<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Alipop98</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Alipop98"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Alipop98"/>
	<updated>2026-04-21T17:16:21Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Isolering_och_ventilation&amp;diff=38128</id>
		<title>Isolering och ventilation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Isolering_och_ventilation&amp;diff=38128"/>
		<updated>2016-11-25T12:36:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alipop98: /* Information. */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Läs kompendiet som hör till avsnittet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din uppgift:&lt;br /&gt;
# Leta fram en bra länk till information.&lt;br /&gt;
# Lägg in länk till en bra bild&lt;br /&gt;
# Länka till en bra film&lt;br /&gt;
# Hitta på två bra frågor och skriv ditt svar till frågorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv under rubrikerna nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Information. ===&lt;br /&gt;
Den här länken är jätte bra. Här beskriver de bland annat våra vanligaste isoleringsmaterial. &lt;br /&gt;
http://www.dinbyggare.se/vara-vanligaste-isoleringsmaterial/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olika typer av isoleringsmaterial.&lt;br /&gt;
http://www.beijerbygg.se/store/privat/byggbeskrivningar-tips-inspiration/tips-isolering/olika-typer-av-isoleringsmaterial&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra bilder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra film ===&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|OJ9u3pDQeM4|400|left}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Frågor och svar ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alipop98</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Formbl%C3%A5sning&amp;diff=29313</id>
		<title>Formblåsning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Formbl%C3%A5sning&amp;diff=29313"/>
		<updated>2014-11-05T08:27:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alipop98: Skapade sidan med &amp;#039;== Formblåsning== &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Formblåsning&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en av de vanligaste metoderna för tillverkning av föremål av termoplast som innehåller hålkroppar.   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tillvägagångssätt&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Formblåsning==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Formblåsning&#039;&#039;&#039; är en av de vanligaste metoderna för tillverkning av föremål av termoplast som innehåller hålkroppar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man kan formblåsa på lite olika sätt men rundtekniken är den samma. Ett rör av plats kommer att sänkas ner i en form. När plasten värms upp så kommer den att smälta till en deg som kan formas. I detta läge så använder man sig ofta av gas som kommer att skickas ner i den ihåliga formen för att trycka den på plats. Det här ser enkelt ut och faktum är att det kan gå mycket snabbt. När formen väl är på plats så behöver den bara svalna för att man ska ha en färdig flaska, burk eller annan typ av ihålig plastform. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;lämplighet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Formblåsning funkar bäst med termoplaster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar: En stor fördel är förstås att man kan skapa stora volymer av plastprodukter på kort tid med hjälp av formblåsningen. Det är också så att man kan ta fram unika former. En annan fördel är att det är billigt och att materialet är återvinningsbart.&lt;br /&gt;
Nackdelar: En nackdel är att det är begränsat till ihåliga delar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Historia&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Formblåsning dök först upp sent på 1800-talet. Men den moderna produktionen av polyeten inledes &lt;br /&gt;
inte förrän början av 1940-talet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alipop98</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=29071</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=29071"/>
		<updated>2014-10-10T11:58:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alipop98: /* Formblåsning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nisl, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alipop98</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Aramid&amp;diff=28664</id>
		<title>Aramid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Aramid&amp;diff=28664"/>
		<updated>2014-09-30T19:08:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alipop98: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [0,138 - 0,143 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [x10-6 K-1 ]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] -&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Det finns två typer av Aramid, ’Nomex’ som är av (meta-aramid) och ’Kevlar’  (Para-Aramid) från det amerikanska företaget Du Pont, där Kevlar framställdes första gången 1973.&lt;br /&gt;
Metafibern är medelstark och används till skyddskläder främst mot hetta och brand, till brandhärdiga inredningstextilier, möbeltyger, filter och elisolering. Parafibern är en mycket stark högmodulfiber, som främst används för armering i bildäck, kilremmar och kompositer (i flygplan, sportartiklar m.m.), till tågvirke och skyddsvästar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kevlar uppfanns 1965 av företaget DuPont, fast den blev inte känt förrän påå 1970-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Pris: 21.8 - 36.4 GBP/kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.azom.com/article.aspx?ArticleID=1992&lt;br /&gt;
 http://sv.wikipedia.org/wiki/Kevlar&lt;br /&gt;
http://www.wisegeek.org/what-is-kevlar.htm#comments&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alipop98</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Aramid&amp;diff=28011</id>
		<title>Aramid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Aramid&amp;diff=28011"/>
		<updated>2014-09-22T09:59:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Alipop98: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Alipop98</name></author>
	</entry>
</feed>