Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Lite javascript

2016-05-27T07:09:56Z

Bidoblob: /* Jobba själv */

== Lite Javascript ==
{{jspel|En liten övning i skuggan}}

=== Html5, CSS3 och Javascript ===

Html5, CSS3 och Javascript är den nya standarden för hemsidor.

De stora företagen enats. W3C konsortium.

Html står för innehåll och struktur, CSS ger formen och Javascript ger interaktion och animation.

=== Jobba själv ===
Det vi ska göra nu tar omkring två lektioner men du får räkna med att jobba lite hemma också.

Vi kommer att använda TextWrangler som är gratisversionen av BBEdeit vilket är ett mycket populärt program att koda i. Fördelen med en speciell editor för kodning är bland annat att den färgmarkerar din kod så att du lättare upptäcker fel. Dessutom håller editorn koll på olika filtyper och extensions som .css, .js, .html mm.
{{uppgruta|
# Skaffa editeringsprogrammet TextWrangler från App Store.
# Lägg '''alla filer i en och samma mapp''' på din dator. Spara rita.js, library.js och rita.html i en mapp på din dator och verifiera att det funkar. '''Ändra inte namn på filerna'''
#* Använd den här sidan att pröva på: http://www.wikiskola.se/javascript/rita.html
#* koden: http://www.wikiskola.se/javascript/rita.js
#* samt en libraryfil: http://www.wikiskola.se/javascript/library.js
# Pröva att ändra några mått och lägen för de geometriska figurerna i javascriptfilen rita.js. Spara. Titta hur det blev genom att öppna html-filen i Safari. Ha gärna Wrangler och Safari i två fönster bredvid varandra på skärmen.
# Rita en bakgrundsbild med cirklar, rektanglar och streck.
# Rita en liten figur som du kan använda i framtida animeringar och spel.
# Låt figuren vandra över skärmen.
}}

=== Praktiska tips ===
* Surfa med Safari
* OM du använder Chrome - Spara som ren html
{{clear}}

Filmens konsekvenser

2016-05-02T11:02:38Z

Bidoblob: /* Ekologiska konsekvenser */

4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.
=== Etiska konsekvenser ===
Filmen har påverkat vårt samhälle etiskt genom att det blev lättare att bevisa någons skuld eller oskuld genom användandet av filmen som bevismaterial och därigenom kunde man döma mer korrekt.

=== Sociala konsekvenser ===
Filmen har haft konsekvenser på vårt sociala liv genom t.ex. att man tittar på film tillsammans, eller kanske skickar någon en film om man vill visa någon hur det var där då.
=== Kulturella konsekvenser ===
Filmen har haft ganska stora konsekvenser på vårt kulturliv. Utan filmen hade vår kulturupplevelse varit väldigt annorlunda då filmen är något som tar mycket plats i kulturen idag.
=== Ekologiska konsekvenser ===
Filmen har inte haft några större ekologiska konsekvenser. Men vissa filminspelningar tar på miljön, det är dock en försumbar mängd i jämförelse med den mängd som släpps ut av andra saker.

Filmens konsekvenser

2016-05-02T10:40:11Z

Bidoblob: /* Etiska konsekvenser */

Filmens konsekvenser

2016-05-01T19:13:24Z

Bidoblob:

4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.
=== Etiska konsekvenser ===
Filmen har påverkat vårt samhälle etiskt genom att det blev lättare att bevisa någons skuld eller oskuld och därigenom döma mer korrekt.
=== Sociala konsekvenser ===
Filmen har haft konsekvenser på vårt sociala liv genom t.ex. att man tittar på film tillsammans, eller kanske skickar någon en film om man vill visa någon hur det var där då.
=== Kulturella konsekvenser ===
Filmen har haft ganska stora konsekvenser på vårt kulturliv. Utan filmen hade vår kulturupplevelse varit väldigt annorlunda då filmen är något som tar mycket plats i kulturen idag.
=== Ekologiska konsekvenser ===
Filmen har inte haft några större ekologiska konsekvenser.

Filmens konsekvenser

2016-04-25T11:31:02Z

Bidoblob: /* Kulturella konsekvenser */

4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.
=== Etiska konsekvenser ===
=== Sociala konsekvenser ===
=== Kulturella konsekvenser ===
Filmen har haft ganska stora konsekvenser på vårt kulturliv. Utan filmen hade vår kulturupplevelse varit väldigt annorlunda då vi inte hade haft möjlighet att

=== Ekologiska konsekvenser ===

Filmens konsekvenser

2016-04-25T11:13:31Z

Bidoblob:

Film TS

2016-04-25T11:07:30Z

Bidoblob:

Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. Tor
: [[Film - Teknisk beskrivning]]
: [[Filmens konsekvenser]]

Filmens konsekvenser

2016-04-25T11:06:10Z

Bidoblob: Skapade sidan med '4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.'

4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

Film TS

2016-04-25T10:59:27Z

Bidoblob:

Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. Tor [[Filmens konsekvenser]]

Film TS

2016-04-25T10:57:43Z

Bidoblob:

Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. Tor

Film TS

2016-04-25T10:57:25Z

Bidoblob:

Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. [Filmens konsekvenser]

Film TS

2016-04-22T07:23:47Z

Bidoblob: Skapade sidan med 'Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. Tor'

Gruppmelemmar: 1. Ilyas, 2. Artin, 3. Daniil, 4. Tor

Tekniska System med Innovationer

2016-04-22T07:10:07Z

Bidoblob: /* Leveranser */ Korrigera grammatiska fel

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]]
* sjöfart
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]]
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* vatten och avlopp

'''Navigation'''
* sextanten
* kompassen
* [[GPS]]

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* Konservburken
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* Tetra Pak
* Förbräningsmotor

'''IT'''

* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film]]
* [[musik som TS]]
* kameran
* positioneringsystem, GPS
* CD/DVD/BlueRay
* [[mobiltelefonen]]
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* läkemedel
* antibiotika
* insulin
* genteknik, GMO
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: <br />

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
<br />
{{clear}}

Innehållsförteckning Photoshopmanual

2016-02-23T11:46:41Z

Bidoblob:

== Gör en HowTo-film ==

Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.

Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.

Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.

== Innehållsförteckning Photoshop ==

=== Chapter 5: Image and color basics ===

* Resize images [Edvin Felvin] . 209
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]
* Color modes............ . . 231 Dior
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A
* Distort filters are unavailable........... . . 239
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A
* Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245
* Customize indexed color tables.......... . . 252
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254
* Convert between color modes........... 256
* About color 261 Olle Lilja
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263
* Erase parts of an image..........Adam. . 266
* Choose colors................ 269 Emre
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275
* Blending modes........... . . 277 Axel
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281
* Add a conditional mode change to an action........ . 283
* Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283
* How to tie a noose! 283.5

=== Chapter 6: Layers ===

* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284
* Nondestructive editing........... . 288
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289
* Select, group, and link layers........... Tor 291
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom
* Layer opacity and blending. 298
* Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty
* Layer comps............ . . 302
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311
* Align and distribute layers.......... . 314
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 '''[Ilyas TE15B]'''
* Manage layers and groups.......... . 317
* Generate image assets from layers......... . . 320
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)
* Mask layers with vector masks........... 337
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338
* Reveal layers with clipping masks.......... 339
* Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341
* Edit layer masks........... . . 343
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343

=== Chapter 7: Selecting ===

* Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348
* Select a color range in an image.......... . 351
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson
* Select the image areas in focus.......... . . 361
* Save selections and alpha channel masks......... . 365
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]
* Duplicate, split, and merge channels......... 373
* Create a temporary quick mask.......... . . 375
* Convert between paths and selection borders......... . . 377
* Channel calculations............ 378
* Channel basics............ 380
* Refine a selection........... . 383
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren

=== Chapter 8: Image adjustments ===

* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov
* Reduce camera shake blurring........... 392
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398
* Export color lookup tables.......... . 426
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427
* Understand color adjustments........... 433
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén
* View histograms and pixel values.......... 440
* Target images for press........... . 446
* Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454
* Levels adjustment........... 455
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458
* Adjustment and fill layers.......... . . 459
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A
* Using adjustment layers........... 475
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund

Slut

Intro till Photoshop

2016-02-19T07:42:18Z

Bidoblob: /* Ämnesövergripande */

== Installation och kom igång ==
[[Fil:Kopiera PS.png| 340px | right | Kopiera det här till ditt skrivbord]]

{{malruta| Installera och gör tre minikurser

: Du ska installera Photoshop på din dator.
: Du ska göra de tre första minikurserna, filmerna på Moderskeppets Videokurs: Grunderna i Photoshop.
}}

Installera Photoshop från en sticka eller HD. Lösenordet delar vi ut senare. Din testversion håller i två veckor. Du kommer som sagt att få en äkta version med lösenord men vi vill hantera lösenordet i lugn ordning.
: Kopiera mappen '''Allt'''.
: Installera genom att klicka på filen DesignWebPremium.. .. dmg
: Sedan klickar du vidare och väljer Testa
: Du kommer att behöva skapa ett Adobe-ID

=== Lär dig grunderna i Photoshop ===
{{#ev:youtube| UO1PJKbPXY4 | 340 | right | Lär dig Photoshop i Teknik 1-kursen.}}

Här finns litet smått och gott om Photoshop. Det viktigaste är att du kollar igenom instruktionsfilmerna i de två första avsnitten. Se gärna de två filmerna om Adobe Bridge också, det är användbart om du fotograferar mycket.

: [http://www.moderskeppet.se/photoshop/ Moderskeppet]
:: Läs sidan och klicka sen på
:: [http://guld.moderskeppet.se/kurser/kurs/grunderna-i-photoshop-cs6/ Se vår gratis grundkurs i Photoshop]
: Ladda ner [http://stream.moderskeppet.se.s3.amazonaws.com/photoshop-cs6-fran-borjan/extra/Bilder.zip övningsbilderna till Moderskeppets kurs].
: Informativa sidor hos Adobe:
:: [https://helpx.adobe.com/photoshop.html Learn Adobe CC]
:: [https://helpx.adobe.com/photoshop/topics.html#dynamicpod_reference_4 Learn & Support / Photoshop Help]

== Ämnesövergripande ==

I samarbete med Engelska 5 läser vi valda delar av en manual om Photoshop. Hela manualen är på 795 sidor så vi väljer att lära oss grunderna om bilder, färger, lager, filter, mm. manualen är egentligen för en annan version av Photoshop än vår CS 6 men det var den jag hittade på nätet.

{{uppgruta| Du ska göra en HowTo-film

Välj ett område i manualen [http://helpx.adobe.com/pdf/photoshop_reference.pdf Adobe Photoshop CC Help] som du läser igenom och övar på.

Skriv upp dig på listan här: [[Innehållsförteckning Photoshopmanual]]

Planera vad du ska demonstrera i Photoshop och öva på det.

Skriv ett talmanus på engelska.

Spela in din film med [https://www.screencast-o-matic.com/download Screencast-O-Matic]. Det finns de som hellre använder Quicktime och det är också OK.

Du ska visa i Photoshop hur man gör samtidigt som du kommenterar på engelska. Filmen ska vara 3-5 minuter lång.

Publicera den på Youtube

}}

=== Det vi gjorde förra året ===

Förra årets arbeten på sidan [[HowTo Photoshop]] här på Wikiskola.

[https://docs.google.com/document/d/1lmUTH88GQ5jY0YIQPoJPUhFDXi2HNeR_BxZz8g02zQY/edit?usp{{=}}sharing Lista över vilka områden TE14A jobbade med].

=== Exempel ===

{{#ev:youtube| ty3nUGvaD9g| 340}}

Diskutera gärna vilka kunskapskrav som uppfylls med detta arbete.

=== Bedömning Engelska ===

Nedan följer kunskapskraven för betyg A i engelska. Vilka delar är bedömningsbara i denna uppgift. Hur ser ett exempel ut i praktiken på fixad förmåga?

Betyget A
* Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
* Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.
* Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
* I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av, egna framställningar.
* I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt.
* Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

=== Bedömning Teknik ===

Betyget A
* Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur teknik utvecklas och redogör utförligt och nyanserat för sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocessen.
* Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas. Dessutom analyserar och värderar eleven med nyanserade omdömen tekniska lösningar utifrån kvalitet, säkerhet och hållbart samhälle.
* Eleven löser tekniska problem, väljer och använder efter samråd med handledare lämpliga arbetsmetoder samt dokumenterar arbetet och resultatet. I sitt arbete läser eleven ritningar och tekniska instruktioner samt skissar och ritar med säkerhet både manuellt och med relevanta cad-program. Eleven använder med säkerhet tekniska begrepp och teorier, utför med säkerhet tekniska beräkningar och bedömer rimligheten i sina resultat.
* Eleven redogör utförligt och nyanserat för några historiskt viktiga tekniska framsteg, befintlig teknik och aktuell teknikutveckling samt beskriver utförligt och nyanserat hur samhälle och teknik samspelar. Dessutom värderar eleven, med nyanserade omdömen och utifrån ett etiskt förhållningssätt, teknikens funktion, användning och tillgänglighet i samhället. Vidare beskriver eleven utförligt och nyanserat hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling. Eleven ger välgrundade och nyanserade förslag på hur teknikområdet kan göras lika tillgängligt för män och kvinnor.
* ''Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
* När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

=== Bedömning Entreprenörskap ===

Inget passar till projektet.

== Lektion torsdag ==

'''Välj område för din Howto-film'''
* Läs på i manualen hur man gör
* Testa själv i Photoshop

Du ska också lära dig litet om ljuset i bilden.

'''Se följande filmer för att få inspiration och lära dig:'''
: [http://guld.moderskeppet.se/kurser/kurs/grunderna-i-photoshop-cs6/4_Fixa+ljuset Fixa ljuset]
: [http://guld.moderskeppet.se/kurser/kurs/grunderna-i-photoshop-cs6/5_Ljusare+skuggor Ljusare skuggor]
: [http://guld.moderskeppet.se/kurser/kurs/grunderna-i-photoshop-cs6/6_Mättnad Mättnad]

== Bildhantering ==

=== Sortera bilder ===

Adobe Bridge är ett program där man skapar överblick och tittar igenom sina bilder. Man kan sätta stjärnor på bilderna för att markera hur bra de är. Det går att tagga bilderna med etiketter. Man kan ändra filnamnet på alla bilder på en gång. Och det finns mycket mer att göra. Dubbelklickar man en bild så öppnas Photoshop men det finns även en mer grundläggande funktion för att redigera bilder i RAW-format. RAW-format är ett mer informationsrikt bildformat och det är olika för olika kameratillverkare. En finess är att Bridg kan visa bilder i RAW-format vilket inte alla datorer kan med automatik i filhanteraren.
: Hämta ner bilden på dig själv från dessa bilder på DropBox En delad mapp i molnet).
: [https://www.dropbox.com/sh/uqb0aupjghustbm/AACF7rLTcgEIvDmJF8UeuWe-a?dl=0 DropBox med klassens foton].

=== Publicera bilder ===

Det är trevlig att dela med sig av det man gör som man är nöjd med.
: Flickr är ett ställe där man kan publicera sina bilder på nätet. Här är ett exempel på [https://www.flickr.com/photos/elderstig/ mitt konto]. Självklart kan man markera att bilderna är Creative Commons.
: Wordpress använder vi bilder på. Du har redan lagt upp bilder från din CAD.
: Det går att ladda upp bilder på Wikiskola.se.
: Wikimedia Commons är det centrala mediaarkivet för alla Wikimediaprojekt. Du kan bidra genom att ladda upp relevanta bilder där.

=== Läs mer ===

Följande sida kan vara till nytta:
: [[Bild]]

== Fota ==
: Greenscreen
: Firia bilder och CC

: etc
: Kameran, stativet, lampan, säkerhetsåtgärder

== Bilden ==
: RGB, CMYK
: färgdjup
: pixlar
: upplösning
: Bildstorlek
: Beskära
: Filformat

== Förbättra bilden ==
: kontrast
: skärpa
: brightness
: färgbalans
: filter
: Övning på kassa bilder

Följande instruktion är användbar som lathund: :
: [[Bildbehandliong_av_fotografier_i_Camera_Raw]]

== Lager och retusch ==
: lasso
: trollspö
: friläggning
: kloning
: verktyg som verkar på ett område

=== Bilder i media är manipulerade ===

{{#ev:youtube | xKQdwjGiF-s | 340 | right |Body Evolution - Model Before and After Photoshop}}

Läs om [http://www.globaldemocracy.com/idea/show/573/advertising-of-women Global Democracy - Advertising of women]

Innehållsförteckning Photoshopmanual

2016-02-19T07:35:18Z

Bidoblob: /* Chapter 5: Image and color basics */

== Gör en HowTo-film ==

Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.

Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.

Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.

== Innehållsförteckning Photoshop ==

=== Chapter 5: Image and color basics ===

* Resize images [Edvin DWARF TOWER Felvin] . 209
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]
* Color modes............ . . 231 Dior
* Match, replace, and mix colors........... 234
* Distort filters are unavailable........... . . 239
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239
* Image information............ . . 241
* High dynamic range images........... . . 245
* Customize indexed color tables.......... . . 252
* Customize color pickers and swatches.......... . 254
* Convert between color modes........... 256
* About color [O.Lilja] 261
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263
* Erase parts of an image..........Adam. . 266
* Choose colors................ 269 Emre
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275
* Blending modes........... . . 277 Axel
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283
* How to tie a noose! 283.5

=== Chapter 6: Layers ===

* Layer basics [christopher pettersson] 284
* Nondestructive editing........... . 288
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289
* Select, group, and link layers........... . . 291
* Mask layers............. . 293
* Layer opacity and blending. [Marcus Wranghult][TE15B]. 298
* Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty
* Layer comps............ . . 302
* Work with Smart Objects.......... . . 305
* Apply Smart Filters............ . . 311
* Align and distribute layers.......... . 314
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317
* Manage layers and groups.......... . 317
* Generate image assets from layers......... . . 320
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)
* Mask layers with vector masks........... 337
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338
* Reveal layers with clipping masks.......... 339
* Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341
* Edit layer masks........... . . 343
* Layers 101............. . 343

=== Chapter 7: Selecting ===

* Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348
* Select a color range in an image.......... . 351
* Adjust pixel selections........... . . 353
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom
* Save selections and alpha channel masks......... . 365
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]
* Duplicate, split, and merge channels......... 373
* Create a temporary quick mask.......... . . 375
* Convert between paths and selection borders......... . . 377
* Channel calculations............ 378
* Channel basics............ 380
* Refine a selection........... . 383
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren

=== Chapter 8: Image adjustments ===

* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov
* Reduce camera shake blurring........... 392
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398
* Export color lookup tables.......... . 426
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427
* Understand color adjustments........... 433
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén
* View histograms and pixel values.......... 440
* Target images for press........... . 446
* Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454
* Levels adjustment........... 455
* Adjust image color and tone........... . . 458
* Adjustment and fill layers.......... . . 459
* Apply special color effects to images......... 463
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg
* Curves adjustment............ . . 466
* Adjust hue and saturation.......... . 470
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473
* Auto color corrections........... . . 475
* Using adjustment layers........... 475
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell

Slut

Osmium

2016-02-15T12:20:25Z

Bidoblob: /* Historia */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==
P.g.a. sin väldigt giftiga oxid används Osmium sällan i sin rena form utan i olika legeringar, oftast med andra metaller i platina gruppen. I dessa legeringar används Osmium ofta till t.ex. i reservoarpennor och elektriska kontakter.

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.

== Pris ==

Pris och kvaliteter:
1 gram $61,
5 gram $210,
10 gram $360,
31 gram $810,
alla exempel är för 99.9% osmium.

== Länkar ==
http://www.elementsales.com/pl_element.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Osmium

Osmium

2016-02-15T12:19:56Z

Bidoblob: /* Användning */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==
P.g.a. sin väldigt giftiga oxid används Osmium sällan i sin rena form utan i olika legeringar, oftast med andra metaller i platina gruppen. I dessa legeringar används Osmium ofta till t.ex. i reservoarpennor och elektriska kontakter.

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter:
1 gram $61,
5 gram $210,
10 gram $360,
31 gram $810,
alla exempel är för 99.9% osmium.

== Länkar ==
http://www.elementsales.com/pl_element.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Osmium

Osmium

2016-02-15T12:12:17Z

Bidoblob: /* Länkar */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter:
1 gram $61,
5 gram $210,
10 gram $360,
31 gram $810,
alla exempel är för 99.9% osmium.

== Länkar ==
http://www.elementsales.com/pl_element.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Osmium

Osmium

2016-02-15T12:10:55Z

Bidoblob: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter:
1 gram $61,
5 gram $210,
10 gram $360,
31 gram $810,
alla exempel är för 99.9% osmium.

== Länkar ==
http://www.elementsales.com/pl_element.htm

Osmium

2016-02-15T12:10:07Z

Bidoblob: /* Länkar */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter
1 gram $61
5 gram $210
10 gram $360
31 gram $810
99.9% osmium

== Länkar ==
http://www.elementsales.com/pl_element.htm

Osmium

2016-02-15T12:09:37Z

Bidoblob: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter
1 gram $61
5 gram $210
10 gram $360
31 gram $810
99.9% osmium

== Länkar ==

Osmium

2016-02-15T12:04:02Z

Bidoblob: /* Framställning */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.
Osmium fås främst som bi-effekt i nickel och koppar brytning och bearbetning

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-02-15T11:56:34Z

Bidoblob: /* Historia */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den engelska kemisten Smithson Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-02-15T11:41:25Z

Bidoblob: /* Historia */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.

== Historia ==

Osmium upptäcktes år 1804 av den franska kemisten Tennant i återstoden från upplösning av råplatina i kungsvatten.
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

3D Printning

2016-02-05T08:28:23Z

Bidoblob:

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.

Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten.

Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:

Nackdelar:

Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.

3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.

Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

man använder antingen metalltråd eller plasttråd
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

{{enwp|Direct metal laser sintering}}

{{enwp|Selective laser sintering}}

3D Printning

2016-02-05T08:10:24Z

Bidoblob: /* Kostnad */ Bytte ut den usla texten som fanns här innan som hade många sakfel och kryllade av grammatiska fel.

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.

Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten.

Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:

• Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.

• 3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.

• Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

man använder antingen metalltråd eller plasttråd
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

3D Printning

2016-02-02T14:57:23Z

Bidoblob: /* Nackdelar */ Tog bort de två stora sakfelen och rättade de mindre samt skrev en ny nackdel som faktiskt stämmer. Jag rättade även stavfel.

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.

Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten.

Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:

• Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.

• 3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.

• Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader i början pga. att man måste köpa mycket material i början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar, men det finns även metalltråd om man skulle vilja göra exempel klädhängare eller kanske skohorn som behöver tåla mer.

man använder antingen metalltråd eller plasttråd

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

3D Printning

2016-02-02T14:18:47Z

Bidoblob: /* Fördelar */

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D printing har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.

Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten.

Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:

• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.

• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader i början pga. att man måste köpa mycket material i början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar, men det finns även metalltråd om man skulle vilja göra exempel klädhängare eller kanske skohorn som behöver tåla mer.

man använder antingen metalltråd eller plasttråd

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

3D Printning

2016-02-02T14:16:04Z

Bidoblob: /* Fördelar */

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D printing har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.

Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten.

Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:

• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.

• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader i början pga. att man måste köpa mycket material i början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar, men det finns även metalltråd om man skulle vilja göra exempel klädhängare eller kanske skohorn som behöver tåla mer.

man använder antingen metalltråd eller plasttråd

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

Bearbetning

2016-02-01T12:29:45Z

Bidoblob: /* 3D Printning */

=== [[Förkromning]] ===

=== [[Förgyllning]] ===

=== [[Förnickling]] ===

=== [[Elektroplätering]] ===

=== [[Prägling]] ===

=== [[Valsning]] ===
Micke och Linnea

=== [[CNC-maskiner]] ===
Upptagen

=== [[Täljning]]===
Noah och Ludvig

=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===

Av Dimer oc Dilan

=== [[Sågning]] ===

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== [[Tryckning]]===

Renars och Savvas

=== [[Borrning]] ===

Noor & Josef

=== [[Svarvning]] ===

Arbete av Alexander och Soheil

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===

Spiri & Mario

=== [[Vattenskärning]] ===

Philip S och Daniel A

=== [[Gnistbearbetning]] ===

Jonas och Fredrik.

=== [[Laserbearbetning]] ===

Ludvig, Kristofer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

Av: Nisl, Rasmus och Eric.
Ny version: Dennis och Tor (se historik)

=== [[3D-penna]] ===

Av Tobias och Amanda

=== [[Klippning och stansning]] ===

=== [[smidning]] ===

Robin & Tilla

=== [[bockning]] ===
Sam och Arvid

=== [[Formblåsning]] ===
Av: Ali

=== [[Formsprutning]] ===

Christoffer och Linus

=== [[Vakuumformning]] ===

Av: Lucas och Linus

=== [[Lackning]] ===

av Johanna & Albin

=== [[Gjutning]] ===
Av: Marcus, Adam och Simon

=== [[Photo Chemical Machining]] ===
Casper & John

=== [[Förzinkning]] ===
Saman & Mikael

Bearbetning

2016-02-01T12:29:01Z

Bidoblob: /* 3D Printning */

=== [[Förkromning]] ===

=== [[Förgyllning]] ===

=== [[Förnickling]] ===

=== [[Elektroplätering]] ===

=== [[Prägling]] ===

=== [[Valsning]] ===
Micke och Linnea

=== [[CNC-maskiner]] ===
Upptagen

=== [[Täljning]]===
Noah och Ludvig

=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===

Av Dimer oc Dilan

=== [[Sågning]] ===

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== [[Tryckning]]===

Renars och Savvas

=== [[Borrning]] ===

Noor & Josef

=== [[Svarvning]] ===

Arbete av Alexander och Soheil

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===

Spiri & Mario

=== [[Vattenskärning]] ===

Philip S och Daniel A

=== [[Gnistbearbetning]] ===

Jonas och Fredrik.

=== [[Laserbearbetning]] ===

Ludvig, Kristofer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

Av: Nisl, Rasmus och Eric.
Ny version: Dennis och Tor (se historik för vad de skrivit)

=== [[3D-penna]] ===

Av Tobias och Amanda

=== [[Klippning och stansning]] ===

=== [[smidning]] ===

Robin & Tilla

=== [[bockning]] ===
Sam och Arvid

=== [[Formblåsning]] ===
Av: Ali

=== [[Formsprutning]] ===

Christoffer och Linus

=== [[Vakuumformning]] ===

Av: Lucas och Linus

=== [[Lackning]] ===

av Johanna & Albin

=== [[Gjutning]] ===
Av: Marcus, Adam och Simon

=== [[Photo Chemical Machining]] ===
Casper & John

=== [[Förzinkning]] ===
Saman & Mikael

3D Printning

2016-02-01T12:16:01Z

Bidoblob: /* Hur fungerar tekniken */ Bytte ut den hemska text som fanns här innan som kryllade av grammatiska fel och sakfel.

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D printing har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Snabbt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

Inga utsläpp

Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)

== Nackdelar ==
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.

Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten.

Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:

• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.

• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader i början pga. att man måste köpa mycket material i början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar, men det finns även metalltråd om man skulle vilja göra exempel klädhängare eller kanske skohorn som behöver tåla mer.

man använder antingen metalltråd eller plasttråd

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

Osmium

2016-01-29T08:42:07Z

Bidoblob: /* Framställning */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Man tillverkar inte Osmium. Osmium är ett grundämne.

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-29T08:41:36Z

Bidoblob: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-29T08:26:05Z

Bidoblob: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: längdutvidgningskoefficient [K<sup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-29T08:19:23Z

Bidoblob: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet 7 [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]
: längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-29T08:16:50Z

Bidoblob: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 kg/m<sup>3</sup>
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-29T08:16:11Z

Bidoblob:

== Materialegenskaper: ==
: densitet 22590 [kg/m<sup>3</sup>]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Osmium

2016-01-25T12:24:23Z

Bidoblob: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m<sup>3</sup>] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K<...'

== Materialegenskaper: ==
: densitet [kg/m<sup>3</sup>]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Materialdatabasen

2016-01-25T12:11:51Z

Bidoblob: /* Metaller */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Felix
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] Spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Osmium]] av Tor
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Petros
* [[silver]] av Mario
* [[Tenn]] av Ludvig
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Christopher
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas

== Plast ==

* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika
* [[elastan]] av Emre
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Johan
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef
* [[Kevlar]] av Lahon
* [[PC Plast]] Erik
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS
* [[viskos]]

== Keramer ==

* [[Betong]] av [[Sixten]]
* [[diamant]] av Nils
* [[Grafit]] av Luan
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus

== Trä ==

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Lucas
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] av Sperman

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper
* [[Kolfiber]] av Jakob

== Övrigt ==

* [[Läder]] av Ahmed
[[Carbon fiber]] av Kevin

Produktion

2016-01-25T12:00:41Z

Bidoblob: /* Beskriv ett material */

== Vad handlar produktion om? ==

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

==== Material har egenskaper ====

Ett material har speciella egenskaper. Du kan beskriva och känna igen ett material genom dess egenskaper.

{{uppgruta | '''Tänk på ett material'''

Jobba två och två.

Turas om att tänka på ett material. den ena personen frågar ja och nej-frågor och den andra svarar till frågeställaren som talar om om den andra har gissat rätt}}

Titta på Wikipediasidan om exempelvis [https://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium aluminium]. Vilka ytterligare egenskaper finner vi som vi inte tänkte på nyss? Vilka egenskaper vet vi inte ens vad det är?

==== Beskriv ett material ====

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.

{{uppgruta| '''Skapa en sida i materialdatabasen'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med.

Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.

Det finns även en mallsida med rubriker som alla använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt material.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper:
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]
## hårdhet (ex Mohs)
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]
## resistivitet [ohmmeter]
# Vad används materialet till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

Här finns:
: '''[[Materialdatabasen]]'''
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]
}}

=== Bedömning av materialuppgiften ===

{{kriterier| Materialuppgiften och även Bearbetning och sammanfogning
Texterna nedan kommer först från [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos{{=}}gy&subjectCode{{=}}TEK&lang{{=}}sv&courseCode{{=}}TEKTEK01#anchor_TEKTEK01 kursplanen för Teknik 1] och är då i kursiv text.

Därefter kommer förtydliganden som konkret beskriver vad som förväntas i just denna uppgiften. Då är det normal text med indrag.

Beömningskriterierna är kumulativa, dvs för högre betyg ska man även nå kriterierna för underliggande betyg.

==== För betyg E ====

''Eleven redogör översiktligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Alla punkterna i uppgiftsbeskrivningen täcks in (i den mån det är möjligt) i den text som publicerats på Wikiskola.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.''

: Du har publicerat din text på Wikiskola.

==== För betyg C ====

''Eleven redogör utförligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Du har tagit med fler materialegenskaper eller beskriver sådant som är intressant med materialet som inte faller in under punkterna i mallen.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är en snygg layout med bra bilder och referenserna är länkar med beskrivning. Bilderna är fria att använda enligt creative commons.

==== För betyg A ====

''Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Det är ett intressant eller överraskande materialval.

''Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är mycket bra språk och struktur.
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

=== En klassrumsenkät ===

<html>
<iframe src="https://docs.google.com/forms/d/1ahxuDIVZPhPSjpgoS-Jsgf8JpB3cbVz2gHTIkodijnQ/viewform?embedded=true" width="760" height="500" frameborder="0" marginheight="0" marginwidth="0">Loading...</iframe>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|''Skapa innehåll till wikin’'

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film. Använd följande kod.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

{{kriterier| Se kriterierna för Material

Kriterierna för uppgiften på bearbetnings- och sammanfogningstekniker tolkas på ungefär samma sätt som i Materialuppgiften
}}

== [[Bearbetning]] ==

När man valt ett material till sin produkt behöver det formas till rätt form. Det finns olika metoder och olika metoder passar olika bra till olika material. Det är viktigt att bearbetningen ger en komponent med rätt mått och ytjämnhet men man måste också tänka på att bearbetningskostnaden bör vara så låg som möjligt. Vissa bearbetningsmetoder passar bäst för stora serier medan andra metoder är lämpligare vid små serier. Här spelar verktygskostnad och kostnaden för maskiner och personal stor roll.

Klicka på länken [[Bearbetning]] så hittar du beskrivningar av ett flertal bearbetningstekniker.

== [[Sammanfogning]] ==

De flesta produkter tillverkas av flera delar. När delarna har bearbetats till rätt form och finish behöver de sättas ihop. Sammanfogningen bör ske på ett kostnadseffektivt sätt. Naturligtvis behöver delarna även sitta ihop på ett hållbart sätt. Man kan behöva tänka på att välja en sammanfogningsteknik som passar materialen och deras egenskaper.

Klicka på länken [[sammanfogning]] så kommer du till en sida med olika sammanfogningstekniker.

== En liten konstruktionsuppgift ==

{{uppgruta | '''Konstruera!''’
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".

Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:

: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.
: en hammare med ett praktiskt handtag
: en skruvmejsel för elektriker
: en stadig tallrik för småbarn
: en hundleksak
: ett grytunderlägg
: Se även bilderna nedan

'''Regler:'''

Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.

Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder.

Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Photoshop, Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote.

Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel. '''Publicera''' detta i din portfolio, dvs din sida på '''Wordpressen'''.

Du har bara denna lektion på dig
}}
<gallery>
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste
File:HK Tram Chair White Plastic Lunch Rice Food Box Container 1.JPG | En lättdiskad lunchlåda
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren

</gallery>

{{kriterier| Kriterierna för konstruktionsuppgiften:

: E: Det är en konstruktion med två material, två bearbetning metoder och en sammanfogningsmetod.
: C: Det finns bild eller ritning och beskrivningen är utförlig
: A: Det syns att hänsyn har tagits till materialegenskaper, materialets pris, tillverkningskostnad och den slutliga produktens funktionella och estetiska egenskaper.
}}

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===

Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.

=== Tillverkning av en bil ===
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]
: teknikboken sid 119-128
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]

Open Source hardware Cars
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]
: http://opensourceecology.org/wiki/Car
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]
: http://www.theoscarproject.org

=== Uppgift: materialvalet till en bil ===

Följande presentation behöver redigeras....
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div>
</html>

{{clear}}

=== Quiz: Materialvalet till en bil ===

Rum: 282058

SOC#: SOC-2700144

=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'

Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: bord
: stol
: blyertspenna
: kulspetspenna
: väggklocka
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===

[[Hur olika saker tillverkas]]

== Den stora konstruktionsuppgiften ==

Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.

== Allmän hållfasthetslära ==

Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

Produktion

2016-01-25T12:00:05Z

Bidoblob: /* Beskriv ett material */ Korrigerade några stavfel.

== Vad handlar produktion om? ==

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

==== Material har egenskaper ====

Ett material har speciella egenskaper. Du kan beskriva och känna igen ett material genom dess egenskaper.

{{uppgruta | '''Tänk på ett material'''

Jobba två och två.

Turas om att tänka på ett material. den ena personen frågar ja och nej-frågor och den andra svarar till frågeställaren som talar om om den andra har gissat rätt}}

Titta på Wikipediasidan om exempelvis [https://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium aluminium]. Vilka ytterligare egenskaper finner vi som vi inte tänkte på nyss? Vilka egenskaper vet vi inte ens vad det är?

==== Beskriv ett material ====

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.

{{uppgruta| '''Skapa en sida i materialdatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med.

Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.

Det finns även en mallsida med rubriker som alla använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt material.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper:
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]
## hårdhet (ex Mohs)
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]
## resistivitet [ohmmeter]
# Vad används materialet till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

Här finns:
: '''[[Materialdatabasen]]'''
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]
}}

=== Bedömning av materialuppgiften ===

{{kriterier| Materialuppgiften och även Bearbetning och sammanfogning
Texterna nedan kommer först från [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos{{=}}gy&subjectCode{{=}}TEK&lang{{=}}sv&courseCode{{=}}TEKTEK01#anchor_TEKTEK01 kursplanen för Teknik 1] och är då i kursiv text.

Därefter kommer förtydliganden som konkret beskriver vad som förväntas i just denna uppgiften. Då är det normal text med indrag.

Beömningskriterierna är kumulativa, dvs för högre betyg ska man även nå kriterierna för underliggande betyg.

==== För betyg E ====

''Eleven redogör översiktligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Alla punkterna i uppgiftsbeskrivningen täcks in (i den mån det är möjligt) i den text som publicerats på Wikiskola.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.''

: Du har publicerat din text på Wikiskola.

==== För betyg C ====

''Eleven redogör utförligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Du har tagit med fler materialegenskaper eller beskriver sådant som är intressant med materialet som inte faller in under punkterna i mallen.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är en snygg layout med bra bilder och referenserna är länkar med beskrivning. Bilderna är fria att använda enligt creative commons.

==== För betyg A ====

''Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Det är ett intressant eller överraskande materialval.

''Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är mycket bra språk och struktur.
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

=== En klassrumsenkät ===

<html>
<iframe src="https://docs.google.com/forms/d/1ahxuDIVZPhPSjpgoS-Jsgf8JpB3cbVz2gHTIkodijnQ/viewform?embedded=true" width="760" height="500" frameborder="0" marginheight="0" marginwidth="0">Loading...</iframe>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|''Skapa innehåll till wikin’'

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film. Använd följande kod.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

{{kriterier| Se kriterierna för Material

Kriterierna för uppgiften på bearbetnings- och sammanfogningstekniker tolkas på ungefär samma sätt som i Materialuppgiften
}}

== [[Bearbetning]] ==

När man valt ett material till sin produkt behöver det formas till rätt form. Det finns olika metoder och olika metoder passar olika bra till olika material. Det är viktigt att bearbetningen ger en komponent med rätt mått och ytjämnhet men man måste också tänka på att bearbetningskostnaden bör vara så låg som möjligt. Vissa bearbetningsmetoder passar bäst för stora serier medan andra metoder är lämpligare vid små serier. Här spelar verktygskostnad och kostnaden för maskiner och personal stor roll.

Klicka på länken [[Bearbetning]] så hittar du beskrivningar av ett flertal bearbetningstekniker.

== [[Sammanfogning]] ==

De flesta produkter tillverkas av flera delar. När delarna har bearbetats till rätt form och finish behöver de sättas ihop. Sammanfogningen bör ske på ett kostnadseffektivt sätt. Naturligtvis behöver delarna även sitta ihop på ett hållbart sätt. Man kan behöva tänka på att välja en sammanfogningsteknik som passar materialen och deras egenskaper.

Klicka på länken [[sammanfogning]] så kommer du till en sida med olika sammanfogningstekniker.

== En liten konstruktionsuppgift ==

{{uppgruta | '''Konstruera!''’
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".

Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:

: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.
: en hammare med ett praktiskt handtag
: en skruvmejsel för elektriker
: en stadig tallrik för småbarn
: en hundleksak
: ett grytunderlägg
: Se även bilderna nedan

'''Regler:'''

Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.

Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder.

Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Photoshop, Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote.

Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel. '''Publicera''' detta i din portfolio, dvs din sida på '''Wordpressen'''.

Du har bara denna lektion på dig
}}
<gallery>
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste
File:HK Tram Chair White Plastic Lunch Rice Food Box Container 1.JPG | En lättdiskad lunchlåda
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren

</gallery>

{{kriterier| Kriterierna för konstruktionsuppgiften:

: E: Det är en konstruktion med två material, två bearbetning metoder och en sammanfogningsmetod.
: C: Det finns bild eller ritning och beskrivningen är utförlig
: A: Det syns att hänsyn har tagits till materialegenskaper, materialets pris, tillverkningskostnad och den slutliga produktens funktionella och estetiska egenskaper.
}}

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===

Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.

=== Tillverkning av en bil ===
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]
: teknikboken sid 119-128
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]

Open Source hardware Cars
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]
: http://opensourceecology.org/wiki/Car
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]
: http://www.theoscarproject.org

=== Uppgift: materialvalet till en bil ===

Följande presentation behöver redigeras....
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div>
</html>

{{clear}}

=== Quiz: Materialvalet till en bil ===

Rum: 282058

SOC#: SOC-2700144

=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'

Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: bord
: stol
: blyertspenna
: kulspetspenna
: väggklocka
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===

[[Hur olika saker tillverkas]]

== Den stora konstruktionsuppgiften ==

Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.

== Allmän hållfasthetslära ==

Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

Produktion

2016-01-25T11:57:50Z

Bidoblob: /* Material har egenskaper */

== Vad handlar produktion om? ==

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

==== Material har egenskaper ====

Ett material har speciella egenskaper. Du kan beskriva och känna igen ett material genom dess egenskaper.

{{uppgruta | '''Tänk på ett material'''

Jobba två och två.

Turas om att tänka på ett material. den ena personen frågar ja och nej-frågor och den andra svarar till frågeställaren som talar om om den andra har gissat rätt}}

Titta på Wikipediasidan om exempelvis [https://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium aluminium]. Vilka ytterligare egenskaper finner vi som vi inte tänkte på nyss? Vilka egenskaper vet vi inte ens vad det är?

==== Beskriv ett material ====

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.

{{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med.

Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.

Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper:
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]
## hårdhet (ex Mohs)
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]
## resistivitet [ohmmeter]
# Vad används materialet till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

Här finns:
: '''[[Materialdatabasen]]'''
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]
}}

=== Bedömning av materialuppgiften ===

{{kriterier| Materialuppgiften och även Bearbetning och sammanfogning
Texterna nedan kommer först från [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos{{=}}gy&subjectCode{{=}}TEK&lang{{=}}sv&courseCode{{=}}TEKTEK01#anchor_TEKTEK01 kursplanen för Teknik 1] och är då i kursiv text.

Därefter kommer förtydliganden som konkret beskriver vad som förväntas i just denna uppgiften. Då är det normal text med indrag.

Beömningskriterierna är kumulativa, dvs för högre betyg ska man även nå kriterierna för underliggande betyg.

==== För betyg E ====

''Eleven redogör översiktligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Alla punkterna i uppgiftsbeskrivningen täcks in (i den mån det är möjligt) i den text som publicerats på Wikiskola.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.''

: Du har publicerat din text på Wikiskola.

==== För betyg C ====

''Eleven redogör utförligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Du har tagit med fler materialegenskaper eller beskriver sådant som är intressant med materialet som inte faller in under punkterna i mallen.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är en snygg layout med bra bilder och referenserna är länkar med beskrivning. Bilderna är fria att använda enligt creative commons.

==== För betyg A ====

''Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Det är ett intressant eller överraskande materialval.

''Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är mycket bra språk och struktur.
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

=== En klassrumsenkät ===

<html>
<iframe src="https://docs.google.com/forms/d/1ahxuDIVZPhPSjpgoS-Jsgf8JpB3cbVz2gHTIkodijnQ/viewform?embedded=true" width="760" height="500" frameborder="0" marginheight="0" marginwidth="0">Loading...</iframe>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|''Skapa innehåll till wikin’'

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film. Använd följande kod.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

{{kriterier| Se kriterierna för Material

Kriterierna för uppgiften på bearbetnings- och sammanfogningstekniker tolkas på ungefär samma sätt som i Materialuppgiften
}}

== [[Bearbetning]] ==

När man valt ett material till sin produkt behöver det formas till rätt form. Det finns olika metoder och olika metoder passar olika bra till olika material. Det är viktigt att bearbetningen ger en komponent med rätt mått och ytjämnhet men man måste också tänka på att bearbetningskostnaden bör vara så låg som möjligt. Vissa bearbetningsmetoder passar bäst för stora serier medan andra metoder är lämpligare vid små serier. Här spelar verktygskostnad och kostnaden för maskiner och personal stor roll.

Klicka på länken [[Bearbetning]] så hittar du beskrivningar av ett flertal bearbetningstekniker.

== [[Sammanfogning]] ==

De flesta produkter tillverkas av flera delar. När delarna har bearbetats till rätt form och finish behöver de sättas ihop. Sammanfogningen bör ske på ett kostnadseffektivt sätt. Naturligtvis behöver delarna även sitta ihop på ett hållbart sätt. Man kan behöva tänka på att välja en sammanfogningsteknik som passar materialen och deras egenskaper.

Klicka på länken [[sammanfogning]] så kommer du till en sida med olika sammanfogningstekniker.

== En liten konstruktionsuppgift ==

{{uppgruta | '''Konstruera!''’
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".

Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:

: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.
: en hammare med ett praktiskt handtag
: en skruvmejsel för elektriker
: en stadig tallrik för småbarn
: en hundleksak
: ett grytunderlägg
: Se även bilderna nedan

'''Regler:'''

Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.

Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder.

Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Photoshop, Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote.

Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel. '''Publicera''' detta i din portfolio, dvs din sida på '''Wordpressen'''.

Du har bara denna lektion på dig
}}
<gallery>
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste
File:HK Tram Chair White Plastic Lunch Rice Food Box Container 1.JPG | En lättdiskad lunchlåda
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren

</gallery>

{{kriterier| Kriterierna för konstruktionsuppgiften:

: E: Det är en konstruktion med två material, två bearbetning metoder och en sammanfogningsmetod.
: C: Det finns bild eller ritning och beskrivningen är utförlig
: A: Det syns att hänsyn har tagits till materialegenskaper, materialets pris, tillverkningskostnad och den slutliga produktens funktionella och estetiska egenskaper.
}}

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===

Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.

=== Tillverkning av en bil ===
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]
: teknikboken sid 119-128
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]

Open Source hardware Cars
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]
: http://opensourceecology.org/wiki/Car
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]
: http://www.theoscarproject.org

=== Uppgift: materialvalet till en bil ===

Följande presentation behöver redigeras....
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div>
</html>

{{clear}}

=== Quiz: Materialvalet till en bil ===

Rum: 282058

SOC#: SOC-2700144

=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'

Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: bord
: stol
: blyertspenna
: kulspetspenna
: väggklocka
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===

[[Hur olika saker tillverkas]]

== Den stora konstruktionsuppgiften ==

Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.

== Allmän hållfasthetslära ==

Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

Produktion

2016-01-25T11:55:42Z

Bidoblob: /* Material har egenskaper */ Korrigerade flera grammatiska fel.

== Vad handlar produktion om? ==

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

==== Material har egenskaper ====

Ett material har speciella egenskaper. Du kan beskriva och känna igen ett material genom dess egenskaper.

{{uppgruta | '''Tänk på ett material'''

Jobba två och två.

Turas om att tänka på ett material. den ena personen frågar ja och nej-frågor och den andra svarar till frågeställaren om den har gissat rätt}}

Titta på Wikipediasidan om exempelvis [https://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium aluminium]. Vilka ytterligare egenskaper finner vi som vi inte tänkte på nyss? Vilka egenskaper vet vi inte ens vad det är?

==== Beskriv ett material ====

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.

{{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med.

Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.

Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper:
## densitet [kg/m<sup>3</sup>]
## hårdhet (ex Mohs)
## längdutvidgningskoeffiecient [K<sup>-1</sup>]
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]
## resistivitet [ohmmeter]
# Vad används materialet till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

Här finns:
: '''[[Materialdatabasen]]'''
: [[Mall_för_material | Mallsidan ]]
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]
}}

=== Bedömning av materialuppgiften ===

{{kriterier| Materialuppgiften och även Bearbetning och sammanfogning
Texterna nedan kommer först från [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos{{=}}gy&subjectCode{{=}}TEK&lang{{=}}sv&courseCode{{=}}TEKTEK01#anchor_TEKTEK01 kursplanen för Teknik 1] och är då i kursiv text.

Därefter kommer förtydliganden som konkret beskriver vad som förväntas i just denna uppgiften. Då är det normal text med indrag.

Beömningskriterierna är kumulativa, dvs för högre betyg ska man även nå kriterierna för underliggande betyg.

==== För betyg E ====

''Eleven redogör översiktligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Alla punkterna i uppgiftsbeskrivningen täcks in (i den mån det är möjligt) i den text som publicerats på Wikiskola.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.''

: Du har publicerat din text på Wikiskola.

==== För betyg C ====

''Eleven redogör utförligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Du har tagit med fler materialegenskaper eller beskriver sådant som är intressant med materialet som inte faller in under punkterna i mallen.

''Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är en snygg layout med bra bilder och referenserna är länkar med beskrivning. Bilderna är fria att använda enligt creative commons.

==== För betyg A ====

''Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.''
: Det är ett intressant eller överraskande materialval.

''Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.''
: Det är mycket bra språk och struktur.
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

=== En klassrumsenkät ===

<html>
<iframe src="https://docs.google.com/forms/d/1ahxuDIVZPhPSjpgoS-Jsgf8JpB3cbVz2gHTIkodijnQ/viewform?embedded=true" width="760" height="500" frameborder="0" marginheight="0" marginwidth="0">Loading...</iframe>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|''Skapa innehåll till wikin’'

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film. Använd följande kod.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

{{kriterier| Se kriterierna för Material

Kriterierna för uppgiften på bearbetnings- och sammanfogningstekniker tolkas på ungefär samma sätt som i Materialuppgiften
}}

== [[Bearbetning]] ==

När man valt ett material till sin produkt behöver det formas till rätt form. Det finns olika metoder och olika metoder passar olika bra till olika material. Det är viktigt att bearbetningen ger en komponent med rätt mått och ytjämnhet men man måste också tänka på att bearbetningskostnaden bör vara så låg som möjligt. Vissa bearbetningsmetoder passar bäst för stora serier medan andra metoder är lämpligare vid små serier. Här spelar verktygskostnad och kostnaden för maskiner och personal stor roll.

Klicka på länken [[Bearbetning]] så hittar du beskrivningar av ett flertal bearbetningstekniker.

== [[Sammanfogning]] ==

De flesta produkter tillverkas av flera delar. När delarna har bearbetats till rätt form och finish behöver de sättas ihop. Sammanfogningen bör ske på ett kostnadseffektivt sätt. Naturligtvis behöver delarna även sitta ihop på ett hållbart sätt. Man kan behöva tänka på att välja en sammanfogningsteknik som passar materialen och deras egenskaper.

Klicka på länken [[sammanfogning]] så kommer du till en sida med olika sammanfogningstekniker.

== En liten konstruktionsuppgift ==

{{uppgruta | '''Konstruera!''’
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion".

Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:

: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.
: en hammare med ett praktiskt handtag
: en skruvmejsel för elektriker
: en stadig tallrik för småbarn
: en hundleksak
: ett grytunderlägg
: Se även bilderna nedan

'''Regler:'''

Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.

Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder.

Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Photoshop, Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote.

Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel. '''Publicera''' detta i din portfolio, dvs din sida på '''Wordpressen'''.

Du har bara denna lektion på dig
}}
<gallery>
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste
File:HK Tram Chair White Plastic Lunch Rice Food Box Container 1.JPG | En lättdiskad lunchlåda
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren

</gallery>

{{kriterier| Kriterierna för konstruktionsuppgiften:

: E: Det är en konstruktion med två material, två bearbetning metoder och en sammanfogningsmetod.
: C: Det finns bild eller ritning och beskrivningen är utförlig
: A: Det syns att hänsyn har tagits till materialegenskaper, materialets pris, tillverkningskostnad och den slutliga produktens funktionella och estetiska egenskaper.
}}

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===

Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.

=== Tillverkning av en bil ===
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor<br>1. Bränsle<br>2. Kompression<br>3. Explosion<br>4. Avgaser]]
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]
: teknikboken sid 119-128
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]

Open Source hardware Cars
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]
: http://opensourceecology.org/wiki/Car
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]
: http://www.theoscarproject.org

=== Uppgift: materialvalet till en bil ===

Följande presentation behöver redigeras....
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil" title="Materialval till en bil" target="_blank">Materialval till en bil</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div>
</html>

{{clear}}

=== Quiz: Materialvalet till en bil ===

Rum: 282058

SOC#: SOC-2700144

=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'

Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: bord
: stol
: blyertspenna
: kulspetspenna
: väggklocka
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===

[[Hur olika saker tillverkas]]

== Den stora konstruktionsuppgiften ==

Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.

== Allmän hållfasthetslära ==

Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213