Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Svarvning

2013-11-21T13:47:53Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

<br>
'''Användningsområden''' <br>
Användningsområden för svarvning är först och främst för att forma olika metaller och olika träslag till olika föremål. <br>
Som tidigare sagt, är det ett snabbare och mer effektivt sätt till slipning. <br>
Det get också ofta bättre form på materialet och man får ett med precist resultat.<br>
Detta gör att man kan bearbeta större och mer tidskrävande mtaerial på mycket mindre tid.

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

En svarv är en stor maskin, som kräver plats och en del pengar. En splitter ny svarv kostar ett par tusenlappar beroende på vilken kvalité man vill ha. <br>
Men cirka pris för en ny svarv ligger på över 5,000 SEK.

'''Videos'''
{{#ev:youtube| 2KmLOm4XsJk |300|right }}
{{#ev:youtube| iBJD0-2tfVk |300|right }}
{{#ev:youtube| wrkeZevQG9Y |300|right }}

Svarvning

2013-11-21T13:08:55Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

<br>
'''Användningsområden''' <br>
Användningsområden för svarvning är först och främst för att forma olika metaller och olika träslag till olika föremål. <br>
Som tidigare sagt, är det ett snabbare och mer effektivt sätt till slipning. <br>
Det get också ofta bättre form på materialet och man får ett med precist resultat.

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

En svarv är en stor maskin, som kräver plats och en del pengar. En splitter ny svarv kostar ett par tusenlappar beroende på vilken kvalité man vill ha. <br>
Men cirka pris för en ny svarv ligger på över 5,000 SEK.

'''Videos'''
{{#ev:youtube| 2KmLOm4XsJk |300|right }}
{{#ev:youtube| iBJD0-2tfVk |300|right }}
{{#ev:youtube| wrkeZevQG9Y |300|right }}

Svarvning

2013-11-18T09:43:49Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

Finsvarvning

<br>
'''Användningsområden''' <br>
Användningsområden för svarvning är först och främst för att forma olika metaller och olika träslag till olika föremål. <br>
Som tidigare sagt, är det ett snabbare och mer effektivt sätt till slipning. <br>

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

En svarv är en stor maskin, som kräver plats och en del pengar. En splitter ny svarv kostar ett par tusenlappar beroende på vilken kvalité man vill ha. <br>
Men cirka pris för en ny svarv ligger på över 5,000 SEK.

'''Videos'''
{{#ev:youtube| 2KmLOm4XsJk |300|right }}
{{#ev:youtube| iBJD0-2tfVk |300|right }}
{{#ev:youtube| wrkeZevQG9Y |300|right }}

Svarvning

2013-11-18T09:43:22Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

Finsvarvning

<br>
'''Användningsområden''' <br>
Användningsområden för svarvning är först och främst för att forma olika metaller och olika träslag till olika föremål. <br>
Som tidigare sagt, är det ett snabbare och mer effektivt sätt till slipning. <br>

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

En svarv är en stor maskin, som kräver plats och en del pengar. En splitter ny svarv kostar ett par tusenlappar beroende på vilken kvalité man vill ha. <br>
Men cirka pris för en ny svarv ligger på över 5,000 SEK.

''''Videos''''
{{#ev:youtube| 2KmLOm4XsJk |300|right }}
{{#ev:youtube| iBJD0-2tfVk |300|right }}
{{#ev:youtube| wrkeZevQG9Y |300|right }}

Svarvning

2013-11-18T09:25:18Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

Finsvarvning

<br>
'''Användningsområden''' <br>
Användningsområden för svarvning är först och främst för att forma olika metaller och olika träslag till olika föremål. <br>
Som tidigare sagt, är det ett snabbare och mer effektivt sätt till slipning. <br>

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

En svarv är en stor maskin, som kräver plats och en del pengar. En splitter ny svarv kostar ett par tusenlappar beroende på vilken kvalité man vill ha. <br>
Men cirka pris för en ny svarv ligger på över 5,000 SEK.

Svarvning

2013-11-15T12:36:38Z

AlexanderP:

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/TurnedChessPieces.jpg/309px-TurnedChessPieces.jpg

'''Tillvägagångssätt'''
<br>

Svarv är en maskin för skärande bearbetning av föremål där man låter materialet, det man använder, rotera medan verktyget hålls stilla. <br>
Materialet spänns fast mellan två dockor som består av anordningar där den ena sidan snurrar (chuck) och den andra har en stödjande funktion (dubb). <br>
Svarvar finns för trä och metall, samt flera andra material. <br>
När man svarvar säger man ofta att man använder hårdsvarvning och finsvarvning.
<br>
Där hårdsvarvning är definitonen för den enkla formgöringen av materialet, och finsvarvningen är den sista touchen man ger materialet för att det en fin finnish.
<br>

Det man gör är att man formar materialet på det sättet man vill. Man kan skapa olika saker, såsom skålar <br>
och olika rörföremål som ska formgöras (se bild ovan).
<br>

'''Lämplighet för olika typer av material''' <br>
Man kan svarva olika material, där de vanligaste typerna av material är Metall och Trä. <br>
Man kan endast använda svarvning för att forma metaller som är tillräckligt mjuka.
Svarvning av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc.

<br>
'''Fördelar och nackdelar''' <br>

Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten, <br> i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. <br>

Man svarvar endast material som av stål med en hårdhet på över 45 HRc, vanligtvis inom området 55–68 HRc, <br>definieras som hårdsvarvning och är ett kostnadseffektivt alternativ till slipning.

Hårdsvarvning är även mer tidseffektiv och miljövänligare än slipning. Bearbetningstiderna kan minskas uppemot 70 % med hårdsvarvningen, då hårdsvarvningen har en högre avverkningshastighet än slipningen.<br>
Att svarvning är miljövänligare än slipning kommer ifrån att skärvätskan kan minimeras eller uteslutas helt samt att svarvningen genererar större spånor som kan återvinnas. <br> Använd skärvätska är dessutom dyr att hantera och en minimering eller minskning av användningen resulterar således i minskade kostnader. Hårdsvarvning är också generellt sett mer kostnadseffektiv då svarvningen kan minska verktygskostnaden <br> genom färre verktyg samt minska arbetskostnaden och olika fasta kostnader genom kortare bearbetningstid. Den största nackdelen som framhålls är att hårdsvarvningen inte kan uppnå de höga ytkrav<br> som finns vid till exempel lagerytor som behöver smörjning.

<br>
<br>
Fördelar
* Kortast möjliga bearbetningstid
* En verktygspositionering.

Nackdelar
* Svårt att klara krävande dimensionella toleranser
* Kortare skärlivslängd (jämfört med två passeringar)
* Toleransavvikelser på grund av relativt snabb förslitning <br>

Finsvarvning

<br>
'''Användningasområden'''

<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

Svarvning

2013-11-15T12:15:41Z

AlexanderP:

Svarvning

2013-11-15T11:56:57Z

AlexanderP:

Svarvning

2013-11-15T11:47:31Z

AlexanderP: Skapade sidan med '===Svarvning=== Arbete gjort av Alexander och Soheil '''tillvägagångssätt''' <br> '''lämplighet för olika typer av material''' <br> '''fördelar och nackdelar''' <br> ''...'

===Svarvning===
Arbete gjort av Alexander och Soheil

'''tillvägagångssätt'''
<br>
'''lämplighet för olika typer av material'''
<br>
'''fördelar och nackdelar'''
<br>
'''användningasområden'''
<br>
'''kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
mm'''

Teknik 1

2013-11-15T11:44:38Z

AlexanderP: /* Svarvning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

{{clear}}

[[===Svarvning===]]
Arbete av Alexander och Soheil

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-15T11:43:32Z

AlexanderP: /* Bearbetning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

{{clear}}

===Svarvning===

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-15T11:43:04Z

AlexanderP: /* Borrning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

{{clear}}

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-15T11:42:38Z

AlexanderP: /* Bearbetning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

{{clear}}

[[Svarvning]]
Arbete gjort av Alexander och Soheil

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-15T11:41:25Z

AlexanderP: /* Bearbetning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

[[=== Svarvning ===]]
Arbete gjort av Alexander och Soheil

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-15T11:39:33Z

AlexanderP: /* Bearbetning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki>
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
[[Dimer o Dilan Hyvling]]
{{clear}}

=== [[Slipning]] ===

Max och Felix

=== Borrning ===

Noor & Josef

=== Svarvning ===
[[Arbete gjort av Alexander och Soheil]]

{{clear}}

{{clear}}

=== [[Fräsning]] ===
Spiri & Mario

East Side

=== Gnistbearbetning ===

=== [[Laserbearbetning]] ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== [[3D Printning]] ===

=== Klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===
Sam och Arvid
=== bockning ===
Sam och Arvid

Tillvägagångsätt
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel

=== Formblåsning ===

=== [[Formsprutning]] ===
Christoffer och Linus

=== Vakuumformning ===

[[=== Vakuumformning ===]]

=== [[Svetsning]] ===

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-14T13:15:12Z

AlexanderP: /* Svarvning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
Dimer o Dilan
{{clear}}

=== Slipning ===

Max och Felix

=== Borrning ===

=== Svarvning ===
Alexander och Soheil

=== Fräsning ===
Spiri & Mario

=== Gnistbearbetning ===

=== Laserbearbetning ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== 3D Printning ===

Avsnitt 1:
Eric och Rasmus

Avsnitt 2:
Leo och Nils

=== klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===

=== strängpressninng ===

=== Formblåsning ===

=== Formsprutning ===

=== Vakuumformning ===

=== Vakuumformning ===
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO

=== Svetsning ===
Luan och Martin
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}
{{clear}}

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-14T13:14:11Z

AlexanderP: /* Borrning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea
[[Valsning]]

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
Dimer o Dilan
{{clear}}

=== Slipning ===

Max och Felix

=== Borrning ===

=== Svarvning ===

=== Fräsning ===
Spiri & Mario

=== Gnistbearbetning ===

=== Laserbearbetning ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== 3D Printning ===

Avsnitt 1:
Eric och Rasmus

Avsnitt 2:
Leo och Nils

=== klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===

=== strängpressninng ===

=== Formblåsning ===
CHRISTOFFER OCH LINUS

=== Formsprutning ===

=== Vakuumformning ===

=== Vakuumformning ===
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO

=== Svetsning ===
Luan och Martin
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}
{{clear}}

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Teknik 1

2013-11-14T13:09:37Z

AlexanderP: /* Borrning */

= Introduktion =

== Planering ==

{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}

=== Bonus ===

{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}

Detta '''är''' teknik!

{{clear}}

== Styrdokumenten ==

[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]

=== Förmågorna ===

'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.

=== Centrala innehållet ===

'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.

== Introduktion ==

=== Vad är ett tekniskt system ===

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan

== Teknikhistoria ==

# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?
# Jordbruket
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala?
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]

=== Lärarhandledningen ===

har en presentation om Teknikhistoria och samhälle

{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''

: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar
: ca. 2000 f.Kr. Brons
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas
: ca. 100 e.Kr. Mässing…
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar.
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten
}}

=== Energisystem ===

listan kommer snart i tidsordning.

{{uppgruta | '''Energisystem'''

'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.

* kilen och andra enkla maskiner
* el
* eld
* vattenkraft
* vindkraft
* kärnkraft
* solceller
* muskelkraft
* stenkol
* olja
* naturgas
}}

=== Läs mer ===

* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]
* {{enwp | History_of_technology }}

== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==

[[Ny Sport och träningsaktivitet]]

== MacBook Air en övning ==

[[MacBook Air en övning]]

== Energi och energihushållning ==

=== Bra läsning ===

* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf

{{läxa |sid 20- 39}}

=== Introfrågor baserat på texten i boken ===

: http://m.socrative.com
: ROOM: 282058
: SOC #:7238449

=== Centralt innehåll ===
Fjärde punkten lyder:
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

=== Förmågor ===

Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.

Förmågorna 2 och 6:
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.

=== Uppsats ===

Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop.

* framtidens energiteknik
* hållbart samhälle
* min egen roll i samhället

De kan kombineras till till en frågeställning i stil med
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.

Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.

Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.

Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.

Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.

Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.

Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.

Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.

=== Bedömning ===

Skriv ditt namn uppe till höger.

Filnamnet ska innehålla ditt namn.

Förmågorna enligt ovan.

Dessutom:
: Fakta underbygger resonemangen i texten
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.

==== Mall för elevaktiv bedömning ====

{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}

=== Bredvidläsning ===

: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]
: {{svwp|Energiproduktion}}
: {{svwp| Fossila_bränslen}}

=== PPT och film ===

De här kan fungera som inspiration under skrivandet:

: Energibesparing vad kan jag göra?
: Satsa lite energi på din framtid.mp4
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]

=== TED Talks och TEDEd ===

: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0

== Teknik, människa och samhälle ==

sid. 40- 61

sid. 40- 61

== Entreprenörskap ==

sid. 62- 73

sid. 62- 73

= Produktion =

Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:

* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil.
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.
* Designa en egen produkt.

== Delar av CI ==

: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Framför allt 1 och 3.

=== Material ===

{{teknik1|102- 129}}

Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:

: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu

Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.

{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''

Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan

Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.

Din materialbeskrivning ska innehåla följande:

# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet
# Vad används materialt till
# Hur tillverkar man med materialet?
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
# Pris och kvaliteter
# Länkar

[[Materialdatabasen]]
}}

=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===

[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]

=== Struktur ===

: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material

=== Korrosion ===

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div>
</html>

== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning ==
{{teknik1|164-187, 198-212}}

{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''

Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.

Jobba två och två.

Välj ett område.

Skriv en text i wikin.

Bädda in minst en film.

Lägg in flera bilder.

Lägg in länkar.

Du ska beskriva metodens:
* tillvägagångssätt
* lämplighet för olika typer av material
* fördelar och nackdelar
* användningasområden
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)
* mm
}}

== Bearbetning ==

=== Valsning ===
Micke och Linnea

=== CNC-maskiner ===

=== Hyvling ===
{{clear}}
Dimer o Dilan
{{clear}}

=== Slipning ===

Max och Felix

=== Borrning ===
Alexander och Soheil

=== Svarvning ===

=== Fräsning ===
Spiri & Mario

=== Gnistbearbetning ===

=== Laserbearbetning ===
Ludvig, Krostifer och Daniel

=== 3D Printning ===

Avsnitt 1:
Eric och Rasmus

Avsnitt 2:
Leo och Nils

=== klippning och stansning ===

=== smidning ===

Robin & Tilla

=== bockning ===

=== strängpressninng ===

=== Formblåsning ===
CHRISTOFFER OCH LINUS

=== Formsprutning ===

=== Vakuumformning ===

=== Vakuumformning ===
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO

=== Svetsning ===
Luan och Martin
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}
{{clear}}

== Sammanfogning ==

=== Limning ===

=== Skruvning ===

=== Svetsning ===

=== Lödning ===

=== Nitning ===

== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==

{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''

Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.

Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.

Vi väljer en produkt:
: mobil
: cykel
: segelbåt
: brödrost
: etc

Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}

== Riteknik och CAD kap. 4 ==

sid. 74- 101

sid. 74- 101

== Allmän hållfasthetslära ==

sid. 130- 145

sid. 130- 145

== Elementär mekanik ==

sid. 146-161

sid. 146-161

== Produktionsteknik ==

sid. 162- 195

sid. 162- 195

== Konstruktionselement ==

sid. 195- 213

sid. 195- 213

sid. 195- 213

= Elektronik mm =

== Elekronik och elteknik ==

sid. 214- 243

sid. 214- 243

== Styr- och reglerteknik ==

sid. 244- 253

sid. 244- 253

== Projekt och projektarbet ==

sid. 254- 261

== Presentation och dokumentation ==

kap. 13 sid. 262- 277

== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==
14 sid. 278- 291

sid. 278- 291

=== Film - BBC Datorn ===

''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}
{{clear}}

== Arbete med ett tekniskt projekt. ==

== Samverkan med andra kurser ==

=== Vision ===

Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.

=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===

[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]

Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)

Samläsning av vissa områden
* Datorns delar, Centralt innehåll 6
* modeller, CI 7
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11

Flash
* animationer
* modeller

Webbstjärnan
* projektarbetete
* redovisningsplats

Jobba praktiskt
* bygga en enkel dator
* Styr och regler, LEGO-robotar

Materialdatabasen

2013-11-08T12:07:38Z

AlexanderP:

* [[mall för material]]
* [[Mässing]] Soheil
* [[Guld]] Max
* [[Rostfritt stål]]
* [[Papper]] Av:Daniel
* [[Furu]]
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[silver]]
* [[Järn]] Spyridon
* [[CVP Plast]]
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Kolstål]]
* [[Mässing Martin]]
* [[Titan]]
* [[Krom]]
* [[Tegel]]
* [[Vinyl (pvc plast)]]
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Grafit]]
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[PC Plast]]
* [[Polystyren]]
* [[Tenn]]
* [[Bly]]
* [[Zink]]
* [[Gummi]]
* [[frigolit]]
* [[diamant]]
* [[Betong]] [[Sixten]]

Användare:AlexanderP

2013-11-08T12:01:28Z

AlexanderP:

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="10">JAG HESSAR ALLA MED DEAGLn PA CS</font>

Användare:AlexanderP

2013-11-08T12:01:19Z

AlexanderP:

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="10">JAG HESSAE ALLA MED DEAGLn PA CS</font>

Användare:AlexanderP

2013-11-08T11:59:30Z

AlexanderP:

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="10">JAG PANGAR ALLA MED DEAGLn PA CS</font>

Användare:AlexanderP

2013-11-08T11:58:08Z

AlexanderP:

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="10">JAG PANGAR ALLA MED DEAGLn</font>

Användare:AlexanderP

2013-11-08T11:57:59Z

AlexanderP:

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="6">JAG PANGAR ALLA MED DEAGLn</font>

Användare:AlexanderP

2013-11-08T11:56:51Z

AlexanderP: Skapade sidan med 'Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm. <font size="6">JAG PANGAR ALLA PÅ CS :PPPpPpPpPPpPPPpp</font>'

Hej jag heter Alexander Persson och går i TIS Stockholm.

<font size="6">JAG PANGAR ALLA PÅ CS :PPPpPpPpPPpPPPpp</font>

Aluminium

2013-11-07T13:17:09Z

AlexanderP: /* Framställning */

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]]
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Aluminium_cooking_foil.jpg/160px-Aluminium_cooking_foil.jpg <br>
<br>
<br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Eftersom det kräver enorma mängder energi kan vi återvinna för att hushålla på resurser. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Komponent, TE13B

2013-11-06T11:34:12Z

AlexanderP:

'''EXEMPEL'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''HÅRDDISK'''

'''RAM-minne'''
Gjord av Christoffer J.
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Gjord av: Felix, Luan och Martin

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''

Gjord av Alexander och Dimer

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885185" width="427" height="356" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html>
{{clear}}
'''GRAFIKKORT'''

Gjord av Noor och Soheil
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

av: Josef och Dilan

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''NÄTVERKSKORT'''

'''KABLAR'''

Presemtation av Kristofer och Lucas
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''PROCESSOR'''

En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''LJUDKORT'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>
'''NÄTAGGREGAT'''
Av: Johan Stigberg
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''

Av: Mario och Spiridon
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''FLÄKTAR'''

Gjord av: Daniel och Sixten

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> </html>
{{clear}}

−
'''NÄTVERKSKORT'''

Av: Robin & Tilla

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Komponent, TE13B

2013-11-06T11:32:00Z

AlexanderP:

'''EXEMPEL'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''HÅRDDISK'''

'''RAM-minne'''
Gjord av Christoffer J.
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Gjord av: Felix, Luan och Martin

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''

Gjord av Alexander och Dimer

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885185" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe></html>
{{clear}}
'''GRAFIKKORT'''

Gjord av Noor och Soheil
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

av: Josef och Dilan

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''NÄTVERKSKORT'''

'''KABLAR'''

Presemtation av Kristofer och Lucas
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''PROCESSOR'''

En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''LJUDKORT'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>
'''NÄTAGGREGAT'''
Av: Johan Stigberg
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''

Av: Mario och Spiridon
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''FLÄKTAR'''

Gjord av: Daniel och Sixten

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> </html>
{{clear}}

−
'''NÄTVERKSKORT'''

Av: Robin & Tilla

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Komponent, TE13B

2013-11-06T11:31:07Z

AlexanderP:

'''EXEMPEL'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''HÅRDDISK'''

'''RAM-minne'''
Gjord av Christoffer J.
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Gjord av: Felix, Luan och Martin

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''
Gjord av Alexander och Dimer
{{clear}}
'''GRAFIKKORT'''

Gjord av Noor och Soheil
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

av: Josef och Dilan

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''NÄTVERKSKORT'''

'''KABLAR'''

Presemtation av Kristofer och Lucas
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''PROCESSOR'''

En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''LJUDKORT'''
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>
'''NÄTAGGREGAT'''
Av: Johan Stigberg
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''MODERKORT'''

Av: Mario och Spiridon
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

'''FLÄKTAR'''

Gjord av: Daniel och Sixten

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> </html>
{{clear}}

−
'''NÄTVERKSKORT'''

Av: Robin & Tilla

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html>

{{clear}}

Aluminium

2013-11-06T10:20:53Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]]
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Aluminium_cooking_foil.jpg/160px-Aluminium_cooking_foil.jpg <br>
<br>
<br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-06T10:18:11Z

AlexanderP: /* Användning */

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]]
[[File:Aluminumfoil.jpg]]

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-06T10:16:33Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]]
[[Fil:Aluminumfoil.jpg]]
===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-06T10:12:55Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]]
http://t2.ftcdn.net/jpg/00/32/52/61/400_F_32526168_NwyuQN2Yi9KcnnE6MfjkOTSrnSjz5HpI.jpg

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-05T16:25:35Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]
<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

http://www.kareemarine.com.au/images/22dec2008/470truck_centreconsole.JPG
http://t2.ftcdn.net/jpg/00/32/52/61/400_F_32526168_NwyuQN2Yi9KcnnE6MfjkOTSrnSjz5HpI.jpg

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-05T16:11:27Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br>

===Hur tillverkar man med materialet?===
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br>
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!

<br>
===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===
Hittade inte så mycket men: <br>
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br>
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br>

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>
===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-05T16:03:51Z

AlexanderP:

<font size="6">Gjord av Alexander P TE13B (Thoren Innovation School)</font>
===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===
KOMMER SNART

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
[http://Källa%20http://www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al Källa]
<br>
===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-05T11:06:57Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===
KOMMER SNART

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
[http://Källa%20http://www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al Källa]
<br>
===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-05T10:45:50Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===
KOMMER SNART

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br>
Källa: http://www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>
===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-04T21:40:04Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===
KOMMER SNART

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

<br>

===Pris och kvaliteter===
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON
Källa: http://www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
<br>
===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-04T21:26:53Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===
KOMMER SNART

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

===Pris och kvaliteter===

===Länkar===

* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
* http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
* http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
* http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
* http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

Aluminium

2013-11-04T21:24:32Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

<br>

===Användning===

'''Aluminium''' är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.<br>
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare. <br>
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br>
<br>

===Framställning===
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet. <br>

Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br>
<br>
Däremot kan man se på den ljusa sidan och återvinna metallen. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br>
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br>
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.

===Hur tillverkar man med materialet?===

===Historia===
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br>
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler <br>
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br>
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster. <br>
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

===Pris och kvaliteter===

===Länkar===

http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php

Aluminium

2013-11-04T21:10:43Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T21:06:54Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:41:27Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:38:50Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:34:47Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:12:31Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:12:11Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T20:08:17Z

AlexanderP:

Aluminium

2013-11-04T19:37:21Z

AlexanderP:

===Materialegenskaper:===

# '''densitet''' 2700 kg/m3 (273 K)
# '''längdutvidgningskoefficient''' 2,3 mm/meter/100 kelvin
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm]

===Användning===

===Framställning===

===Hur tillverkar man med materialet?===

===Historia===

===Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?===

===Pris och kvaliteter===

===Länkar===