<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Annanas</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Annanas"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Annanas"/>
	<updated>2026-05-05T10:13:49Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2213</id>
		<title>USB-porten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2213"/>
		<updated>2009-04-20T12:18:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;USB betyder universal Serial Bus.USB-minnen innehåller inget batteri utan är aktiva endast då de kopplas till en USB-port som fungerar som strömförsörjning. Det är en standard för dataöverföring. Standarder behövs för att man ska kunna vara säker på att det funkar närman kopplar ihop prylar från olika tillverkare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur funkar det när man kopplar in usb: et ?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2164</id>
		<title>USB-porten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2164"/>
		<updated>2009-04-20T12:09:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;USB betyder universal Serial Bus. Det är en standard för dataöverföring. Standarder behövs för att man ska kunna vara säker på att det funkar närman kopplar ihop prylar från olika tillverkare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur funkar det när man kopplar in usb: et ?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2160</id>
		<title>USB-porten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2160"/>
		<updated>2009-04-20T12:09:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;USB betyder universal Serial Bus. Det är en standard för dataöverföring. Standarder behövs för att man ska kunna vara säker på att det funkar närman kopplar ihop prylar från olika tillverkare.&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hur funkar det när man kopplar in usb: et ?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2154</id>
		<title>USB-porten</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=USB-porten&amp;diff=2154"/>
		<updated>2009-04-20T12:07:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;USB betyder universal Serial Bus. Det är en standard för dataöverföring. Standarder behövs för att man ska kunna vara säker på att det funkar närman kopplar ihop prylar från olika tillverkare.&#039;&#039;Hur funkar det ?&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2145</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2145"/>
		<updated>2009-04-20T12:02:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  == &lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2142</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2142"/>
		<updated>2009-04-20T12:02:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== == Bildskärmar  == ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2140</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2140"/>
		<updated>2009-04-20T12:01:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2139</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2139"/>
		<updated>2009-04-20T12:01:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2137</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2137"/>
		<updated>2009-04-20T12:01:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2136</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2136"/>
		<updated>2009-04-20T12:00:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2134</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2134"/>
		<updated>2009-04-20T11:59:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2131</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2131"/>
		<updated>2009-04-20T11:59:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2129</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2129"/>
		<updated>2009-04-20T11:59:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2126</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2126"/>
		<updated>2009-04-20T11:58:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Bildskärmar  ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2123</id>
		<title>Bildskärmen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bildsk%C3%A4rmen&amp;diff=2123"/>
		<updated>2009-04-20T11:57:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Bildskärmar&#039;&#039;&#039;:  &lt;br /&gt;
En bildskärm uppbyggd av små punkter, Det är det som gör att det visas färger, tecken och mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förr ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 70-talet och 80-talet var punkterna mycket större. På 70 och 80-talet så kunde bara bildskärmarna visa tecken. Teckena var oftast orangea och gröna som visades på svart botten. Sådana där skärmar kallas för att dom är monokroma. Det betyder att dom var uppbyggda av en färgade punkter. Dessa punkter satt 8x12 stycken för att kunna forma ett A. Då var datorn tvungen att hålla koll på vilka av dom 96 punkterna skulle börja lysa. Det fixade ett kretskort som satt i datorn. Förr visades tecken mot en svart bakgrund för att inte förstöra ögonen  . På 80-talet så hade man 2 alternativ när man skulle använda en dator. Man kunde använda en vanlig tv-skärm eller en gråskaleskärm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tv-skärmar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1881</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1881"/>
		<updated>2009-03-30T12:21:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1879</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1879"/>
		<updated>2009-03-30T12:21:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1878</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1878"/>
		<updated>2009-03-30T12:21:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1876</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1876"/>
		<updated>2009-03-30T12:20:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;== &#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039; ==&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1875</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1875"/>
		<updated>2009-03-30T12:20:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;== &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039; ==&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1874</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1874"/>
		<updated>2009-03-30T12:20:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;== &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039; ==&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1873</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1873"/>
		<updated>2009-03-30T12:19:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1872</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1872"/>
		<updated>2009-03-30T12:18:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark. Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1871</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1871"/>
		<updated>2009-03-30T12:17:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;DAWIT ISAAK&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1865</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1865"/>
		<updated>2009-03-30T12:16:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1864</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1864"/>
		<updated>2009-03-30T12:15:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Utrikesdepartementets agerande&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1859</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1859"/>
		<updated>2009-03-30T12:14:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Arresterad&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Permission&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrikesdepartementets agerande&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1842</id>
		<title>Den runda sandlådan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Den_runda_sandl%C3%A5dan&amp;diff=1842"/>
		<updated>2009-03-30T12:07:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Dawit Isaak&#039;&#039;, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes[2][3]. &lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1831</id>
		<title>Grafikkortet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1831"/>
		<updated>2009-03-30T11:58:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;br /&gt;
Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort. &lt;br /&gt;
I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordförklaring:&lt;br /&gt;
Bandbredd: Ordet &amp;quot;bandbredd&amp;quot; har även blivit ett ord för överföringskapacitet, alltså den mängd data som kan överföras per tidsenhet, till exempel över modem eller bussar. Bandbredd är ett viktigt ord inom många användningsområden. Till exempel när man pratar om radiokommunikation. &lt;br /&gt;
Moderkort: Ett moderkort binder samman delarna i ett elektroniskt system, exempelvis i en dator.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1753</id>
		<title>Grafikkortet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafikkortet&amp;diff=1753"/>
		<updated>2009-03-23T13:20:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Annanas: Ny sida:  Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre. Ett grafikkort tolkar och översä...&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Grafikkortet är en metall sak som sitter i datorn och gör att man får bättre bild och bättre minne, den gör helt enkelt datorns funktioner bättre.&lt;br /&gt;
Ett grafikkort tolkar och översätter en datorns information till en signal som kan visas av en bildskärm. Moderna grafikkort, som sådana som används för datorspel, gör ofta mycket av arbetet med att konstruera den slutgiltiga bilden som syns på skärmen. Grafikkortet ser till att i en bild t.ex. att färgerna hamnar rätt och när man spelar upp en film att man kan byta bild väldigt fort. &lt;br /&gt;
I normala PC-datorer finns antingen grafikkortet i moderkortet, i en AGP-plats eller i en PCI-plats. De nyaste korten använder en snabbare variant av PCI, kallad PCI Express. AGP gick som snabbast i 8 gånger bussfrekvensen 66 MHz medan PCI-Express klarar upp till 16 gånger bussfrekvensen. Dagens grafikkort använder dock fortfarande bara halva AGP-bussens bandbredd (en fjärdedel av PCI-Express-bussen) generellt sett. På senare tid har även PCI-Express 2.0 kommit som fördubblar bandbredden.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Annanas</name></author>
	</entry>
</feed>