Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Datormusen

2009-04-20T12:22:07Z

Alexftw:

== '''Data musen är en speciell mus'''==

Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

''Musmatta''
För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor

'''Kapitel 2 datamusens historia.'''

''Douglas Engelbat''

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.

''Mer om modell 4-101?''

Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.

Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på "Fall Joint Computer Conference" i San Francisco den 9 december 1968.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.

Datormusen

2009-04-20T12:21:54Z

Alexftw: Ogör ändring 2219 av Alexftw (diskussion)

== '''Data musen är en speciell pöjk'''==

Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

''Musmatta''
För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor

'''Kapitel 2 datamusens historia.'''

''Douglas Engelbat''

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.

''Mer om modell 4-101?''

Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.

Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på "Fall Joint Computer Conference" i San Francisco den 9 december 1968.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.

Datormusen

2009-04-20T12:21:22Z

Alexftw:

== '''Data musen '''==

Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

''Musmatta''
För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor

'''Kapitel 2 datamusens historia.'''

''Douglas Engelbat''

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.

''Mer om modell 4-101?''

Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.

Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på "Fall Joint Computer Conference" i San Francisco den 9 december 1968.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.

Datormusen

2009-04-20T12:20:53Z

Alexftw:

== '''Data musen är en snuskig vagina'''==

Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

''Musmatta''
För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor

'''Kapitel 2 datamusens historia.'''

''Douglas Engelbat''

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.

''Mer om modell 4-101?''

Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.

Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.

Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på "Fall Joint Computer Conference" i San Francisco den 9 december 1968.

Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.

Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.

CD ochDVD-skivan

2009-04-20T12:19:21Z

Alexftw: /* LAGRING AV DATA PÅ CD/DVD! */

== LAGRING AV DATA PÅ CD/DVD! ==

Digital Versatile Disc förkortat DVD, är ett lagringsmedium som mer eller mindre har ersatt videokassettband och videoskivor (laserdisc), men dess användningsområde omfattar även musik och bilder i olika format samt generell datalagring, vilket gör att dvd utgör ett alternativ till cd, med fördelen att dvd har högre lagringskapacitet. Efterträdaren till DVD är Blu-ray Disc.
En dvd har samma fysiska storlek som en cd, med diametern 12 centimeter. Lagringskapaciteten är betydligt större och kan vara mellan 4,7 gigabyte (enkelsidig med enkel lager) till 9,4 gigabyte (dubbelsidig med dubbla lager). Därmed kan vanliga långfilmer, komprimerade med mpeg-2, lagras på en dvd, och det finns även utrymme för flera ljudspår på olika språk. Det finns även en mindre variant med diametern 8 centimeter. Dessa små skivor används mest i digitala videokameror och rymmer 1,4 gigabyte (enkelsidig) eller 2,8 gigabyte (dubbelsidig).
Dvd-filmer är ofta krypterade med ett system som heter Content Scrambling System (CSS).

==cd==
CD är egentligen en förkortning för Compact Disc (engelska för 'kompakt skiva'),det är ett optiskt lagringsmedium vars läsare använder laser för att mäta ojämnheter i en reflekterande yta och registrera dessa. Även "cd-skiva" används som benämning (se RAS-syndromet), i synnerhet när plural avses. Cd-skivan är 12 cm i diameter. Då cd-skivan var ny lanserades också en skiva som hade en diameter på 8 cm, och som var avsedd att användas till musiksinglar. Användningen fick dock begränsad framgång. I USA och Europa slog den aldrig igenom, men i Japan var den under ett tag framgångsrik. Där såldes även bärbara, små CD-spelare som endast kunde spela 8 cm-skivor.
Beteckningen CD syftar oftast på vanliga ljudskivor (fonogram) som följer standarden CDDA. Andra standarder är CD+G (ljud-cd med grafik), CD-MIDI (ljud-cd med MIDI-spår), CD-i (interaktiv cd) och VCD (video-cd, vilket inte är samma sak som dvd, även om de flesta dvd-spelare även kan spela VCD).
Cd används också som datadisk i samband med programinstallationer samt som medium för säkerhetskopiering, och har numera tillsammans med dvd nästan helt ersatt den vanliga disketten.

Geometri och mätningar

2009-03-31T08:06:02Z

Alexftw: /* Enheter och skala */

Geometri och mätingar bla bla

== [[Rektanglar, kvadrater och trianglar samt deras omkretser och areor - (år 6)]] ==
Sidhänvisningar i boken och länkar till olika uppgifter.

== Enheter och skala ==

* PPT [[Media:Tid_hastighet_vikt_volym.ppt|En presentation]] om begreppen tid, hastighet, vikt och volym.
* PPT [http://manotek.se/baskemi_och_materia/densitet/Matt_for_volym_och_omvandlingar.ppt Enheter] för volym. Detta är endast en sida som sammanfattar övergångarna mellan olika voymsmått. Den kommer från presentationen ovan.
* PPT En [[media:Skala.ppt|presentation om skala]] i powerpoint

== Vinklar, fyrhörningar, trianglar, cirkelns omkrets - (år 7) ==
*[[Hemuppgift med fotbollar]]
*[[media:Geometri_ak7_fr_Activboard.ppt|Geomeri åk 7 ppt]]. En presentation att använda vid genomgångar. Den skapades ursprungligen på ActivBoard.
*[[Media:Powerpointfragor_till_eleverna_Geometri.ppt|Powerpointfrågor - geometri]].En ppt med frågor till eleverna. Den tränar begrepp och förståelse. Eleverna kan jobba en och en eller två och två och skriver sina svar i ppt-filen. Filemn kan de spara på en server och få rättad.

== Fler övningar: ==
Se [[Matteverkstad]]

== Diverse geometri ==

Cirklar och pi. En Powerpoint som beskriver [[Media:Powerpoint_och_laborationer_pa_pi.ppt|nio olika övningar]] eller laborationer på pi. Svårighetgraden varierar från åk 6-9. Det finns ett exempel på hur två [[Media:Att_mata_cirklar_Frida_och_Tom.ppt|elever redovisar]] sitt arbete i ppt.

[http://manotek.se/geometri/arean_av_ett_lov.doc Praktisk uppgift]. Arean av ett löv.

[http://manotek.se/geometri/Laboration_med_tyngdpunkter_hos_geometriska_figurer.doc Laboration] med tyngdpunkter hos geometriska objekt.

[http://manotek.se/algebra/algebra_och_geometri.ppt PPT] med repetition geometri samt algebra och geometri.

== Rymdgeometri ==

Kursplan - [http://manotek.se/geometri/lektionsplanering_rymdgeometri.doc Lektionsplanering] – Rymdgeometri åk 9 [http://manotek.se/geometri/gruppuppgifter_ratblock.doc Gruppuppgifter] på rätblock.

Ett [http://manotek.se/geometri/Diagnos_rymdgeometri.doc diagnostiskt] prov. Lösningar till två uppgifter som eleverna övade sig på att visa [http://manotek.se/geometri/snyggaste_redovisning_av_tva_uppgifter_i_rymdgeometri.doc fullständiga lösningar]. Ett [http://manotek.se/geometri/prov_som_inte_e_on_line.doc prov] i rymdgeometri har jag. Övningsuppgifter för den som missat provet och bara behöver nå G: [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_1_basytor.doc Uppgift 1] om basytan, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_2_b_y_cylinder.doc Uppgift 2] om basytan hos cylindrar, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_3_b_y_kvadrat.doc Uppgift 3] om basytan hos kvadrater, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_4_b_y_baklangesrakning.doc Uppgift 4] baklängesräkning (fortfarande med basytan med) ...

En frågeuppgift i powerpoint där eleverna gör sina uträkningar och svarar direkt i powerpoint.

En djup uppgift om [http://manotek.se/geometri/rymdgeometri_maskindiskmedel.doc maskindiskmedel]. Med ledtrådar.

== Pythagoras sats ==

[http://manotek.se/geometri/pythagoraslabb_med_papper_o_penna_o_kvadrater.xls Resultattabell] efter en laboration med rätvinkliga trianglar.

Pythagorasuppgifter med idéhistoria (utkast): [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_enklare_med_idehistoriska_fakta.doc enkla] uppgifter, [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_knepiga_med_idehistoriska_fakta.doc svårare] uppgifter, [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_bevis_med_idehistoriska_fakta.doc bevis].

== Geobräden ==

Allra [http://manotek.se/elevens_val_ar5/Her_Lektion_3_geobraden.doc enklaste] geobrädesuppgifterna för åk 5

Fler [http://manotek.se/geometri/uppgifter_geobrade_ny_sammanstalld.doc uppgifter] för geobräden.

== Språk och geometri ==

Uppgifter som tränar eleverna i att beskriva och använda geometriska begrpp:

Beskriv en bild med [http://manotek.se/geometri/beskriv_en_geometrisk_figur.doc geometriska objekt].

[http://manotek.se/geometri/gom_skatten_i_bilden.doc Göm skatten] i en komplicerad bild.

Beskriv en konstnärlig bild med [http://manotek.se/geometri/bild_m_oklar_innebord.doc oklar innebörd].

== Mål för åk 9 ==

– kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,

– kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor,

== Kursplaner ==
Kursplanerna är nedbrutna i små delområden och varje delområde innehåller ett par exemepel på vad man ska kunna för att det delmålet. Det gör det lättare för eleverna att förstå vad de ska kunna.
Man kan också utgå från kursplanernas exempel när man konstruerar prov, även om det kanske inte är tillräckligt. Men det är effektivt för att kontrollera om eleverna förstått grunderna.
Det finns även olika slag av checklistor där elev eller lärare kan bocka av vilka mål som uppnåtts och vad som behöver övas mer.
*[[Övergripande kursplan geometri]]
**[[Anpassad kursplan geometri år 6]]

=== Äldre kursplaner och lektionsplaneringar ===
*[http://manotek.se/geometri/Kursplan_geometri_ak7.doc Kursplan] - Geometri åk 7
*[http://manotek.se/geometri/Lektionsplanering_geometri_ar7.doc Lektionsplanering] - Geometri åk 7

== Diagnoser, prov och självvärderingar ==

*gemotriprov år 6
**[[Media:Diagnos_Geometri_år6.doc|Diagnos i geometri år 6]], grundversion.
**[[Media:Geometri_prov_ar6_nr1.doc|Geometriprov år 6 nr1]].
**[[Media:Geometri_sjalvvardering_ar6.doc|Sjävvärdering i geometri år 6]] Instruktion till densamma, om [[hur en självvärdering används]].
*gemotriprov år 7
**Mitt eget [[Media:Geometriprov_ar7_1.doc|geometriprov]] år 7 från JSS.
**[[Dugga 1 geometri]]
**[[Media:Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri]].
**[[media:Omprov_Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri - Omprov]]
**[[media:Omprov2_Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri - Omprov, ver 2]]

[[Category:Matematik]]

Geometri och mätningar

2009-03-31T08:05:32Z

Alexftw: /* Enheter och skala */

Geometri och mätingar bla bla

== [[Rektanglar, kvadrater och trianglar samt deras omkretser och areor - (år 6)]] ==
Sidhänvisningar i boken och länkar till olika uppgifter.

== Enheter och skala ==

* PPT [[Media:Tid_hastighet_vikt_volym.ppt|En presentation]] om begreppen tid, hastighet, vikt och volym.
* PPT [http://manotek.se/baskemi_och_materia/densitet/Matt_for_volym_och_omvandlingar.ppt Enheter] för volym. Detta är endast en sida som sammanfattar övergångarna mellan olika voymsmått.
* PPT En [[media:Skala.ppt|presentation om skala]] i powerpoint

== Vinklar, fyrhörningar, trianglar, cirkelns omkrets - (år 7) ==
*[[Hemuppgift med fotbollar]]
*[[media:Geometri_ak7_fr_Activboard.ppt|Geomeri åk 7 ppt]]. En presentation att använda vid genomgångar. Den skapades ursprungligen på ActivBoard.
*[[Media:Powerpointfragor_till_eleverna_Geometri.ppt|Powerpointfrågor - geometri]].En ppt med frågor till eleverna. Den tränar begrepp och förståelse. Eleverna kan jobba en och en eller två och två och skriver sina svar i ppt-filen. Filemn kan de spara på en server och få rättad.

== Fler övningar: ==
Se [[Matteverkstad]]

== Diverse geometri ==

Cirklar och pi. En Powerpoint som beskriver [[Media:Powerpoint_och_laborationer_pa_pi.ppt|nio olika övningar]] eller laborationer på pi. Svårighetgraden varierar från åk 6-9. Det finns ett exempel på hur två [[Media:Att_mata_cirklar_Frida_och_Tom.ppt|elever redovisar]] sitt arbete i ppt.

[http://manotek.se/geometri/arean_av_ett_lov.doc Praktisk uppgift]. Arean av ett löv.

[http://manotek.se/geometri/Laboration_med_tyngdpunkter_hos_geometriska_figurer.doc Laboration] med tyngdpunkter hos geometriska objekt.

[http://manotek.se/algebra/algebra_och_geometri.ppt PPT] med repetition geometri samt algebra och geometri.

== Rymdgeometri ==

Kursplan - [http://manotek.se/geometri/lektionsplanering_rymdgeometri.doc Lektionsplanering] – Rymdgeometri åk 9 [http://manotek.se/geometri/gruppuppgifter_ratblock.doc Gruppuppgifter] på rätblock.

Ett [http://manotek.se/geometri/Diagnos_rymdgeometri.doc diagnostiskt] prov. Lösningar till två uppgifter som eleverna övade sig på att visa [http://manotek.se/geometri/snyggaste_redovisning_av_tva_uppgifter_i_rymdgeometri.doc fullständiga lösningar]. Ett [http://manotek.se/geometri/prov_som_inte_e_on_line.doc prov] i rymdgeometri har jag. Övningsuppgifter för den som missat provet och bara behöver nå G: [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_1_basytor.doc Uppgift 1] om basytan, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_2_b_y_cylinder.doc Uppgift 2] om basytan hos cylindrar, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_3_b_y_kvadrat.doc Uppgift 3] om basytan hos kvadrater, [http://manotek.se/geometri/rymggeometri_uppgifter_for_G_4_b_y_baklangesrakning.doc Uppgift 4] baklängesräkning (fortfarande med basytan med) ...

En frågeuppgift i powerpoint där eleverna gör sina uträkningar och svarar direkt i powerpoint.

En djup uppgift om [http://manotek.se/geometri/rymdgeometri_maskindiskmedel.doc maskindiskmedel]. Med ledtrådar.

== Pythagoras sats ==

[http://manotek.se/geometri/pythagoraslabb_med_papper_o_penna_o_kvadrater.xls Resultattabell] efter en laboration med rätvinkliga trianglar.

Pythagorasuppgifter med idéhistoria (utkast): [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_enklare_med_idehistoriska_fakta.doc enkla] uppgifter, [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_knepiga_med_idehistoriska_fakta.doc svårare] uppgifter, [http://manotek.se/geometri/pytagorasuppgifter_bevis_med_idehistoriska_fakta.doc bevis].

== Geobräden ==

Allra [http://manotek.se/elevens_val_ar5/Her_Lektion_3_geobraden.doc enklaste] geobrädesuppgifterna för åk 5

Fler [http://manotek.se/geometri/uppgifter_geobrade_ny_sammanstalld.doc uppgifter] för geobräden.

== Språk och geometri ==

Uppgifter som tränar eleverna i att beskriva och använda geometriska begrpp:

Beskriv en bild med [http://manotek.se/geometri/beskriv_en_geometrisk_figur.doc geometriska objekt].

[http://manotek.se/geometri/gom_skatten_i_bilden.doc Göm skatten] i en komplicerad bild.

Beskriv en konstnärlig bild med [http://manotek.se/geometri/bild_m_oklar_innebord.doc oklar innebörd].

== Mål för åk 9 ==

– kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,

– kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor,

== Kursplaner ==
Kursplanerna är nedbrutna i små delområden och varje delområde innehåller ett par exemepel på vad man ska kunna för att det delmålet. Det gör det lättare för eleverna att förstå vad de ska kunna.
Man kan också utgå från kursplanernas exempel när man konstruerar prov, även om det kanske inte är tillräckligt. Men det är effektivt för att kontrollera om eleverna förstått grunderna.
Det finns även olika slag av checklistor där elev eller lärare kan bocka av vilka mål som uppnåtts och vad som behöver övas mer.
*[[Övergripande kursplan geometri]]
**[[Anpassad kursplan geometri år 6]]

=== Äldre kursplaner och lektionsplaneringar ===
*[http://manotek.se/geometri/Kursplan_geometri_ak7.doc Kursplan] - Geometri åk 7
*[http://manotek.se/geometri/Lektionsplanering_geometri_ar7.doc Lektionsplanering] - Geometri åk 7

== Diagnoser, prov och självvärderingar ==

*gemotriprov år 6
**[[Media:Diagnos_Geometri_år6.doc|Diagnos i geometri år 6]], grundversion.
**[[Media:Geometri_prov_ar6_nr1.doc|Geometriprov år 6 nr1]].
**[[Media:Geometri_sjalvvardering_ar6.doc|Sjävvärdering i geometri år 6]] Instruktion till densamma, om [[hur en självvärdering används]].
*gemotriprov år 7
**Mitt eget [[Media:Geometriprov_ar7_1.doc|geometriprov]] år 7 från JSS.
**[[Dugga 1 geometri]]
**[[Media:Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri]].
**[[media:Omprov_Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri - Omprov]]
**[[media:Omprov2_Dugga_2_geometri.doc|Dugga 2 i geometri - Omprov, ver 2]]

[[Category:Matematik]]

Skriva och ändra i wikitexter

2009-03-30T12:52:36Z

Alexftw: /* Vad ska detta bli? */

== Vad ska detta bli? ==

Det här är en övning i att jobba i en wiki samtidigt som det håller på att bli ett faktamaterial till datorundervisningen.

* Övningssidan heter [[Gruppövning i att skriva i en wiki]]
* Faktamaterialet heter: [[Så funkar datorn]].

== Vad är en wiki? ==

*Användare skapar material
*Man kan redigera andras material
*Man klan spåra ändringar och ändra tillbaks
*Klotter kan vara ett problem. Den som sabbar blir avstängd.
*Ibland blir det fel men det rättas ofta snabbt
*Ofta fritt material
*Wikipedia är den mest kända

== Förberedelser ==

Innan man kan börja skriva i wikin måste man ordna några enkla saker. Läs igenom texten i hela punktlistan innan du börjar.
*Leta reda på din word-fil med texten du skrev om hur någon elektronikpryl funkar.
*Lyssna efter om det är någon annan som har samma ämne som du. Bilda grupp med den personen.
*En av er i gruppen behöver skapa en användare på wikiskola. Det gör du på [http://wikiskola.se/index.php?title=Special:Inloggning&type=signup inloggningssidan]
**Välj ett användarnamn som liknar ditt eget namn. Ett ''exempel'' kan vara hakanelderstig.
**Ange din skolmejl
**Ange ditt riktiga namn. Det är viktigt för att du ska bli rätt bedömd i framtida uppgifter.
*Skriv upp användarnamn och lösenord på en hemlig plats.
*När du har din användare ska du logga in.
*Det finns redan skapat en mängd övningssidor på wikiskola.se. Det är en sida per ämnesområde från 'Hur funkar det?'-projektet. Här är sidan där du kan hitta ditt ämne och börja jobba. [[Så funkar datorn]]
*Du ska inte gå in på några andra sidor för då blir det konflikt.
*Om ni är flera på samma ämne ska bara en av er gå in åt gången.
*Klicka på länken som hör till ditt områden.
*Klipp in en av era texter
*Spara
*Hur ser det ut?
*Gå in på redigerafliken och ändra.
*Ställ dig upp och vinka när du läst ända hit.

Nu kan vi börja redigera och förbättra innehållet:
*Jämför nu med den andra texten (de andra) och se om det är något ni bör lägga till.
*nu får gärna den andra personen vara inloggad och göra sina ändringar
*Klicka på historik och se era ändringar.

Tid över?
*Läs de andra texterna.
*Om du får idéer kan du fortsätta medatt förbättra din sida.
*Redigera din användarsida

== Att använda en wiki ==

*testa att redigera någon annans sida
*undersök vad som händer om flera personer vill skriva på samma dokument
*testa att återgå till en tidigare version om någon sabbat
*anmäl den som sabbat till din lärare som vidtar åtgärder

== Vidareutveckling av området ==

# [[Gruppövning i att skriva i en wiki]]
# granska andras bidrag i wikin och ändra (samt motivera varför)
# wikin som en digital presentationsportfolio

Skriva och ändra i wikitexter

2009-03-30T12:52:27Z

Alexftw: /* Vad ska detta bli? */

== Vad ska detta bli? ==

Det här är en övning i att jobba i en wiki samtidigt som det håller på att bli ett faktamaterial till datorundervisningen.

* Övningssidan heter # [[Gruppövning i att skriva i en wiki]]
* Faktamaterialet heter: [[Så funkar datorn]].

== Vad är en wiki? ==

*Användare skapar material
*Man kan redigera andras material
*Man klan spåra ändringar och ändra tillbaks
*Klotter kan vara ett problem. Den som sabbar blir avstängd.
*Ibland blir det fel men det rättas ofta snabbt
*Ofta fritt material
*Wikipedia är den mest kända

== Förberedelser ==

Innan man kan börja skriva i wikin måste man ordna några enkla saker. Läs igenom texten i hela punktlistan innan du börjar.
*Leta reda på din word-fil med texten du skrev om hur någon elektronikpryl funkar.
*Lyssna efter om det är någon annan som har samma ämne som du. Bilda grupp med den personen.
*En av er i gruppen behöver skapa en användare på wikiskola. Det gör du på [http://wikiskola.se/index.php?title=Special:Inloggning&type=signup inloggningssidan]
**Välj ett användarnamn som liknar ditt eget namn. Ett ''exempel'' kan vara hakanelderstig.
**Ange din skolmejl
**Ange ditt riktiga namn. Det är viktigt för att du ska bli rätt bedömd i framtida uppgifter.
*Skriv upp användarnamn och lösenord på en hemlig plats.
*När du har din användare ska du logga in.
*Det finns redan skapat en mängd övningssidor på wikiskola.se. Det är en sida per ämnesområde från 'Hur funkar det?'-projektet. Här är sidan där du kan hitta ditt ämne och börja jobba. [[Så funkar datorn]]
*Du ska inte gå in på några andra sidor för då blir det konflikt.
*Om ni är flera på samma ämne ska bara en av er gå in åt gången.
*Klicka på länken som hör till ditt områden.
*Klipp in en av era texter
*Spara
*Hur ser det ut?
*Gå in på redigerafliken och ändra.
*Ställ dig upp och vinka när du läst ända hit.

Nu kan vi börja redigera och förbättra innehållet:
*Jämför nu med den andra texten (de andra) och se om det är något ni bör lägga till.
*nu får gärna den andra personen vara inloggad och göra sina ändringar
*Klicka på historik och se era ändringar.

Tid över?
*Läs de andra texterna.
*Om du får idéer kan du fortsätta medatt förbättra din sida.
*Redigera din användarsida

== Att använda en wiki ==

*testa att redigera någon annans sida
*undersök vad som händer om flera personer vill skriva på samma dokument
*testa att återgå till en tidigare version om någon sabbat
*anmäl den som sabbat till din lärare som vidtar åtgärder

== Vidareutveckling av området ==

# [[Gruppövning i att skriva i en wiki]]
# granska andras bidrag i wikin och ändra (samt motivera varför)
# wikin som en digital presentationsportfolio

Sandstranden

2009-03-30T12:43:24Z

Alexftw:

== Dawit Isaak ==
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.

== Fängslad ==
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen -- som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye "Joshua" Yohannes[2][3]. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.[4]

I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.

== Permission ==
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick[5].Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.

Sandstranden

2009-03-30T12:42:46Z

Alexftw:

== Dawit Isaak ==
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.

= Fängslad = I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen -- som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye "Joshua" Yohannes[2][3]. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.[4]

I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.

= Permission = Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick[5].Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.

Sandstranden

2009-03-30T12:42:32Z

Alexftw:

== Dawit Isaak ==Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.

= Fängslad = I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen -- som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye "Joshua" Yohannes[2][3]. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.[4]

I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.

= Permission = Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick[5].Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.

Sandstranden

2009-03-30T12:41:57Z

Alexftw: /* Hejsansvejsanpådejsan */

= Dawit Isaak =Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.

= Fängslad = I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen -- som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye "Joshua" Yohannes[2][3]. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.[4]

I april 2002 rapporterade CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.

= Permission = Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick[5].Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.