade tillfällen. De används i hemmet i dina bestick, i din kaffekokare, i dina vattenledningar som går under sitt hus och upptill dina kranar och din dusch. Om det inte hade varit rostfritt stål i dina bestick eller dina vattenledningar så hade dom testate sönder och och det hade blivit ett hål i dina vattenledningar på hade du inte fått nått vatten upp till ditt hus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man blandar i en eller flera andra metaller, oftast krom och vanadin. När de kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de, precis som det vanliga järnet i stålet gör. Då bildas oxider, som är molekyler med både metallen och syre från luften. Finessen är att oxiderna som bildas när luften kommer åt krom eller vanadin har molekyler av ungefär samma storlek som molekylerna hos den ursprungliga metallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom det finns så många olika kvaliteér av rostfritt stål så kan det vara svårt att få ett precist pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37584</id>
		<title>Rostfritt stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37584"/>
		<updated>2016-10-05T05:16:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: (beror på vilket rostfrit ståll) 7,9 kg/kbdm densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 5.5 hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
:  16 x 10-6 längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 17 värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: 1.05 resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Rostfritt stål används i nästan obegränsade tillfällen. De används i hemmet i dina bestick, i din kaffekokare, i dina vattenledningar som går under sitt hus och upptill dina kranar och din dusch. Om det inte hade varit rostfritt stål i dina bestick eller dina vattenledningar så hade dom testate sönder och och det hade blivit ett hål i dina vattenledningar på hade du inte fått nått vatten upp till ditt hus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man blandar i en eller flera andra metaller, oftast krom och vanadin. När de kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de, precis som det vanliga järnet i stålet gör. Då bildas oxider, som är molekyler med både metallen och syre från luften. Finessen är att oxiderna som bildas när luften kommer åt krom eller vanadin har molekyler av ungefär samma storlek som molekylerna hos den ursprungliga metallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom det finns så många olika kvaliteér av rostfritt stål så kan det vara svårt att få ett precist pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37269</id>
		<title>Rostfritt stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rostfritt_st%C3%A5l&amp;diff=37269"/>
		<updated>2016-10-03T11:45:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: (beror på vilket rostfrit ståll) 7,9 kg/kbdm densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 5.5 hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
:  16 x 10-6 längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 17 värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: 1.05 resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Rostfritt stål används i nästan obegränsade tillfällen. De används i hemmet i dina bestick, i din kaffekokare, i dina vattenledningar som går under sitt hus och upptill dina kranar och din dusch. Om det inte hade varit rostfritt stål i dina bestick eller dina vattenledningar så hade dom testate sönder och och det hade blivit ett hål i dina vattenledningar på hade du inte fått nått vatten upp till ditt hus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man blandar i en eller flera andra metaller, oftast krom och vanadin. När de kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de, precis som det vanliga järnet i stålet gör. Då bildas oxider, som är molekyler med både metallen och syre från luften. Finessen är att oxiderna som bildas när luften kommer åt krom eller vanadin har molekyler av ungefär samma storlek som molekylerna hos den ursprungliga metallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36800</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36800"/>
		<updated>2016-09-26T12:45:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]]&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] &lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36794</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36794"/>
		<updated>2016-09-26T12:42:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Björn M: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]]&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Björn M</name></author>
	</entry>
</feed>