<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AugustC</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AugustC"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/AugustC"/>
	<updated>2026-05-05T03:58:27Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30341</id>
		<title>Begrepp inom stående vågor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30341"/>
		<updated>2015-01-20T12:49:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Transmission */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Pulser ===&lt;br /&gt;
Frank&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodiska vågor ===&lt;br /&gt;
Moa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Reflexion ===&lt;br /&gt;
Mattias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transmission ===&lt;br /&gt;
August&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Superposition ===&lt;br /&gt;
Kasper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Refraktion ===&lt;br /&gt;
Jakob&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brytningslagen för vågor ===&lt;br /&gt;
Johnny&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Diffraktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Interferens ===&lt;br /&gt;
Oscar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Stående vågor ===&lt;br /&gt;
Tamara&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Resonans ===&lt;br /&gt;
Max&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Begrepp av ordförklaringstyp ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodisk ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transversell ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Longitudinell ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26544</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26544"/>
		<updated>2014-04-22T09:03:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
50&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-2(50*2)+2&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=2500-200+4=2304&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26543</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26543"/>
		<updated>2014-04-22T09:03:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
50&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-2(50*2)+2&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26542</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26542"/>
		<updated>2014-04-22T09:02:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
50&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-2(50*2)+2&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26541</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26541"/>
		<updated>2014-04-22T09:02:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
50&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-2(50*2)+2&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26540</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26540"/>
		<updated>2014-04-22T09:01:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; 50&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;-2(50*2)+2&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26538</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26538"/>
		<updated>2014-04-22T08:54:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = 2304&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26536</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26536"/>
		<updated>2014-04-22T08:53:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26532</id>
		<title>193 48 upphöt i två</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=193_48_upph%C3%B6t_i_tv%C3%A5&amp;diff=26532"/>
		<updated>2014-04-22T08:48:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: Skapade sidan med &amp;#039;aaaaa&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;aaaaa&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.11&amp;diff=25905</id>
		<title>Heureka 8.11</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.11&amp;diff=25905"/>
		<updated>2014-01-20T11:12:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fil:8_11.png|Av August och Issa&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.11&amp;diff=25901</id>
		<title>Heureka 8.11</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.11&amp;diff=25901"/>
		<updated>2014-01-20T11:09:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;lt;gallery&amp;gt; Fil:8_11.png| &amp;lt;/gallery&amp;gt;&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fil:8_11.png|&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:8_11.png&amp;diff=25895</id>
		<title>Fil:8 11.png</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:8_11.png&amp;diff=25895"/>
		<updated>2014-01-20T11:08:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25625</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25625"/>
		<updated>2014-01-09T08:36:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beräkna rörelseenergin hos en elektron omedelbart innanden träffar A.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Elektronens laddning, Q = 1,6 * 10&amp;lt;sup&amp;gt;-19&amp;lt;/sup&amp;gt; E = U * Q&lt;br /&gt;
: 150 * 1,6 * 10&amp;lt;sup&amp;gt;-19&amp;lt;/sup&amp;gt; = 240 * 10&amp;lt;sup&amp;gt;-19&amp;lt;/sup&amp;gt; = 150 eV&lt;br /&gt;
* Hur många elektroner träffar A per sekund?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25517</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25517"/>
		<updated>2013-12-19T10:04:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Beräkna rörelseenergin hos en elektron omedelbart innanden träffar A.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Elektronens laddning, Q = 1,6 * 10^-19 E = U * Q&lt;br /&gt;
:150 * 1,6 * 10^-19 = 240 * 10^-19 = 150 eV&lt;br /&gt;
* Hur många elektroner träffar A per sekund?&lt;br /&gt;
:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25515</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25515"/>
		<updated>2013-12-19T09:43:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Beräkna rörelseenergin hos en elektron omedelbart innanden träffar A.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
:Elektronens laddning, Q = 1,6 * 10^-19&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25512</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25512"/>
		<updated>2013-12-19T09:36:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Punktlistelement&lt;br /&gt;
a) Beräkna rörelseenergin hos en elektron omedelbart innanden träffar A.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25510</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25510"/>
		<updated>2013-12-19T09:35:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
a) Beräkna rörelseenergin hos en elektron omedelbart innanden träffar A.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25504</id>
		<title>Heureka 7.25</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.25&amp;diff=25504"/>
		<updated>2013-12-19T09:30:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Vacuum_diode_7_25.png | 300px | right]]&lt;br /&gt;
I en s.k. rördiod är en glasbehållare med en anod A och en katod K. Katoden hålls upphettad så den kan avge elektroner. Trycket i behållaren är så lågt att elektronerna kan anses röra sig i vakum. Spänningen U mellan A och K är 150 V, och strömmen I genom dioden är 90 mA. Elektronernas utgångsfart försummas.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:AugustDennisOscar-PitchDeadImpact.pdf&amp;diff=21299</id>
		<title>Fil:AugustDennisOscar-PitchDeadImpact.pdf</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:AugustDennisOscar-PitchDeadImpact.pdf&amp;diff=21299"/>
		<updated>2012-12-20T12:29:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: PDF-filen för pitchen som vi gjorde för DICE-projektet.&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;PDF-filen för pitchen som vi gjorde för DICE-projektet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=21192</id>
		<title>Entreprenörskap</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=21192"/>
		<updated>2012-12-12T12:24:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Åtgärder */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lektion 0 - Kursstart ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=ENT Entreprenörskap, Skolverket]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kursplanens mål för kursen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&lt;br /&gt;
* Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.&lt;br /&gt;
* Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.&lt;br /&gt;
* Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk.&lt;br /&gt;
* Grundläggande mötesteknik och dokumentation.&lt;br /&gt;
* Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.&lt;br /&gt;
* Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser.&lt;br /&gt;
* Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.&lt;br /&gt;
* Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Våra mål för projektarbetet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Entreprenörsskap ska vara på riktigt. Vi kommer att arbeta i projektform med läroboken som stöd. Projektet kan handla om nästan vad som helst men det ska leda till ett konkret resultat för att du ska bli godkänd. Exempel på konkreta resultat är:&lt;br /&gt;
## En vara eller tjänst som ni lyckas sälja.&lt;br /&gt;
## En sajt som får väldigt många besökare.&lt;br /&gt;
## En community med många aktiva medlemmar.&lt;br /&gt;
## Att ni får sommarjobb eller extrajobb hos något företag genom ert projektarbete.&lt;br /&gt;
## Att ni etablerar kontakt med ett företag som etablerar partnerskap med TIS.&lt;br /&gt;
## Att ni skapar positiv reklam för TIS genom tidningsartiklar, teve, radio eller webb eller liknande.&lt;br /&gt;
## Eller något liknande&lt;br /&gt;
# Projektet ska dokumenteras genom deltagande i webbstärnan. För at få godkänt på kursen måsta du delta i arbetet med sajten. Sajten ska uppfylla kriterierna fördeltagande i Webbstjärnan och delta i tävlingen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 1 - 13prenör ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syftet med denna lektion är att dela in eleverna i grupper och anmäla dessa till Webbstjärnan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Entreprenör Wikipedia definierar ordet entreprenör]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bilda grupper ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilken är din bästa egenskap i ett projekt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en lapp och mingla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hitta grupper med bra mix.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4-5 pers per grupp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Webbstjärnan ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska delta i tävlingen [http://webbstjärnan.se Webbstjärnan] där vi får gratis tillgång till webbhotell, program och domännamn i ett år. Dessutom finns en promilleschans att vinna 20 000 kr till ert projekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://admin.webbstjarnan.se/nytt-bidrag/editera/1/ Testa ditt namn] Här är formuläret där du kan testa om ditt domännamn är ledigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hitta på domännamn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.webbstjarnan.se/tavlingen/sa-har-gar-det-till/anmal-dig-till-tavlingen/ Anmälan] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Starta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 2 - Innovationer ==&lt;br /&gt;
{{webbstj|&#039;&#039;&#039;Skapa sajterna&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Lgga in och skapa konton mm.&lt;br /&gt;
# Installera program. &lt;br /&gt;
#: Först och främst en &#039;&#039;&#039;blogg&#039;&#039;&#039; eller &#039;&#039;&#039;wiki&#039;&#039;&#039; eller enkelt &#039;&#039;&#039;publiceringsverktyg&#039;&#039;&#039; där ni kan föra en dagbok för projektet.&lt;br /&gt;
# Beskriv er idé&lt;br /&gt;
# Skriv ett inlägg i dagboken&lt;br /&gt;
#: Skriv alla era idéer i dagboken så att jag kan se hur ni jobar. Det är också bra om någon gruppmedlem är frånvarande. Dessutom glömmer ni inte bort några idéer som ni kan ha nytta av i framtiden. &lt;br /&gt;
#: Oroa er inte för att någon ska stjäla era idéer på detta stadium. Det är faktiskt bättre att berätta vad man gör så att man kan knyta kontakter och få respons a andra. Om ni kommer på något verkligt unikt ska ni kanske avvakta med att skriva om det.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
=== Skapa uppfinningar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett sätt att skapa upfinningar är att kombinera två eller flera saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan gälla:&lt;br /&gt;
* teknik&lt;br /&gt;
* behov&lt;br /&gt;
* kemisk process&lt;br /&gt;
* en marknad&lt;br /&gt;
* en kulturform&lt;br /&gt;
* sport&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Känner du igen uppfinningen? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad får man om man parar ihop&lt;br /&gt;
# mögel och sjukdomar&lt;br /&gt;
# kulor och maskiner&lt;br /&gt;
# magnetism och tåg&lt;br /&gt;
# musik och bredband&lt;br /&gt;
# hundar och minor&lt;br /&gt;
# facebook och global uppvärmning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Detta är våra sajter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TE12A:s sajter finns listade på diskussionssidan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 3 - Vad är entreprenörskap? ==&lt;br /&gt;
{{webbstj|&#039;&#039;&#039;Om-oss-sidan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Uppfyll [http://www.webbstjarnan.se/tavlingen/det-har-maste-du-gora/ grundkraven för Webbstjärnan]&lt;br /&gt;
#: Om oss-sida med svar på alla frågorna.&lt;br /&gt;
#: Logga och länk till Webbstjärnan&lt;br /&gt;
# Skriv så klart ett inlägg i dagboken.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{tnkruta|&#039;&#039;&#039;Tankar&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Varje lektion borde starta med ett inspirerande innehåll. Jag kommer att plocka inspirerande övningar från &lt;br /&gt;
Edward de Bonos böcker, Sex tänkande hattar och Lateral Thinking.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Idéprocessen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är en produkt? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fysisk vara, tjänst, hemsida, ...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Processen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* idé&lt;br /&gt;
* problem&lt;br /&gt;
* afärsidé&lt;br /&gt;
* skisser&lt;br /&gt;
* material&lt;br /&gt;
* prototyp&lt;br /&gt;
* marknadsundersökning&lt;br /&gt;
* mönsterskydd, patent&lt;br /&gt;
* verktyg&lt;br /&gt;
* testning&lt;br /&gt;
* marknadsföring&lt;br /&gt;
* finansiering&lt;br /&gt;
* aktiebolag, handelsbolag, enskild firma&lt;br /&gt;
* utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kreativitet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14473430&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/marcnewshoestoday/100-images-for-visual-brainstorming&amp;quot; title=&amp;quot;100 images for visual brainstorming&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;100 images for visual brainstorming&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/marcnewshoestoday&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Marc Heleven&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 4 - Apple ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| sEWlSFripyY |240|right|}}&lt;br /&gt;
{{tnkruta|&#039;&#039;&#039;Odd man Out&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Game 3, sid 24-25 i How to Have Creative Ideas av Edward de Bono.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eller Lattjo lajban-lådan i Fem myror är fler än fyra elefanter.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== I nyheterna nyligen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Apple - Samsung: 7 - 0&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# http://blog.svd.se/siliconvalley/2012/08/24/apple-vann-stort-i-rattegangen-mot-samsung/&lt;br /&gt;
#  http://www.dn.se/ekonomi/apple-vann-over-samsung&lt;br /&gt;
# Hur kan Apple med 14 447 patent spöa Samsung med 100 000 +patent ?&lt;br /&gt;
## http://worldwide.espacenet.com/advancedSearch?locale=en_EP&lt;br /&gt;
# Fundera över Apples framgångar i relation till Steve Jobs. Hur ser framtiden ut för Apple?&lt;br /&gt;
## http://sv.wikipedia.org/wiki/Apple&lt;br /&gt;
# Hur ser [http://www.pcmag.com/article2/0,2817,2408909,00.asp framtiden för Android] ut?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följ länken till ESPACENET ovan och undersök hur många patent några olika företag har. jämför större och mindre, äldre och yngre företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Google som är ett ungt företag köpte Motorola för ett  tag sedan och en anledning var att komma över deras patentportfölj.  Ofta kan det räcka för ett företag att hota med stämningar genom sin stora patentportfölj för att hålla konkurrenter borta eller för att kunna träffa lönsamma royaltyavtal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns också ljuspunkter. Många storföretag har initierat och stött konortier kring utveckling av fri programvara. Så är fallet med Sun och [http://en.wikipedia.org/wiki/OpenOffice Open Office). Storföretaget Sun har en viktig roll för att skydda projektet mot stämningar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sist men inte minst - hur ska Apple och Samsung fortsätta sitt samarbete kring mobilprocessorn [http://en.wikipedia.org/wiki/Apple_A5 A5] dom Apple designat och Samsung tillverkar?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Är det bra med patent? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vem vill bekosta utveckling och innovation om det inte går att tjäna pengar på framtida produkter? Det är ett argument som förs fram av det stora företaget. Mindre företag och konsumenter kanske tycker det vore bättre om alla kunde arbeta på att utveckla alla idéer till det bästa. Men då finns risken att utvecklingen skulle stanna upp. Fokus skulle hamna på att tillverka snarlika produkter till ett så lågt pris som möjligt. De riktigt omdanande idéerna skull komma mer sällan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men kanske är det skillnad mellan patent på hårdvara och patent på mjukvara. I vår digitala värld där innehållet kopieras på nolltid och utan tillverkningskostnader kanske patenten har spelat ut sin roll. När programutvecklare hjälps åt i open sourceprojekt kanske kreativiteten frodas utan skyddet av patent? Det här är saker som diskuteras nu och vi har i helt klart fått ett komplement till patenterade (dyra) produkter genom utvecklingen av fri programvara, bilder, filmer och musik. Följ länkarna i rutan och titta på två databaser med fria bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
MacBook Air och alla andra populära Appleprodukter har idag en stark stälning på marknaden och Apple tjänar stora pengar. När Apple kan tjäna pengar genom stämningar och uppgörelser med konkurrenterna minskar kanske deras innovationsanda. Fundera på vad det kan innebära för företaget Apple i framtiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 5 - Självkännedom ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| Gs7SIiRHQfs |240|right|}}&lt;br /&gt;
Man brukar säga att ett bra start up-företag ska ha med tre personligheter, teknikern med vilda idéer, ekonomen som håller i slantarna och bromsar och projektledaren som ser till att ekonomen och teknikern håller sams och är den som är ansiktet utåt. Men det finns andra exempel på dynamiska trojkor som fungerar effektivt. I reklambranschen har vi copyn, AD:n och projektledaren, alla med specialistkompetenser. Titta på filmen till höger och förklara varför Harry inte hade klarat alla äventyr på egen hand. Vad har Ron och Hermione för roller i gruppen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett personlighetstest - pass 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://se.41q.com 41 frågor]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skriv en kort CV-text&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Skriv minst tre saker som du är bra på. Tänk på att formulera dig i löpande text så att det är smidigt att läsa. Framhåll dina goda sidor utan att skryta eller överdriva. &lt;br /&gt;
* För att skapa balans skriver du något om en sak hos dig själv som du behöver jobba på att förbättra. Skriv det gärna i lättsam form.&lt;br /&gt;
* När du är klar med din CV-text publicerar du den på Om-oss-sidan på &#039;&#039;&#039;hemsidan&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Snurrande dansösen - Lärstilar - pass 2 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag brukar testa lärstilar. Det finns en mängd sajter som ger sådana tester. Som avrundning visar jag ett [[media:Vänster_eller_höger_hjärnhalva.ppt|test]] som sägs testa om du är en vänster- eller högerhjärnhalveperson. Detta är att dra för kraftiga slutsatser men det är ett roligt test.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett mer omfattande personlighetstest - pass 3 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna övning tar nästan en hel lektion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Personlighetstest på papper:&#039;&#039;&#039; Testa dig själv, Steget till Eget från SAF. Här får man fylla i svar i pappersform. Sedan summerar man poängen och fyller i ett diagram med åtta axlar. Det ger en mer mångfacetterad bild av din personlighet. Efter det kan du skriva om din personbeskrivning på projektgruppens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Meyers Briggs - pass 4 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.teamtechnology.co.uk/tt/t-articl/mb-dynam.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jobbannonser - pass 5 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobbannonser innehåller ofta beskrivningar av den personlighet som önskas. Alltså egenskaper utöver formella meriter. Kanske är det så attde  personliga egenskaperna ökar i betydelse i framtiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilken personlighet söker de i dessa annonser?&lt;br /&gt;
* http://www.camago.se/anstallningsannons-nov2010.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kunskapens dag pass 5 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Se filmen Kunskapens dag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ha en sida där eleverna får reflektera över vissa frågeställningar. var och en under sin rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mall med elevernas namn som rubriker på diskussionssidan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gör paus i filmen då och då för skrivande. Men uppmana att skriva under filmens gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frågeställningar att välja mellan (en, flera eller alla)&lt;br /&gt;
# Är det kört för Sverige?&lt;br /&gt;
# Hur ska jag utveckla mig själv för att lyckas i livet?&lt;br /&gt;
# Vad bör Sverige satsa på för att kunna fortsätta ha ett framgångsrikt företagande?&lt;br /&gt;
# Hur ska vi förbättra skolan för att hjälpa ungdomar att nå framgång i en tuff framtid?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 6 - Affärsplanen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska börja skissa på en affärsplan. För att den ska bli bra måste man veta ganska mycket men vi ska börja ändå. Alla saker som vi inte vet nu skriver vi upp som frågor så att vi kan ta reda på detta i framtiden. Genom att börja tänka på affärsplanen redan nu får vi bättre överblick på hela projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Affärside - Pass 1 ===&lt;br /&gt;
* Beskriv er  valda projektidé eller affärsidé. Vad är poängen med det ni gör? Det ska vara en kort beskrivning som berättar det viktigaste med några få meningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Fler sidor på saften&lt;br /&gt;
# Skapa en sida som heter &#039;&#039;&#039;Affärsidé&#039;&#039;&#039; och beskriv er affärsidé.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Pass 2 - Affärsidé ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Behov&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Produkten ska svara mot ett behov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Abraham_H._Maslow Maslow] Se länken vid sidslutet till kritisk artikel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Abraham_Maslow maslowsidan på engelska Wikipedia] har bild på trappan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övning&lt;br /&gt;
Titta på annonsen från [http://www.delikatesskungen.se/ delikatesskungen].&lt;br /&gt;
Hur tror du ekonomin ser ut för företaget? &lt;br /&gt;
# Vad kostar korven i inköp för delikatesskungen?&lt;br /&gt;
# För eleverna&lt;br /&gt;
# För slutkunden?&lt;br /&gt;
# Vilka andra kostnader har delikatesskungen.&lt;br /&gt;
# Deras omsättning?&lt;br /&gt;
# Deras vinst?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Gruppuppgift:&#039;&#039;&#039; Försök hitta på en ny affärsidé inom området klassförsäljning. Kolla sid 39 för inspiration.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Redovisning&#039;&#039;&#039; på era hemsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mina erfarenheter ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hundguiden, SmartParc, Wireface, Patent, IMC, Yknot, Alloy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Marknad  - Pass 2 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta|&#039;&#039;&#039;Top Down eller Bottom Up&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid produktutveckling, programmering, design eller annan innovativ verksamhet är det vanligt att arbeta med två perspektiv. Dels kan man arbeta med helheten och de stora delarna först och jobba sig ner mot detaljerna. Men man kan också börja med att utveckla detaljer och smådelar vilka sedan sätts ihop till den hela produkten. Det kallas Bottom Up. Ofta jobbar man på båda sätten i ett projekt. En person kan arbeta med båda synsätten parallellt och man kan ha en projektgrupp där några arbetar nerifrån och andra uppifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I kursen Entreprenörskap har jag organiserat undervisningen så att vi nosar på alla aspekter av projektarbete och företagande först så att ni ska få överblick. Senare kommer vi att fördjupa oss inom varje område. Så har vi exempelvis gjort ett kort personlighetstest tidigare och vi kommer att göra det mer djuplodande senare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nedan följer ett exempel med att ta fram e ny bil där jag listat några exempel på aktiviteter inom Top Down respektive Bottom Up.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Top Down&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* säkerhet&lt;br /&gt;
* teknik&lt;br /&gt;
* utrymme&lt;br /&gt;
* ekonomi&lt;br /&gt;
* miljö&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Bottom Up&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kullager med lägre friktion&lt;br /&gt;
* anpassa motorn för biobränslen&lt;br /&gt;
* bromsklossar som slits mindre&lt;br /&gt;
* lackering utan farliga lösningsmedel&lt;br /&gt;
* däcken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ofta så att valet av koncept på Top-nivå påverkar marknadsföringen och hur man nischar sin produkt.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Frågor att undersöka i marknadsundersökningen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska göra en snabb marknadsundersökning med datorns hjälp. Här är några frågor du ska försöka besvara:&lt;br /&gt;
* Behov eller problem som vi ska lösa&lt;br /&gt;
* Kundnytta uttryckt i ord och pengar&lt;br /&gt;
* Liknande produkter&lt;br /&gt;
* Konkurrenter&lt;br /&gt;
* Hur många kan man sälja per månad i Sverige&lt;br /&gt;
* Hur ska vi marknadsföra oss&lt;br /&gt;
* Hur ska vi distribuera&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är exempel på frågor som inte passar alla produkter.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Fler sidor på saften&lt;br /&gt;
# Skapa en sida som heter &#039;&#039;&#039;Marknadsundersöking&#039;&#039;&#039; och har med resultatet av er skrivbordsundersökning (när ni surfade fram information) och era frågor till en fältstudie.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tidsplan och GANTT Pass 3===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa|Läs kapitlet om Projektplan, sidorna 81-97.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Fler sidor på saften&lt;br /&gt;
* Skapa en sida som heter &#039;&#039;&#039;Tidsplan&#039;&#039;&#039; och beskriv hur ni tidsplanerar projektet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidsplanen gör ni lämpligen i Excel och sedan lägger ni uppfilen på servern eller så klistrar ni in den som en bild.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ert projekt behöver planeras. Det ska vara klart i vår men det är viktigt att ni håller farten uppe hela tiden. Vilka delar behöver ni jobba med och när ska det ske.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med en tankekarta. Sedan får ni diskutera och skapa en tidsplan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== GANTT-shemat ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett GANTT-shema har projektets aktiviteter listade i ordning till vänster. I överkant är tidsaxeln som kan indelas i veckor eller månader. I rutorna markerar man när det ska vara aktivitet i projektet. Vartefter man blir klar med delaktiviteter markeras detta och man kan stämma av om man håller planen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Media:GANTT-schema mall.numbers|Ladda ner en tidsplansmall för Apple Numbers]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Tidsplan.jpg|Exempel på en tidsplan gjord i Numbers.  ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ekonomi  - Pass  4===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Intro ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kommer produkten eller tjänsten eller vad ni nu gör att bli lönsam? Vi använder Numbers (eller Excel) för att göra en ekonomisk kalkyl. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gör en kalkyl som beräknar vad det kommer att tillverka produkten. Räkna gärna på olika stora serier. Ta med i beräkningen följande:&lt;br /&gt;
* lönekostnader&lt;br /&gt;
* lokaler&lt;br /&gt;
* maskiner&lt;br /&gt;
* material&lt;br /&gt;
* marknadsföringskostnader&lt;br /&gt;
* etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök räkna ut vad det kostar att driva ett företag kring produkten och om det blir lönsamt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Fler sidor på saften&lt;br /&gt;
* Skapa en sida som heter &#039;&#039;&#039;Ekonomi&#039;&#039;&#039; och beskriv hur ni har tänkt tjäna pengar på er produkt/affärsidé.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Att sätta pris ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ekonomiska kalkyler i Excel. Var finns lönsamheten i ett internetcafé? Hur sålde vi Hundguiden?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan man tjäna pengar på en app?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Begrepp: &lt;br /&gt;
 Tillverkningskostnad = materilakostnad + lön&lt;br /&gt;
 Rörliga kostnader ocjh fasta kostnader&lt;br /&gt;
 Kostnader och omkostnader&lt;br /&gt;
 pålägg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övriga kostnadsslag:&#039;&#039;&#039; Vinst, administration, löner, hyra, arbete, material, telekom, resor, bokföring, sociala avgifter, moms, mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Övning =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur ser kalkylen ut för en försäljare av varmkorv? Använd Excel till att göra en så detaljerad kalkyl som möjligt. OBS att han betalar skatt. [[Media:Korvförsäljaren.xls|Exempel på excel med korvförsäljning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Gör en budget för ert projekt/företag/affärsidé.&lt;br /&gt;
Börja med att var och en i projektet gör en budget på egen hand.&lt;br /&gt;
Skriv in siffror på kostnader och intäkter med mera för er affärsidé. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jämför era budgetar och sammanställ en kalkyl som innehåller allt som är av betydelse. Här kan alla bidra med idéer från sina kalkyler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv det på ekonomisidan på er hemsida. Skriv alla siffror ni kommer på ungefär som i korvförsäljningsuppgiften. Vi gör det i Excel eller motsvarande program för Mac. Alla ska bidra med siffror i kalkylen.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför är entreprenörskap viktigt? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vi tittar på affärsplanerna ===&lt;br /&gt;
{{läxa|Lägg in det som saknas i affärsplanen. Ni får komma överens inom grupperna om vem som gör vad.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att knyta ihop det arbete vi gjort under fyra lektioner. Läs på diskussionssidan hur ni ligger till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Snobbismen bromsar forskning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En debattartikel i SvD, [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/snobbismen-bromsar-viktig-forskning_7542866.svd Snobbismen bromsar forskning] av Jonas Milton [http://sv.wikipedia.org/wiki/Almega Almega].  Läs debattartikeln och diskutera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vem är författaren och varför skriver han denna artikel? &lt;br /&gt;
* Vad går inlägget ut på?&lt;br /&gt;
* Vem är hans uppdragsgivare? På vilket sätt kan han tänkas vara partisk i debatten?&lt;br /&gt;
* Författaren skriver om de stora globala samhällsutmaningarna. vad tror du han tänker på då?&lt;br /&gt;
* Det finns ett roligt stavfel i artikeln. Kunde du hitta det?&lt;br /&gt;
* Vad har artikelns resonemang för koppling till vårt kommande projekt: Innovationer och tekniska system?&lt;br /&gt;
* Fundera på hur du bäst kan utbilda dig och förbereda dig för framtiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Innovationer behövs ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här filmen borde vi egentligen ha visat först i kursen. ...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://urplay.se/168185 vargar och koldioxid] Ur Play, 27 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans Rosling tar statistiken till hjälp för att förklara vad som händer med världens begfolkningsmängd och resurserna. Här finns ett enormt viktigt problem som behöver en lösning eller rättare sagt en mängd innovativa lösningar och entreprenörer. Han berör frågor om vår identitet i väst och hur vi bör förändra vårt samhälle. Det har implikationer på era livsval i stort och hur ni väljer att utveckla er själva personligen och i studierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt - Innovationer och tekniska system==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vecka 40/41 kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gå in här och välj projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Diskussion:Innovation_och_samhällsnytta|Anmäl ditt projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Gruppernas redovisande Bildspel ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[TE12C Projekt Tekniska System med Innovationer och Teknik fokus]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[NV12  Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[EE12  Projekt Tekniska System med Innovationer och Data fokus]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska gå att publicera på nätet under en &#039;&#039;&#039;Creative Commonslicens&#039;&#039;&#039;. Alltså får ni inte använda cpyrightat material&lt;br /&gt;
* En projektplan ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på Wikiskola.se: &#039;&#039;&#039;[[Innovation och samhällsnytta|Innovation och tekniska system]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för NV12]]&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
och &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för EE12]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. EE-eleverna har förtur på det som hör till datorer. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;TE12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* vägar&lt;br /&gt;
* järnväg&lt;br /&gt;
* sjöfart&lt;br /&gt;
* flyg&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* teve&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* bilen&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* tunnelbanan&lt;br /&gt;
* vatten och avlopp&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;fort TE12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* nanoteknik&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* glas&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* Tetra Pak&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* Konservburken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;EE-elever&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* internet&lt;br /&gt;
* film&lt;br /&gt;
* musik&lt;br /&gt;
* kameran&lt;br /&gt;
* positioneringsystem, GPS&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* mobiltelefonen&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;NV-elever&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* antibiotika&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* genteknik, GMO&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avslutande studiebesök v 43:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 100 innovationer på Tekniska museet (som avslutning under mellanveckan). &#039;&#039;&#039;har bokats.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
** http://www.tekniskamuseet.se/1/2806.html&lt;br /&gt;
** http://www.100innovationer.com/svensk/skolan.135.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisningar på denna sida: [[Innovation och samhällsnytta|Innovation och tekniska system]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prov: vi avslutar med ett prov på sista lektionen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projektmötet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det har gått en tid och det är nu dags för projektmöte för att stämma av hur det går och få upp farten ytterligare i projektet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Skriv en agenda&lt;br /&gt;
* Håll ett möte med ordförande, sekreterare, rapporter från ekonomi, teknik och marknad, etc.&lt;br /&gt;
* Stäm av tidsplanen&lt;br /&gt;
* Skriv protokoll&lt;br /&gt;
* Filma en intervju med några ansvariga i bolaget&lt;br /&gt;
* Dokumentera allt på hemsidan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Design av hemsidor ==&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Bilder&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Wikimedia Commons]&lt;br /&gt;
* [http://www.flickr.com/commons/ Flickr Commons]&lt;br /&gt;
* Spara ner en fri bild från [http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Wikimedia Commons].&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{tnkruta|&#039;&#039;&#039;Något&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Game x, sid y i Titles av Edward de Bono.}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Analys av er sida ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
hål ett projektmöte emd ordförande och sekreterare. Utvärdera er sida utifrån ett kommunikation designperspektiv. Låt sekreteraren anteckna allt och publicera detta på sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hjälp till diskussionen: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vad är bra?&lt;br /&gt;
* vad kan förbättras?&lt;br /&gt;
* Hur är strukturen?&lt;br /&gt;
* Använder ni bilder, filmer och ljud på ett kommunikativt, informativt eller underhållande sätt?&lt;br /&gt;
* Vad har ni för stilmall? &lt;br /&gt;
* Vilket intryck ger sidan?&lt;br /&gt;
* Stämmer  intrycket med hur ni vill uppfattas?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gäss ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ni är klara med analysen kan ni fundera över vilka förbättringar ni vill göra:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Finns det bättre alternativ till stilmall?&lt;br /&gt;
* Ska ni ändra strukturen&lt;br /&gt;
* osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Mer webbdesign ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Statistik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Från webbhotellet&lt;br /&gt;
* Google Analytics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bilder berättar ===&lt;br /&gt;
...  och är snygga&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Stilmallar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* CSS&lt;br /&gt;
* Hitta färdiga mallar på nätet&lt;br /&gt;
* Förbättra den mall man har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Funktioner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Javascript&lt;br /&gt;
* Program från Softacoulus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Film - BBC Datorn ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Design ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Macen som produkt ===&lt;br /&gt;
[[File:SteveJobsMacbookAir.JPG|thumb|upright|Steve Jobs med en MacBook Air på MacWorld 2008.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är det som gör macen till en Mac?&lt;br /&gt;
* designen&lt;br /&gt;
* integrationen av program och hårdvara&lt;br /&gt;
* flashminnen&lt;br /&gt;
* material (borstad aluminium)&lt;br /&gt;
* bortval av hårddisk, näterkskort, RGB-kontakt, DVD-spelare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka patent skyddar en MacBook Air?&lt;br /&gt;
* grundpatent i OS resp hårdvara&lt;br /&gt;
* produktspecifika patent&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Design&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Sketchup&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Utflykt&#039;&#039;&#039;: Museum ....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Film&#039;&#039;&#039;: ...&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tio teser om entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken finns i tio ex men den finns även på nätet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== lektionsidé - Utvecklingsavdelningen eller teknikkonsulten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag ska ni jobba i grupper och lösa så många som möjligt av dessa uppgifter. Sedan ger vi poäng på uppgifterna. En lösning ska vara i ppt-format. Den ska laddas upp på slideshare och länkas in på wikiskola (eller inte). En ppt-lösning ska innehålla frågan, text och bild på lösningen och länkar. Detta gör vi i samarbete med tekniken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap - en praktisk handbok ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba med häftet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Håkan berättar ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Berätta om Swedish Style&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kreativitet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== hur funkar hjärnan ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sid 34 i TuF-boken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Edward de Bono ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sid 36 i TuF-boken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* lateralt tänkande&lt;br /&gt;
* parallellt tänkande, färgade hattar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion - Projektarbete i praktiken ==&lt;br /&gt;
{{tnkruta|&#039;&#039;&#039;Grouping&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Game 4, sid 26 i How to Have Creative Ideas av Edward de Bono.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Samarbetsverktyg&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Google docs&lt;br /&gt;
* Facebook&lt;br /&gt;
* Wikisar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Distansmötetn&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skype&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
iMeet ?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Projektplanering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Excel duger bra men vad fins det mer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Informationsinhämtande&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Andra resurser&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Nutek&lt;br /&gt;
Vinnova, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 6 - Produktutveckling ==&lt;br /&gt;
{{Webbstj|Hur gör man webb?&lt;br /&gt;
* Läsa om Joomla, Wordpress och MediaWiki.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Guide:&#039;&#039;&#039; [http://www.webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/steg-for-steg-kurser/fortsattningskurs-hur-gor-man-webb/forma-en-ide/ Hur gör man webb]&lt;br /&gt;
* [http://www.w3schools.com/html/html_primary.asp Tips om html-taggar] Pröva gärna men tänk på att veriefiera koden.&lt;br /&gt;
* [http://www.w3.org W3C]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
* behov&lt;br /&gt;
* teknikutvecklingsprocessen, http://sv.wikipedia.org/wiki/Produktutveckling, http://en.wikipedia.org/wiki/New_product_development&lt;br /&gt;
* produktlivscykel&lt;br /&gt;
* företagande, tillväxt&lt;br /&gt;
* Arbete i projektform&lt;br /&gt;
** Projektledare, sekreterare, marknad, teknik&lt;br /&gt;
** Produktidéer, Namn på gruppen/projektet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Immaterialrätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Patent ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Planera besök på PRV på torsdag!&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Uppgift&#039;&#039;&#039;. Läs ditt patent och skriv svar i din dator på följande frågor:&lt;br /&gt;
** Läs första patentkravet. Hur många ord är det i den längsta meningen?&lt;br /&gt;
** Titta på bilderna och gissa vad det är som patenterats.&lt;br /&gt;
** Läs titeln och gissa vad det är för något som patenterats.&lt;br /&gt;
** Skumma igenom texten och bilderna i hela patentet och gissa vad det är.&lt;br /&gt;
** Beskriv hur språket i patentet är. Varför tror du att texten är som den är?&lt;br /&gt;
** Vilka är uppfinnarna bakom patentet?&lt;br /&gt;
** Sök på PRV och se hur många fler patent någon av uppfinnarna har.&lt;br /&gt;
** Ta reda på vem som är ombud och vad ett patentombud gör. &lt;br /&gt;
** Vem äger patentet ifråga?&lt;br /&gt;
** Ta reda på vad som hände med patentet. Hur länge uppehölls det? Tror du att man tjänade pengar på patentet? vem tjänade pengar och hur mycket?&lt;br /&gt;
* Kolla lite på PRV:s sajt. [http://www.prv.se/Patent/Varfor-patent/Exempel-pa-patent/Skruven-som-lurar-kroppen/ PRV]. Läs gärna [http://www.prv.se/upload/dokument/Om%20PRV/broschyrer/ensamratt_varfor_da.pdf Ensamrätt varför då?] eller  [http://www.prv.se/upload/dokument/Biblioteket/broschyrer/PRVs_bibliotek.pdf Har du en idé hjälper vi dig visdare.]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Besök på PRV&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Besöksadress: Valhallavägen 136,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Prvkarta.png|thumb|Karta PRV, CC [http://www.openstreetmap.org/ By]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läxa:&#039;&#039;&#039; Läs kapitel 7. Gå in på den internationella patentdatabasen [http://worldwide.espacenet.com/advancedSearch?locale=en_EP ESPACENET] och gör en sökning på hur många patent ett företag har. Vi valde företagen: Microsoft, Google, Mercedes, Sony, HTC och Apple.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; välj ett av områden nedan och skriv en text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Licens&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs om det på PRV och på minste ett ställe till. Skriv en kort text som förklarar det viktigaste.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Varumärke&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs om det på PRV och på minste ett ställe till. Skriv en kort text som förklarar det viktigaste.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mönsterskydd&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs om det på PRV och på minste ett ställe till. Skriv en kort text som förklarar det viktigaste.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Upphovsrätt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs om det på PRV och på minste ett ställe till. Skriv en kort text som förklarar det viktigaste.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Mer om marknadsundersökningar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nu dags:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Att slutligen bestämma grupper, produkt och affärsidé.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad innehåller en marknadsundersökning?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den ger svar på frågor om:&lt;br /&gt;
* Finns det behov som det är tänkt att produkten ska fylla?&lt;br /&gt;
* Vilken konkurrens finns? Liknade företag, liknande produkter.&lt;br /&gt;
* Vad tycker målgruppen om produkten. Finns den tänkta målgruppen?&lt;br /&gt;
* Vilket pris är lämpligt? Kommer det priset att ge lönsamhet?&lt;br /&gt;
* Vad tycker målgruppen om produktens egenskaper, färg, form, smak, funktion, etc.&lt;br /&gt;
* Var ska försäljningen ske?&lt;br /&gt;
* Hur ska marknadsföringen ske?&lt;br /&gt;
* Hur ska varan distribueras?&lt;br /&gt;
* &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Affärsidé ett:&#039;&#039;&#039; Ett café med mellanösterninriktning.&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Affärsidé två:&#039;&#039;&#039; En app för att skänka pengar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift 1: En skrivbordsundersökning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Jobba  i par så att en person hittar på frågeställningar att använda till marknadsundersökning i datorn. &lt;br /&gt;
* Den andre personen använder datorn till att söka svar på frågorna på nätet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift 2: En fältundersökning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* hitta på frågor till en marknadsundersökning på stan.&lt;br /&gt;
* Gå ut på stan och ställ frågor.&lt;br /&gt;
* Sammanställ resultatet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift 3:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv om resultatet av er marknadsundersöking på hemsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övrigt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.youtube.com/watch?v=C0jDJ-wsMYI Fredrik Hären på Kunskapens dag]. Det hör inte hit men vi borde tittat på filmen tidigare.... kanske är motiovet att förstå vad man har att erbjuda i Sverige nu och i framtiden..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Använbarara verktyg: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mall:Procent_Kunskapskontroll_m_Forms#Kunskapskontroll_med_forms en sida som använder Google forms]]&lt;br /&gt;
* [http://www.enkät.se/ enkät.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörer förändrar världen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Skriv om en entreprenör eller innovatör.&lt;br /&gt;
Ta reda på vad någon av följande entreprenörer/innovatörer gjort. Du ska även förklara och motivera om de, i första hand, var forskare, uppfinnare eller entreprenörer. Skriv dina svar på Wikiskola genom att göra en rubrik av varje namn och redigera stycket under rubriken. Fyll på med fler namn som du kommer på.&lt;br /&gt;
Listan nedan innehåller namn på berömda uppfinnare eller entreprenörer. Din text ska ta upp och förklara:&lt;br /&gt;
* behov&lt;br /&gt;
* lösning&lt;br /&gt;
* teknik&lt;br /&gt;
* eknonomi&lt;br /&gt;
* samhällsnytta&lt;br /&gt;
* kort biografi&lt;br /&gt;
* uppfinnare eller entreprenör eller båda&lt;br /&gt;
* länkar&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppfinnarlista ===&lt;br /&gt;
* Håkan Lans&lt;br /&gt;
* Johan Staël von Holstein &lt;br /&gt;
* Niklas Zennström, &lt;br /&gt;
* Carl Edvard Johansson&lt;br /&gt;
* William Shockley&lt;br /&gt;
* Bill Gates&lt;br /&gt;
* Jonas Birgersson&lt;br /&gt;
* Alfred Nobel&lt;br /&gt;
* Refat el Sayed&lt;br /&gt;
* Monica Lindstedt&lt;br /&gt;
* jan Stenbeck&lt;br /&gt;
* Yngve Bergqvist&lt;br /&gt;
* Putte Svensson&lt;br /&gt;
* Östen Mäkitalo&lt;br /&gt;
* Daniel Ek och Martin Lorentzon&lt;br /&gt;
* Ruben Rausing&lt;br /&gt;
* Hellmuth Hertz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vem är den störste entreprenören enligt ditt sätt att se. Välj gärna någon som inte står på listan. &#039;&#039;&#039;Redovisning&#039;&#039;&#039; på era hemsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är få kvinnor på listan. varför är det så? Försök hitta några kvinnliga entreprenörer eller innovatörer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt - Framtiden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gör en framtidsstudie och försök att utifrån fakta idag, trender och egna tankar förutspå framtiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Områdesgrupper ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Ett samarbetsprojekt mellan entreprenörskap,  teknik och svenska.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sätt er i grupper och arbeta med ett område:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Utbildning&lt;br /&gt;
* Arbetsmarknad&lt;br /&gt;
* Boende&lt;br /&gt;
* Mat&lt;br /&gt;
* Transporter&lt;br /&gt;
* Underhållning&lt;br /&gt;
* ...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tvärgrupper ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skapa nu tvärgrupper där ni redovisar era områden för varandra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hitta intressanta beröringspunkter och utveckla era tankar ytterligare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Min dag 2022 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en uppsats och berätta vad du gör en vanlig dag 2012. Det ska framgå hur du lever och hur samhället ser ut. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad har du för utbildning, jobb, familjesituation? Hur bor och reser du? Vad har du för intressen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Miljö ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Marknadsföring ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Traditionell marknadsföring ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Reklam&lt;br /&gt;
* Direktreklam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Marknadsöring i nya medier ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* FB&lt;br /&gt;
* Twitter&lt;br /&gt;
* Presentationer&lt;br /&gt;
* youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Viral ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saker sprids genom att plötsligt &amp;quot;alla&amp;quot; talar, skriver, länkar, tipsar om det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Humor kan vara en viktig ingrediens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan vara en presentation i ett hippt program och gjord på ett bra sätt om ett intressant ämne som denna Prezi om Prezi och om att tänka utanför boxen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;prezi-player&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;style type=&amp;quot;text/css&amp;quot; media=&amp;quot;screen&amp;quot;&amp;gt;.prezi-player { width: 550px; } .prezi-player-links { text-align: center; }&amp;lt;/style&amp;gt;&amp;lt;object id=&amp;quot;prezi_xe5thxwgcxz1&amp;quot; name=&amp;quot;prezi_xe5thxwgcxz1&amp;quot; classid=&amp;quot;clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000&amp;quot; width=&amp;quot;550&amp;quot; height=&amp;quot;400&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;movie&amp;quot; value=&amp;quot;http://prezi.com/bin/preziloader.swf&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;allowfullscreen&amp;quot; value=&amp;quot;true&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;allowFullScreenInteractive&amp;quot; value=&amp;quot;true&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;allowscriptaccess&amp;quot; value=&amp;quot;always&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;wmode&amp;quot; value=&amp;quot;direct&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;bgcolor&amp;quot; value=&amp;quot;#ffffff&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;param name=&amp;quot;flashvars&amp;quot; value=&amp;quot;prezi_id=xe5thxwgcxz1&amp;amp;amp;lock_to_path=0&amp;amp;amp;color=ffffff&amp;amp;amp;autoplay=no&amp;amp;amp;autohide_ctrls=0&amp;quot;/&amp;gt;&amp;lt;embed id=&amp;quot;preziEmbed_xe5thxwgcxz1&amp;quot; name=&amp;quot;preziEmbed_xe5thxwgcxz1&amp;quot; src=&amp;quot;http://prezi.com/bin/preziloader.swf&amp;quot; type=&amp;quot;application/x-shockwave-flash&amp;quot; allowfullscreen=&amp;quot;true&amp;quot; allowFullScreenInteractive=&amp;quot;true&amp;quot; allowscriptaccess=&amp;quot;always&amp;quot; width=&amp;quot;550&amp;quot; height=&amp;quot;400&amp;quot; bgcolor=&amp;quot;#ffffff&amp;quot; flashvars=&amp;quot;prezi_id=xe5thxwgcxz1&amp;amp;amp;lock_to_path=0&amp;amp;amp;color=ffffff&amp;amp;amp;autoplay=no&amp;amp;amp;autohide_ctrls=0&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/embed&amp;gt;&amp;lt;/object&amp;gt;&amp;lt;div class=&amp;quot;prezi-player-links&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;a title=&amp;quot;&amp;quot;If you put it that way&amp;quot;&amp;quot; href=&amp;quot;http://prezi.com/xe5thxwgcxz1/if-you-put-it-that-way/&amp;quot;&amp;gt;&amp;quot;If you put it that way&amp;quot;&amp;lt;/a&amp;gt; on &amp;lt;a href=&amp;quot;http://prezi.com&amp;quot;&amp;gt;Prezi&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Finansiering, lån, riskkapital ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kickstarter.com Kickstarter] är en internationell portal där man berättar om sitt projekt och ordnar finansiering. Det finns många liknande projekt för gräsrots-internet-finansiering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Budget ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Kravspecifikation ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läxa:&#039;&#039;&#039; Det är läxa till tisdag v 6 att läsa igenom kapitel 10 och göra frågorna i slutet av kapitlet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Produktspecifikation Wikipedia om Produktspecifikationer]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.expowera.se/mentor/summerat/inkop_kravspecifikation.htm Expowera]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknisk dokumentation ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikutveckling och forskning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rapportering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Redovisningar ==&lt;br /&gt;
Redovisning av Hevgin, Moira, Olivia, Melvi i Entreprenörskapen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Utvärdering ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20798</id>
		<title>DICE-loggTE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20798"/>
		<updated>2012-11-22T13:14:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Dennis, August, Oscar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Kasper, Love, My===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19.11.2012&#039;&#039;&#039; Börja &amp;quot;spawna&amp;quot; på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20.11.2012&#039;&#039;&#039;  Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.&lt;br /&gt;
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; 21.11.2012  &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Vi har skrivit en introduktion till vårt spel samt kommit på namn och historien,&lt;br /&gt;
Spelet heter &amp;quot;Upheaval&amp;quot; och huvudkaraktären heter Milo. Spelet skildrar fattiga från rika väldigt grovt. Världen är styrd av den onda dikatoren och självutnämnda kejsaren Daimian. Rebeller slåss för att återfå fred men det är inte så lätt med kejsaren som spanar över varje liten detalj. Spelet utspelar sig i dagens Amerika fast ett X antal år framåt. Det politiska läget med världen befinner sig på den punkt som det gör pga av det tredje världskigret som ägde rum. Milo kommer in i bilden genom att han är en vanlig bonde, men det hans lilla by &amp;quot;Muddvile&amp;quot; förvandlas till ett slagfält mellan hungriga rebeller och aggressiva militärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; (22.11.2012)  &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Love:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Militär - Emblemet - rita&lt;br /&gt;
* Världen - rita&lt;br /&gt;
* Huvudkaraktären.  - rita&lt;br /&gt;
* Bakrunds historia - Skriva&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Kanske&#039;&#039; - Militär karaktären i helhet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;My:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Rita Rebellkaraktären &lt;br /&gt;
* Varför man ska köpa spelet. - skriva&lt;br /&gt;
* Radioaktivt-muterad djur - skriva&lt;br /&gt;
* Rita djuren. &lt;br /&gt;
* Multiplayer läget - skriva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Kasper: &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Introduktion - skriva&lt;br /&gt;
* &amp;quot;The enemies&amp;quot; - skriva&lt;br /&gt;
* Spelets huvud funktioner - skriva&lt;br /&gt;
* Nyckel funktioner (tillhör ^ )&lt;br /&gt;
* Rebellernas emblem. - rita&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Jakob, Martin och Mattias=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har redan bestämt oss för att göra ett äventyrsspel. Vi har kommit på två olika idéer att välja mellan: atlantis och El dorado. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039;  Vi har valt att fortsätta på idén med atlantis dels för att El dorado redan är gjort i uncharted: Drakes fortune. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten &amp;quot;Theme Song&amp;quot; som ska passa bra in i vår presentation om spelet. Vi har gjort en planering och påbörjat vårat pitch dokumentet. Vi har även bestämt vem som ska göra vad och pratat kring storyn. Vi har även letat efter inspiration för spelvärden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;21/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi uppdaterat äldre loggar med mer exakt info. Vi har delat upp spelet i tre kapitel: innan expedition, under expeditionen och på atlantis. Varje kapitel har i sig flera underkapitel. Spelet ska vara ett äventyrsspel med inslag av action och pusselgåtor. Vi har bestämt oss för att jobba parallellt med varandra och välja det bästa vid varje deadline. Vi har börjat skriva på varsin story som ska vara klar den 30/11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Vårat spel handlar om ett antal karaktärer som försöker hitta atlantis. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mattos:&#039;&#039;&#039; Story/backstory, Miljöer och skiser, världen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Jakob:&#039;&#039;&#039; Story/backstory, PP, Pitch, gameplay mecanics, världen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Martin:&#039;&#039;&#039; Story/ backstory, fiender, karakttärer, världen&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Max, Issa och Frank ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;21/11-12&#039;&#039;&#039;  Vi har idag skapat ett google dokument så att alla i gruppen kan skriva sina idéer samtidigt. Vi har delat upp uppgifterna. Issa ska göra ett demo, Max och Frank ska göra ett pitch dokument och hjälpa Issa med demot. Och så har vi börjat med karaktärerna som vi gör klart nästa lektion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;22/11-12&#039;&#039;&#039; Idag så har vi gjort klart karaktärerna. Vi har även börjat med vårt pitch dokument och lagt in den info vi har samlat ihop. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Karaktärer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Huvudperson tjej: Lorena&lt;br /&gt;
Utnyttjar sin kvinnliga charm &lt;br /&gt;
Pappa mamma syskon (?)&lt;br /&gt;
Fattigt ursprung &lt;br /&gt;
Hon bryr sig väldigt mycket om sin familj samt dem andra i staden som påverkas utav korruptionen.&lt;br /&gt;
Hon studerade aldrig klart gymnasiet utan istället jobbade hon med små tjänster för andra människor. Det gjorde hon för att få ihop lite med pengar för att kunna hjälpa sin familj.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tjej 2: Amanda &lt;br /&gt;
Ålder: 20&lt;br /&gt;
Från: Norden&lt;br /&gt;
Hög datorkunnighet&lt;br /&gt;
Mycket inom hacker&lt;br /&gt;
Allmänbildad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kille 1: Lee&lt;br /&gt;
Ålder: 30&lt;br /&gt;
Från: Asien&lt;br /&gt;
smälter lätt in&lt;br /&gt;
Fysiker&lt;br /&gt;
Kunnig om ljus vapen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kille 2: Ricky&lt;br /&gt;
Från: Afrika&lt;br /&gt;
Ålder: 25&lt;br /&gt;
Muskulös&lt;br /&gt;
Van vid vapen/ explosiva ämnen&lt;br /&gt;
Agressiv när han blir hotad &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Karaktärernas bakrund&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Alla dessa tre utöver huvudpersonen har ungefär samma backstory som huvudpersonern i spelet. De alla tre har blivit kidnappade av en organisation fast alla tre försvann inte  vid sama tillfälle.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story&#039;&#039;&#039; På väg till en jobb intervju blir hon kidnappad av dom korrupta och deras argument var : Vi vill få bort korruptionen i staden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hon blir kidnappad (utav skurkar) första dagen som receptionist på ett stort företag. Dem som kidnappar lurar henne genom att säga att dem försöker ta bort dem korrupta från staden och om hon hjälpte dem så skulle hon också få pengar. Skurkana lurar henne med falska bevis att hennes nya chef stöder korruptionen när han egentligen vill få bort korruptionen. Dom märker hennes oskyldighet och okunnighet och drar nytta av det. Hon blir indragen i deras hemliga organisation. Hon gör det bra när hon precis har deltagit i organisationen men desto längre tid det går desto mer börjar hon upptäcka att det är något skumt med hela organisationen. I varje uppdrag som dom är ute på upptäcker hon att de successivt blir mer våld samt förre argument och mindre logik i agerandet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter en tid så börjar hon höra rykten om en annan organisation som vill stödja korruptionen för att få både makt och kontroll. Hon får då i uppdrag att infiltrera organisation nr 2. Hon har med sig två andra personer som hon har lärt känna tack vare att de alla tänker lika och är skeptiska till organisationen. Organisation nr 2 märker snabbt att de tre är soldater som är ovetande om varför de slåss. Soldaterna försöker infiltrera deras organisation och beslutar så att hålla de fyra som gisslan för att förhöra dem. Org 2 märker då att det är en avledningsmanöver från org 1 och då utbryter kriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Issa ska göra ett demo, Max och Frank ska göra ett pitch dokument och hjälpa Issa med demot&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tim, Malin, Jack===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11/12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.&lt;br /&gt;
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11/12&#039;&#039;&#039; Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11/12&#039;&#039;&#039; Vi har nu valt miljö, börjat på story och har delat upp arbete till nästa vecka.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;21/11/12&#039;&#039;&#039; Idag har vi jobbat vidare på designen, backstoryn och introduktionen. Alla ha börjat skriva på sina egna dokument (Jack : The world, Tim : Intruduction och Malin : Backstory) och vi har hjälp varandra att komma överens.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;22/11/12&#039;&#039;&#039; Idag har vi bara jobbat vidare på våra texter och diskuterat små detaljer. Jag (Malin) tycker att gruppen fungerar väldigt bra fetresom alla vet vad alla ska göra och vi kan lätt diskutera och komma överens. Annars händer inte så mycket nytt just nu. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Storyn handlar om en 10-årig pojke, Igor Gavaskar, som vaknar upp i en smutsig cell i ett gigantiskt labb. Han har inget minne av hur han kom dit och hans ända mål är att rymma. Medan han var medvetslös har de som satt honom där experimenterat på honom med okänd teknologi som givit honom konstiga krafter vilket hjälper honom att komma vidare osynlig och lösa problem. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Malin&#039;&#039;: Backstory &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tim&#039;&#039;: Introduction&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Jack&#039;&#039;: The World&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dennis, August, Oscar ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-2012:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Börjat brainstorma ideer och koncept.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-2012:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.&lt;br /&gt;
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Oscar: Modell/skiss, Muntlig presentation&lt;br /&gt;
Dennis: Pitch, Muntlig presentation&lt;br /&gt;
August: Pitch, Muntlig presentation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Johan, Grim &amp;amp; Jimmy ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;&#039;19.11.2012&#039;&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.&lt;br /&gt;
Bestämt spelvy och världperspektiv.&lt;br /&gt;
Planerat framtida belöningssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;20.11.2012&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Johan: beskriver utseende på kartor.&lt;br /&gt;
Jimmy: Karaktärdesign.&lt;br /&gt;
Grim: Beskriver Handling / storyline.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jesper, Patric &amp;amp; Miro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/12-12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken&lt;br /&gt;
hur spelet ska interagera med användaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har under detta pass pratat väldigt mycket om karaktärerna och miljön i spelet. Vi har också pratat om olika&lt;br /&gt;
abilities och möjligheter i spelet. Vi har pratat om hur vi vill att man ska kunna interagera med omgivningen. Till sist&lt;br /&gt;
så pratade vi om olika sätt att spela sig igenom spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;21/11-12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Nu är några saker &amp;quot;Bestämnda&amp;quot;. världen ska vara färgrik steampunk, tidigt industri, samhälle som styrs av en sträng monarki. Tre större faktioner ska vara Monarkin, Revulotionärerna och &amp;quot;Maffian&amp;quot;. Man kommer skapa/ta rollen som en ung kvinna som bestämnt sig för att rädda sin bror ur Monarkins fångenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;22/11-12&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Under dagens pass så har vi delat upp vårt arbete mellan oss och börjat skriva själva om var och ens ämne.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Backstory:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
För en tid sedan så utspelade sig en misslyckad revolution i landet. Revolutionärerna misslyckades och monarkin i landet fortsatte sitt hårda styre. Några år senare efter revoltförsöket så fångas huvudkaraktärens broder som var en av revulotionärernas ledare tillsammans med några andra. Brodern är en mycket smart professor som har kidnappats av den ledande monarkin och tvingas till att bygga ett vapen åt dem. Detta vapen är enormt farligt och är till för att erövra andra länder. Brodern har varit kidnappad ända sedan revolutionens start och huvudkaraktären har ända sedan dess tränat för att kunna rädda honom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Den kvinnliga huvudkaraktären har nu åldern inne för att sätta iväg på sitt äventyr för att frita sin broder. Hon kommer under sin färd att stöta på olika faktioner som Revulotionärerna, Maffian och ett hemligt sällskap med förmågor. efter en viss tid kommer hon att kunna rädda sin bror och fler ledare av Revulotionärerna. Men brodern kommer tragiskt nog inte att överleva. Nu upptar förberedelserna för en andra revolution. Tills sist så kommer dagen till att störta monarkin. Monarkin kommer att störtas efter en häftig strid. Snipp snapp slut så var sagan slut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Storyn är lång ifrån klar så detta kan och kommer att ändras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Story: Jesper. Karaktärer: Miro. Miljö: Bomler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Johnny, Geylan och Victor=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039;  Idag så började vi med att planera vem som ska göra vad, och under denna vecka ska storyn vara klar till spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har fortsatt arbeta på storyn och bestämt vart det utspelar sig och vad karaktärerna heter. Victor fick i uppgift att hitta ett 3D program som vi kan skapa animationer. Geylan och Johnny skall hitta ett musikprogram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;21/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har kommit på en stor del av storyn. Det är en flicka som bor i Berlin där hennes familj blir kidnappad, kidnapparna tvingar henne att utföra ett flertal mord. Det viktigaste målet för kiddnapparna är hennes bästa vän, hon har vittnat till ett brott som kidnapparna har gjort tidigare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;22/11-12&#039;&#039;&#039;  Vi har gjort en arbetsfrödelning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Story:&#039;&#039;&#039; Det är en flicka (Sabine) som bor i Berlin där hennes familj blir kidnappad, kidnapparna tvingar henne att utföra ett flertal mord. Det viktigaste målet för kiddnapparna är hennes bästa vän (Elise), hon har vittnat till ett brott som kidnapparna har gjort tidigare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Arbetsfördelning:&#039;&#039;&#039;  Victor: programmering och 3d rendering   Geylan: Hjälpreda, rättar felstavningar, läsare och mentalt stöd.        Johnny: musik och presentationen&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20681</id>
		<title>DICE-loggTE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20681"/>
		<updated>2012-11-20T11:43:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Dennis, August, Oscar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Kasper, Love, My===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Börja &amp;quot;spawna&amp;quot; på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; ( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.&lt;br /&gt;
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Jakob, Martin och Mattias=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; hej&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Max, Issa och Frank ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tim, Malin, Jack===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Logg: 19/11/12&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.&lt;br /&gt;
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Logg: 20/11/12&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dennis, August, Oscar ===&lt;br /&gt;
19/11-2012: &lt;br /&gt;
Börjat brainstorma ideer och koncept.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
20/11-2012:&lt;br /&gt;
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== DICE projekt: Johan, Grim &amp;amp; Jimmy ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Logg:&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.&lt;br /&gt;
Bestämt spelvy och världperspektiv.&lt;br /&gt;
Planerat framtida belöningssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== DICE projekt: Jesper, Patric &amp;amp; Miro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Dag 1&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken&lt;br /&gt;
hur spelet ska interagera med användaren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=August_Sandl%C3%A5da&amp;diff=18529</id>
		<title>August Sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=August_Sandl%C3%A5da&amp;diff=18529"/>
		<updated>2012-10-03T10:55:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Ett litet skämt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=August_Sandl%C3%A5da&amp;diff=18183</id>
		<title>August Sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=August_Sandl%C3%A5da&amp;diff=18183"/>
		<updated>2012-10-01T12:13:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: Skapade sidan med &amp;#039;== Vad? == {{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.   Du behöver bli medlem och logga ...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AugustC&amp;diff=18143</id>
		<title>Användare:AugustC</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AugustC&amp;diff=18143"/>
		<updated>2012-10-01T11:58:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: Skapade sidan med &amp;#039;August Sandlåda&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[August Sandlåda]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18122</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18122"/>
		<updated>2012-10-01T11:54:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Ethernet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Datorteknik&amp;diff=15983</id>
		<title>Datorteknik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Datorteknik&amp;diff=15983"/>
		<updated>2012-08-29T11:49:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AugustC: /* Rubriktext */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Planer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Skolverkets kursplan]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läromedel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi har valt nedanstående läromedel trots, eller kanske just därför att  det är inrikt på Windows trots att våra yngre elever kommer ha datorer från Apple.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hur funkar det? Kjell &amp;amp; Company: referneslitteratur, ett antal böcker men framför allt på nätet.&lt;br /&gt;
* El&amp;amp;Energi, Datorteknik. Bo Ståhl. Liber: Referenslitteratur ett antal ex.&lt;br /&gt;
* Datorteknik 1a, V2011. Jan-Eric Thelin. &#039;&#039;&#039;Vald kurslitteratur&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
** Lärobok&lt;br /&gt;
** Arbetsbok&lt;br /&gt;
** Facit&lt;br /&gt;
** Lärarhandledning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 1 ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|EfizKEdywQ8|250|right|Prioriteringsregler}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utdelning av läroböcker och arbetsböcker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser sidorna 15-26 till att börja med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läxa till nästa gång:&#039;&#039;&#039; Fråga 1-19, sidorna 3-6 i arbetsboken.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 2 - MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lektion 4 - Beskriv en datordel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
[[File:Anton Pavlovich Chekhov.jpg|thumb|Exempel på bild med skägg.]]&lt;br /&gt;
* Punktlistele&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Operativsystem === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
malin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Kasper vinberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
Mattias Norberg DA BAWZ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rubriktext 3 ===&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CPU ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Geylan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Att kolla in: ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.slideshare.net/KajSchmidt/datorteknik-155-artificiell-intelligens&lt;br /&gt;
* http://www.irf.se/~johan/datorteknik/planering.pdf 42sidor pdf. Datorteknik RT3 vt 2007. CC.&lt;br /&gt;
* http://www.irf.se/~johan/datorteknik/ mer planering av kursen ovan.&lt;br /&gt;
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Maskinvara&lt;br /&gt;
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Datorteknik&lt;br /&gt;
* http://hackasaurus.org/en-US/educators/&lt;br /&gt;
* http://www.oercommons.org/courses/web-development/view kanske nåt om internets historia går att använda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Distansstyrning, ex uppvärmning på landet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.telldus.se/&lt;br /&gt;
* http://www.ljustema.se/mottagare/496-mottagare-utan-dimmer.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Centralt innehåll ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det behöver förtydligas vad varje centralt innehållspunkt står för.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Portalen i Göteborg. Markus Ekman och Karl Andersson har kört denna kurs. Webbutveckling&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dator&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection) och gällande standarder för datorkommunikation. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Program, till exempel enklare kommunikationsprogram och applikationsprogram för mobila enheter. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Enklare rit- och simuleringsprogram. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Begreppen filer, filformat, komprimering och kryptering. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Fältbussars användning inom till exempel industri-, el- och andra teknikområden. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Rutiner för säkerhetskopiering och installation av virusskydd. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== ESD-säker hantering av mikroprocessorer och minnen (electro static discharge). ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Planering, montering, konfigurering samt driftsättning av datorsystem för något av användningsområdena mätning, styrning, övervakning eller dokumentation. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Installation och konfigurering av applikationsprogram. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Installation och konfigurering av datorer i ett befintligt nätverk. ===&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
=== Installation av skrivare och andra enheter i nätverk. ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AugustC</name></author>
	</entry>
</feed>