https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Alexlonn 2026-04-22T00:05:55Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39956 2017-06-12T09:38:36Z

<p>Alexlonn: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Materialet är för att vara ärlig bara lätta böjbara strängar av metal som med en struktur av en tredimensionell version av ett hönsnät som är fylld av 99.99% syre som inte bara göra materialet nästan omöjligt att böja men är så lätt att den kan sitta på en maskros utan att förstöra blomman eller fröna. Men man skapar den genom att böja små strängar av metal blandad med syre och med struktur av tredimensionell hönsnät.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Videon av materialet spreds som ett virus på internet efter att boeing släppte en video på hur materialet funkade och kan funka på fordon som flygplan o.s.v den 6e Oktober år 2015 men har länge blivit försökt att vara fram tagen av andra bolag och vetenskapsmän och kvinnor som till ha rekordet med att skappa världens lättaste material men alla blev beslagan av Boeing 2015. Men alla började upptäcka ämnet nånstans under 2011 och det eventuelt kom i hand hos boeing.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Idag finns det inte så mycket på marknaden för allmänheten utan är mest till salu till fordonskapare. Och dessutom så har inte boeing satt ett officiellt pris för materialet än...<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39955 2017-06-12T09:36:01Z

<p>Alexlonn: /* Framställning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Materialet är för att vara ärlig bara lätta böjbara strängar av metal som med en struktur av en tredimensionell version av ett hönsnät som är fylld av 99.99% syre som inte bara göra materialet nästan omöjligt att böja men är så lätt att den kan sitta på en maskros utan att förstöra blomman eller fröna. Men man skapar den genom att böja små strängar av metal blandad med syre och med struktur av tredimensionell hönsnät.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Videon av materialet spreds som ett virus på internet efter att boeing släppte en video på hur materialet funkade och kan funka på fordon som flygplan o.s.v den 6e Oktober år 2015 men har länge blivit försökt att vara fram tagen av andra bolag och vetenskapsmän och kvinnor som till ha rekordet med att skappa världens lättaste material men alla blev beslagan av Boeing 2015. Men alla började upptäcka ämnet nånstans under 2011 och det eventuelt kom i hand hos boeing.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> Idag finns det inte så mycket på marknaden för allmänheten utan är mest till salu till fordonskapare. Och dessutom så har inte boeing satt ett officiellt pris för materialet än...<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39954 2017-06-12T09:35:42Z

<p>Alexlonn: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> Materialet är för att vara ärlig bara lätta böjbara strängar av metal som med en struktur av en tredimensionell version av ett hönsnät som är fylld av 99.99% syre som inte bara göra materialet nästan omöjligt att böja men är så lätt att den kan sitta på en maskros utan att förstöra blomman eller fröna. Men man skapar den genom att böja små strängar av metal blandad med syre och med struktur av tredimensionell hönsnät.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Videon av materialet spreds som ett virus på internet efter att boeing släppte en video på hur materialet funkade och kan funka på fordon som flygplan o.s.v den 6e Oktober år 2015 men har länge blivit försökt att vara fram tagen av andra bolag och vetenskapsmän och kvinnor som till ha rekordet med att skappa världens lättaste material men alla blev beslagan av Boeing 2015. Men alla började upptäcka ämnet nånstans under 2011 och det eventuelt kom i hand hos boeing.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> Idag finns det inte så mycket på marknaden för allmänheten utan är mest till salu till fordonskapare. Och dessutom så har inte boeing satt ett officiellt pris för materialet än...<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39953 2017-06-12T09:31:35Z

<p>Alexlonn: /* Historia */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> Materialet är för att vara ärlig bara lätta böjbara strängar av metal som med en struktur av en tredimensionell version av ett hönsnät som är fylld av 99.99% syre som inte bara göra materialet nästan omöjligt att böja men är så lätt att den kan sitta på en maskros utan att förstöra blomman eller fröna. Men man skapar den genom att böja små strängar av metal blandad med syre och med struktur av tredimensionell hönsnät.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Videon av materialet spreds som ett virus på internet efter att boeing släppte en video på hur materialet funkade och kan funka på fordon som flygplan o.s.v den 6e Oktober år 2015 men har länge blivit försökt att vara fram tagen av andra bolag och vetenskapsmän och kvinnor som till ha rekordet med att skappa världens lättaste material men alla blev beslagan av Boeing 2015. Men alla började upptäcka ämnet nånstans under 2011 och det eventuelt kom i hand hos boeing.<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39952 2017-06-12T09:12:09Z

<p>Alexlonn: /* Framställning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> Materialet är för att vara ärlig bara lätta böjbara strängar av metal som med en struktur av en tredimensionell version av ett hönsnät som är fylld av 99.99% syre som inte bara göra materialet nästan omöjligt att böja men är så lätt att den kan sitta på en maskros utan att förstöra blomman eller fröna. Men man skapar den genom att böja små strängar av metal blandad med syre och med struktur av tredimensionell hönsnät.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=39951 2017-06-12T08:56:27Z

<p>Alexlonn: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Eftersom microlattice är skappad och konstuerad av flygplansbolaget Boeing och fått massa intressen ifrån andra sorts bolag och även konkurenter som Airbus, NASA och även bilbyggare som Volkswagen och General Motors, så är materialet gjort för att lätta vikten på fordon som kan behöva det eftersom andra lätta material som; kolfiber, aluminium o.s.v är lite dyrare eller svårare att få tag på. Men orsaken till att den är använd för att vara så lät är inte bara för att den ska vara lätt, utan att den ska lämna rum till mer utrymme till saker som bränsle eller liknande.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&diff=38011 2016-11-15T12:21:15Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Projekt 1 ==<br /> Turning of TV and other appliances<br /> //Tim &amp; David.K TE16A<br /> <br /> == Projekt 2 ==<br /> Rebecka and Nasim: Solar panels<br /> == Projekt 3 ==<br /> <br /> Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke<br /> <br /> == Projekt 4 ==<br /> Oleg and Elena :<br /> Automobiles<br /> <br /> == Projekt 5 ==<br /> Alexander and David Z Clothes<br /> == Projekt 6 ==<br /> <br /> == Projekt 7 ==<br /> <br /> == Projekt 8 ==<br /> <br /> == Projekt 9 ==<br /> daniel och jamil <br /> meat and vegetarian<br /> <br /> == Projekt 10 ==<br /> <br /> == Projekt 11 ==<br /> <br /> == Projekt 12 ==<br /> <br /> == Projekt 13 ==<br /> <br /> == Projekt 14 ==<br /> <br /> == Projekt 15 ==<br /> <br /> == Projekt 16 ==<br /> <br /> == Projekt 17 ==<br /> <br /> == Projekt 18 ==<br /> <br /> == Projekt 42 ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37743 2016-10-25T07:25:34Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala [2-2.9]<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-23&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W138/(m K)]<br /> : resistivitet [0,027]<br /> <br /> == Användning == <br /> <br /> <br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37072 2016-09-29T07:59:15Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37070 2016-09-29T07:55:41Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm3 &lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37069 2016-09-29T07:29:55Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [2.1 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37068 2016-09-29T07:28:23Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=37067 2016-09-29T07:27:57Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [0.9 mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Microlattice&diff=36839 2016-09-27T11:12:50Z

<p>Alexlonn: Skapade sidan med &#039;== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] : hårdhet Mohs skala : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;] : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : resistivite...&#039;</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [Ksup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Alexlonn https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=36830 2016-09-27T11:04:38Z

<p>Alexlonn: </p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av LeoMorberg<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Electrum]] av Olivier<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max <br /> * [[Invar]]<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Nikrom]] av Azim<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av mohammed<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Björn<br /> * [[silver]] <br /> * [[Plutonium]] av Lucas Rens<br /> * [[Tenn]] av STEFAN LEKIC <br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Alexander Nord<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Nysilver]] av Simran<br /> * [[Bly]] av Markus<br /> * [[Kadmium]] av Klas<br /> * [[Microlattice]] av Alexlonn<br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av Atra<br /> * [[Esterplast]] av Olle<br /> * [[Fenolplast]] Noah L<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Blal <br /> * [[Gummi]] av Daniel M<br /> ** [[Vulkaniserat gummi]]<br /> ** [[Butylgummi]] av Mathias<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br /> ** [[Nitrilgummi]] Armin<br /> ** [[Styrengummi]] av Joakim<br /> * [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄<br /> * [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av Linn<br /> * [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Gustav<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * [[Aerogel]] av Harruman<br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Milan <br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]] av Abdikafi<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av mohamed<br /> * [[Glas]] av Viktor&lt;3<br /> * [[Grafen]] av Johan<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]] av Roman<br /> * [[Kiselnitrid]] av Artin<br /> * [[kol]] av kristoffer<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Lättbetong]] Sarah<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br /> * [[Titandiborid]] av Riaz<br /> * [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Micke P<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]]™® Anton Nordström<br /> * [[Mineralull]] AV BABYOLON<br /> * [[kalksten]] av Emil<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> * [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> * [[Amalgam]] av Rahbz Jr.<br /> * [[Silke]] av Märta Ballardini<br /> * [[Linoleum]] av Fatou the Boss<br /> * [[vatten]] av Maximus<br /> * [[Betong]] av Nazar Rahimi</div>

Alexlonn