Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-06T11:04:15Z

Andreas F:

Ladda om sidan innan du redigerar

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]

Raspberry Pi

2018-02-06T11:49:14Z

Andreas F: /* Projekt */

== Vad ska vi göra med Raspberry Pi? ==

{{malruta | Centralt Innehåll
'''Punkt 1'''
:Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
'''Punkt 7'''
: Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller.
'''Punkt 11'''
: Kommunikations-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information
}}
=== Upplägg ===
I par ska ni planera, genomföra och utvärdera ett projekt med Raspberry Pi. Dokumentationen (planeringen och utvärderingen) ska dokumenteras på ett sätt så en klasskamrat kan genomföra projektet. Använd text, bilder, videos osv.

== Raspberry Foundation ==
[[File:Raspberry-Pi-2-Bare-BR.jpg|400px|right|Raspberry-Pi-2-Bare-BR]]

''The Raspberry Pi Foundation is a UK-based charity that works to put the power of digital making into the hands of people all over the world, so they are capable of understanding and shaping our increasingly digital world, able to solve the problems that matter to them, and equipped for the jobs of the future.'' [https://www.raspberrypi.org/about/ About us]

Det mesta av koden som används i Raspberry Pi är open source vilket betyder att den är fri att använda, kopiera och bygga vidare på. Det innebär att det finns en stor mängd människor som gillar kulturen att dela med sig av sina idéer och lösningar, något vi har nytta av när vi söker inspiration eller lösningar på ett problem.

Allt är dock inte open source eftersom konstruktörerna bakom Raspberry Pi har velat hålla priset så lågt som möjligt. Därför är till exempeln processorn en kommersiell produkt med copyright.

== Projekt ==
[[Fil:Raspberry pi gpio-shutdown-pins.png|400px|höger]]
[[Fil:Basic breadboard layout.png|400px|höger]]
: [https://thepihut.com/blogs/raspberry-pi-tutorials/27968772-turning-on-an-led-with-your-raspberry-pis-gpio-pins Turning on an LED with your Raspberry Pi's GPIO Pins]
: [https://projects.raspberrypi.org/en/projects/google-voice-aiy Control LEDs with your voice]
: Klicka [https://www.youtube.com/watch?v=WLo5Rgvj6qo&index=6&list=PLQVvvaa0QuDesV8WWHLLXW_avmTzHmJLv HÄR] för en video-tutorial hur du kan koppla och programmera din Raspberry Pi med LEDs och avståndsmätare.
: Alternativ beskrivning med kopplingsschema över [https://www.modmypi.com/blog/hc-sr04-ultrasonic-range-sensor-on-the-raspberry-pi hur du kopplar in avståndsgivaren].
{{clear}}

=== Tips: resisstorer ===

https://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_color_code

Exempel: Grön-Blå-Brun är 560 Ohm

=== Komponenter som vi kan ha tillgång till ===

Det finns komponenter till [https://store.arduino.cc/genuino-starter-kit Arduino Starter kit].

Om du vill prova en knapp, en gfotodiod eller liknade så bör du först ta reda på hur den funkar och skaffa dig en idé om vad du vill göra. Prata med din lärare efter det så plockar hen fram komponenten.

== Bedömning ==
I slutet av projektet ska ni i par genomföra en karmaträttning på en annan grupps dokumentation. Saker som kan vara bra att tänka på under bedömningen:
* Hur bra stämmer dokumentationen överens med den produkt som prducerades, finns all funktionalitet som är beskriven i dokumentationen med i produkten?
* Skulle ni kunna genomföra projektet, vilka förkunskaper krävs för att genomföra projektet?
* Vad gjorde de bra?
* Vad kan förbättras?

De kunskapskrav som ni kan visa under detta projekt och kamratbedömningen är:

* Eleven löser '''enkla / enkla / svåra''' tekniska problem, använder '''i samråd / väljer och efter samråd / väljer och använder efter samråd''' med handledare lämpliga arbetsmetoder samt dokumenterar arbetet och resultatet. I sitt arbete läser eleven ritningar och tekniska instruktioner samt skissar och ritar med '''viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet ''' både manuellt och med relevanta cad-program. Eleven använder med '''viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet''' tekniska begrepp och teorier, utför med''' viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet''' tekniska beräkningar och bedömer rimligheten i sina resultat.
* Eleven använder med '''viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet''' datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med '''viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet''' olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.
* När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med '''viss säkerhet / viss säkerhet / säkerhet''' den egna förmågan och situationens krav.

=== Tips vid dokumentation ===
* Använd bilderna under '''Projekt'''-fliken (Schema över IO-pins för Raspberry PI och Schemat över breadboarden) för att visa hur projektet genomfördes osv.
* Ta bilder under konstruktionen av produkten
* Skriv planeringen och dokumentationen efter produkten är klar så ni vet vilken funktionalitet produkten har.
== Länkar ==

: [https://www.kjell.com/se/tillbehor-till/enkortsdator/raspberry-pi/3-model-b-d377931 Raspberry Pi]
: [https://projects.raspberrypi.org/en/projects/raspberry-pi-getting-started/6 Getting started with the Raspberry Pi]
: [https://projects.raspberrypi.org/en/projects/getting-started-with-mathematica Mathematica]
: [https://www.futurelearn.com/courses/physical-computing-raspberry-pi-python Teaching Physical Computing with Raspberry Pi and Python]
: [https://opensource.com/life/15/5/should-i-get-arduino-or-raspberry-pi Should I get an Arduino or a Raspberry Pi?]

== Vad kan du bygga? ==
[[Fil:PiBook.JPG|400px|höger|PiBook]]
Arkadmaskin

Egen mus

Bättre PiBook

WiFi-styrd bil med automatiskt krockskydd och vägföljning.

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:28:57Z

Andreas F: /* Länkar */

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066

]]
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Priset för elektriska komponenter som använder kiselkarbid kan kosta mellan allt från 0,8 kr till 100 kr för komponenter gjorda för fritidsanvändare. Detta enligt electrokit.com. Transistorer av högre kvalitet kan som används t.ex. is större maskiner kan kosta mellan 100 kr till 800 kr eller mer. Detta enligt Alibaba.com.

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

http://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius

https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide

https://www.electrokit.com/transistorer.c71

--Andreas Forslund

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:27:46Z

Andreas F: /* Pris */

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:24:08Z

Andreas F:

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066

]]
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Priset för elektriska komponenter som använder kiselkarbid kan kosta mellan allt från 0,8 kr till 100 kr för komponenter gjorda för fritidsanvändare. Transistorer av högre kvalitet kan som används t.ex. is större maskiner kan kosta mellan 100 kr till 800 kr eller mer.

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

http://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius

https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:22:45Z

Andreas F: /* Pris */

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

]]

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Priset för elektriska komponenter som använder kiselkarbid kan kosta mellan allt från 0,8 kr till 100 kr för komponenter gjorda för fritidsanvändare. Transistorer av högre kvalitet kan som används t.ex. is större maskiner kan kosta mellan 100 kr till 800 kr eller mer.

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

http://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius

https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:10:54Z

Andreas F: /* Länkar */

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

]]

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

http://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius

https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:10:30Z

Andreas F: /* Länkar */

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

]]

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid
http://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius
https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide

Kiselkarbid (halvledare)

2017-12-06T17:06:06Z

Andreas F: /* Historia */

[[File:SiC p1390066.jpg|235px|right|SiC p1390066
== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

]]

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-22T13:21:40Z

Andreas F:

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-22T13:17:06Z

Andreas F: /* Länkar */

== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C
: värmeledningsförmåga 120 till 200 W/mK
: resistivitet 102–106ohm

== Användning ==
Kiselkarbid (halvledare) används till olika elektroniska produkter.
Transistorer av kiselkarbid tål höga strömmar. Detta lämpar sig väl i bland annat hybridbilar. Tillverkning av wafers av tillräcklig storlek och kvalitet för dessa tillämpningar är under utveckling. Högtemperaturtillämpningar finns bland annat inom rymdfarten. NASA bedriver egen utveckling på området. För de återstående två egenskaperna finns kiselkarbidbaserad elektronik i högspänningsanläggningar och i mobiloperatörernas basstationer.

== Framställning ==
En vanlig kommersiell process för att tillverka kiselkarbid är Achesonprocessen som patenterades av Edward Goodrich Acheson 1893. I denna process blandas kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. När blandningen värmts upp mellan elektroder till cirka 2200 °C skapas kiselkarbiden med biprodukten koldioxid. Anledningen till att sågspån tillsatts är att skapa porer som kan evakuera koldioxiden som skapas under reaktionen. Efter att blandningen svalnat kan olika kvaliteter av kiselkarbid urskiljas. I mitten finns kiselkarbid av högre kvalitet som är lämplig att använda inom elektronikindustrin.

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-22T13:15:16Z

Andreas F: /* Framställning */

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-22T13:12:56Z

Andreas F: /* Användning */

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-21T11:06:31Z

Andreas F: /* Materialegenskaper: */

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-20T08:49:52Z

Andreas F: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: Hårdhet 9,5 enligt Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-20T08:45:28Z

Andreas F: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 3,21 g/cm3
: hårdhet xx Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-20T08:44:55Z

Andreas F: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet: xx 3,21 g/cm3
: hårdhet xx Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Kiselkarbid (halvledare)

2017-11-20T08:37:52Z

Andreas F: Skapade sidan med ' == Materialegenskaper: == : densitet: xx kg/m3 : hårdhet xx Mohs skala : längdutvidgningskoefficient xx K-1 : värmeledningsförmåga xx W/(m K) : r...'

== Materialegenskaper: ==
: densitet: xx kg/m3
: hårdhet xx Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Materialdatabasen

2017-11-20T08:09:57Z

Andreas F: /* Halvledare */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Tantal]]
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]]
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* wire,
* presenning,
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* läder

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* oljefärg
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]