Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Synkronmotorn

2018-12-07T14:26:22Z

Alex:

[[File:Synchronous motor-generator set for AC to DC conversion (Rankin Kennedy, Electrical Installations, Vol II, 1909).jpg|thumb|En synkron motor-generator för omvandling från växelström till likström.]]

== Funktion ==
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]]
En synkronmotorn har en rotor (roterande del) och en stator (en stationär del). Motorn fungerar på det sättet att rotorn producerar ett konstant magnetfält från en likströmskälla. Rotorns magnetfält justerar sig med magnetfältet producerat av de tre växelströms strömmarna i statorn.

Det är när dessa två integrerar med varandra som man får en rotation. När väl rotorn låser in sig med det roterande magnetfältet så är blir motorn synkroniserad. Vissa stora synkronmotorer är inte själv startande utan måste ha en separat mekanism som sätter igång den. Detta kan till exempel vara en induktionsmotor.
{{clear}}

== Användningsområde ==
<html><iframe width="504" height="283.5" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>

Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin:
* Generator
* Motor
* Synkronkompensator
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin ill elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner.

{{clear}}

== Prestanda ==
En synkronmotor är en elektrisk motor för växelspänning. Rotorna roterar synkront med den tillförda växeleffektens frekvens till skillnad från till exempel en asynkronmotor. Synkronmotorn ger fullt vridmoment vid det synkrona varvtalet vilket ger motorn den karaktäristiska egenskapen att varvtalet ej minskar när den belastas (upp till maxmomentet).

Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
{{clear}}

== Pris och inköpsställen ==
På '''ebay''' kan man finna en liten synkronmotor för hemmabruk med priser mellan fem och tio amerikanska dollar. Man kan även en stor dieseldriven motor för dryga 85 000 kr.
{{clear}}

== Källor ==
* https://www.britannica.com/technology/electric-motor/Synchronous-motors
* https://www.britannica.com/technology/synchronous-motor
* https://sv.wikipedia.org/wiki/Synkronmotor
* https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/synkronmotor
* https://www.ebay.com/bhp/synchronous-motor
{{clear}}

Synkronmotorn

2018-12-07T14:24:54Z

Alex:

[[File:Synchronous motor-generator set for AC to DC conversion (Rankin Kennedy, Electrical Installations, Vol II, 1909).jpg|thumb|En synkron motor-generator för omvandling från växelström till likström.]]

== Funktion ==
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]]
En synkronmotorn har en rotor (roterande del) och en stator (en stationär del). Motorn fungerar på det sättet att rotorn producerar ett konstant magnetfält från en likströmskälla. Rotorns magnetfält justerar sig med magnetfältet producerat av de tre växelströms strömmarna i statorn.

Det är när dessa två integrerar med varandra som man får en rotation. När väl rotorn låser in sig med det roterande magnetfältet så är blir motorn synkroniserad. Vissa stora synkronmotorer är inte själv startande utan måste ha en separat mekanism som sätter igång den. Detta kan till exempel vara en induktionsmotor.
{{clear}}

== Användningsområde ==
<html><iframe width="504" height="283.5" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>

Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin:
* Generator
* Motor
* Synkronkompensator
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin ill elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner.

{{clear}}

== Prestanda ==
En synkronmotor är en elektrisk motor för växelspänning. Rotorna roterar synkront med den tillförda växeleffektens frekvens till skillnad från till exempel en asynkronmotor. Synkronmotorn ger fullt vridmoment vid det synkrona varvtalet vilket ger motorn den karaktäristiska egenskapen att varvtalet ej minskar när den belastas (upp till maxmomentet).

Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
{{clear}}

== Pris och inköpsställen ==
På '''ebay''' kan man finna en liten synkronmotor för hemmabruk med priser mellan fem och tio amerikanska dollar. Man kan även en stor dieseldriven motor för dryga 85 000 kr.
{{clear}}

== Källor ==
https://new.abb.com/se/om-abb/teknik/sa-funkar-det/synkronmaskiner https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/synkronmotor
https://www.elfa.se
{{clear}}

Synkronmotorn

2018-12-07T14:23:32Z

Alex:

[[File:Synchronous motor-generator set for AC to DC conversion (Rankin Kennedy, Electrical Installations, Vol II, 1909).jpg|thumb|En synkron motor-generator för omvandling från växelström till likström.]]

== Funktion ==
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]]
En synkronmotorn har en rotor (roterande del) och en stator (en stationär del). Motorn fungerar på det sättet att rotorn producerar ett konstant magnetfält från en likströmskälla. Rotorns magnetfält justerar sig med magnetfältet producerat av de tre växelströms strömmarna i statorn.

Det är när dessa två integrerar med varandra som man får en rotation. När väl rotorn låser in sig med det roterande magnetfältet så är blir motorn synkroniserad. Vissa stora synkronmotorer är inte själv startande utan måste ha en separat mekanism som sätter igång den. Detta kan till exempel vara en induktionsmotor.
{{clear}}

== Användningsområde ==
<html><iframe width="504" height="283.5" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>

Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin:
* Generator
* Motor
* Synkronkompensator
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin ill elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner.

{{clear}}

== Prestanda ==
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin till elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk

Synkronmotorns rotor är runt om försedd med poler som med en elström magnetiseras till magneter med nord-syd-poler och som då dras runt av statorns magnetiska flödesvåg.

Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
{{clear}}

== Pris och inköpsställen ==
På ebay kan man finna en liten synkronmotor för hemmabruk med priser mellan fem och tio amerikanska dollar. Man kan även en stor dieseldriven motor för dryga 85 000 kr.
{{clear}}

== Källor ==
https://new.abb.com/se/om-abb/teknik/sa-funkar-det/synkronmaskiner https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/synkronmotor
https://www.elfa.se
{{clear}}

Synkronmotorn

2018-12-07T14:17:06Z

Alex:

[[File:Synchronous motor-generator set for AC to DC conversion (Rankin Kennedy, Electrical Installations, Vol II, 1909).jpg|thumb|En synkron motor-generator för omvandling från växelström till likström.]]

== Funktion ==
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]]
{{clear}}

== Användningsområde ==
<html><iframe width="504" height="283.5" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>

Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin:
* Generator
* Motor
* Synkronkompensator
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin ill elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner.

{{clear}}

== Prestanda ==
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin till elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk

Synkronmotorns rotor är runt om försedd med poler som med en elström magnetiseras till magneter med nord-syd-poler och som då dras runt av statorns magnetiska flödesvåg.

Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
{{clear}}

== Pris och inköpsställen ==
Dock finns det en drastiskt pris skillnade beronede på vad för arbete mortor ska ut föra prisen kan vara så lite som 500 för en svag 24V motor till drygt 85 000 kr för en disel driven monster generator.
{{clear}}

== Källor ==
https://new.abb.com/se/om-abb/teknik/sa-funkar-det/synkronmaskiner https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/synkronmotor
https://www.elfa.se
{{clear}}

Synkronmotorn

2018-12-07T13:56:49Z

Alex:

== Inledning ==
[[File:Synchronous motor-generator set for AC to DC conversion (Rankin Kennedy, Electrical Installations, Vol II, 1909).jpg|thumb|En synkron motor-generator för omvandling från växelström till likström.]]
{{clear}}

== Funktion ==
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]]
{{clear}}

== Användningsområde ==
<html><iframe width="504" height="283.5" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>
{{clear}}

== Prestanda ==
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin till elektrisk. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk

Synkronmotorns rotor är runt om försedd med poler som med en elström magnetiseras till magneter med nord-syd-poler och som då dras runt av statorns magnetiska flödesvåg.

Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
{{clear}}

== Pris och inköpsställen ==
Dock finns det en drastiskt pris skillnade beronede på vad för arbete mortor ska ut föra prisen kan vara så lite som 500 för en svag 24V motor till drygt 85 000 kr för en disel driven monster generator.
{{clear}}

== Källor ==
https://new.abb.com/se/om-abb/teknik/sa-funkar-det/synkronmaskiner https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/synkronmotor
https://www.elfa.se
{{clear}}

Synkronmotorn

2018-12-07T13:55:32Z

Alex:

Synkronmotorn

2018-12-07T13:50:08Z

Alex:

Elmotorguiden

2018-12-07T13:44:49Z

Alex:

[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 1.JPG|300px|höger]]
[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 2.JPG|300px|höger]]

Nu ska vi skapa beskrivningar av elektriska motorer. Ni blir indelade i grupper och får en motor var. Några motorer har stora likheter men det ingår i uppgiften, mer om det senare. Sidorna som ni skapar kommer troligen att användas av andra i framtiden precis som materialsidorna vi skapat tidigare, se statistiksidorna till höger.

{{uppgruta| '''Beskriv en elektrisk motor'''

Er uppgift är att sammanställa information om en elektrisk motor på ett lättfattligt sätt så den passar en konstruktör. Det innebär att vi fokuserar på pris, prestanda och hållbarhet. Det här är ett grupparbete som bedöms i grupp och enskilt.

Ni får gärna använda information från Wikipedia och andra källor som är Creative Commons. Men ni måste hitta mer information om sådant som inte står på Wikipedia och skriva med egna ord när informationen kommer från källor med copyright.

Glöm inte att lägga in bilder, animationer och filmer.

Ni jobbar i grupper om cirka tre och publicerar era resultat på er sida nedan.}}

[[DC-motorn]] - Alexander, Ramtin, Pontus, Lukas och Charlie

[[Servomotorn]] - Samuel H & Adam

[[Stegmotorn]] - Isak och Tom

[[AC-motorn]] - Alexander A, Pontus, Albin, Sebastian, Arian

[[Likströmsmotorn]] - Hamid, Mohammed, Julius, Sam A, Dmytro

[[Induktionsmotorn]]

[[Växelströmsmotorn]]

[[Allströmsmotorn]] - Emil H, Simon N, Johan P

[[Asynkronmotorn]] - Ellen och Elissa

[[Synkronmotorn]] - Alex W., Ali, Elias, Felix & Sam S.

== Användbara länkar ==

[http://www.elektrov.se/wp-content/uploads/2017/05/Lilla-Motorguiden-A5-sida-for-sida.pdf Lilla motorguiden]

== Redigeringstips ==

Lägg in en bild från Wikipedia: Klicka på bilden och kopiera koden, exempelvis så här:

[[File:Universalmotor 3.JPG|thumb|Universalmotor 3]]

{{clear}}
eller så använder du redigeringsverktyget på Wikiskola och klipper in bildens namn som du ser på Wikipedia.

[[Fil:Universalmotor 3.JPG|400px|höger]]

{{clear}}

Andra bilder (som är fria att använda) kan du behöva ladda upp på Wikiskola först och sedan länka in på sidan.

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-05T08:31:41Z

Alex:

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-05T08:30:42Z

Alex:

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]

Tallium

2017-12-15T16:06:37Z

Alex:

[[File:Thallium rod corroded.jpg|400px|miniatyr|Talliumstav]]
 
'''Tallium''' är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. 
Den är också ganska mjuk och böjbar i rumstemperatur. 
Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall 
som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. 
Metallen är även cancerframkallande. 

Till höger visas en bild på en korroderande Talliumstav. 
Den är alltså rostig och inte polerad än. 

Den kemiska beteckningen för grundämnet Tallium är TI 
och det har atomnumret 81 på periodiska sytemet.
{{clear}}

== Materialegenskaper: ==
'''Tallium''' 
: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)
: Smältpunkt: 304 °C
: Kokpunkt: 1473 °C

== Historia ==

Grundämnet '''Tallium''' upptäcktes år 1861 av den brittiska kemisten [https://en.wikipedia.org/wiki/William_Crookes William Crooks] som föddes i april år 1832 och dog i juni 1919. År 1862 lyckades samma kemist få tag på Tallium för att testa det i sitt labb. Vid ungefär samma tid någon annanstans på jorden hade fransmannen [https://en.wikipedia.org/wiki/Claude-Auguste_Lamy Claude-Auguste Lamy] också upptäckt detta nya material. De två forskarna hade jobbat på lite olika sätt när det kom till upptäckandet av Tallium. Lamy hade främst fokuserat på isoleringen av metallen Tallium medan Crookes hade fokuserat mer på försöka säkra hans prioritet på arbetet. Deras upptäckter skapade våran grundidé för Tallium idag och man skulle kunna säga att Talliums historia mestadels bestod av dessa två forskare.

== Framställning ==
[[File:Hutchinsonite-131710.jpg|400px|miniatyr|Tallium]]
 
För det mesta framställs det genom utvinning från gruvor. Den estimerade 
koncentrationen av Tallium när man utvinner det är ungefär 0,7 mg/kg. 
Detta betyder att när man utvinner 1 kg malm får man ut ungefär 0,7 mg Tallium. 
 
Man kan också få fram det från smältning av bly och zink. Föra att göra detta 
behöver man självklart smältpunkterna för bly, som är 328 °C, och för zink, som är 419,5 °C.
{{clear}}

== Användning ==

Tallium har använts i bland annat glasögon. En mycket liten mängd Tallium används i glasögon och andra optiska verktyg som det infraröda optiska materialet i dessa verktyg. Man har blandat med till exempel arsenik för att skapa tyngre glasögon med en lägre smältpunkt. 
 
Talliumsulfids elektriska konduktivitet ändras när det blir träffat av infrarött ljus, därför kan det användas i elektronik. Detta är användbart i fotoresistorer eftersom den som sagt ändrar elektrisk konduktivitet när den är utsatt för infrarött ljus. Tallium har även använts i bolometrar för samma syfte.

== Pris ==

Ren Tallium kostar cirka $480 (~ 4090 kr) per kilogram. Detta priset är gällande nu, November 2017, men kanske kommer att ändras under tidens gång. Detta eftersom det är lite svårare att få fram jämfört med andra ämnen.

== Länkar ==

* https://sv.wikipedia.org/wiki/Tallium
* https://en.wikipedia.org/wiki/Thallium

Tallium

2017-12-03T20:53:06Z

Alex:

Tallium

2017-11-23T16:32:49Z

Alex:

Tallium

2017-11-23T15:46:24Z

Alex:

[[File:Thallium rod corroded.jpg|400px|miniatyr|Talliumstav]]
 
: '''Tallium''' är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. 
: Den är också ganska mjuk och böjbar i rumstemperatur. 
: Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall 
: som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. 
: Metallen är även cancerframkallande. 

: Till höger visas en bild på en korroderande Talliumstav. 
: Den är alltså rostig och inte polerad än. 

: Den kemiska beteckningen för grundämnet Tallium är TI 
: och det har atomnumret 81 på periodiska sytemet.
{{clear}}

== Materialegenskaper: ==
'''Tallium''' 
: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Grundämnet '''Tallium''' upptäcktes år 1861 av den brittiska kemisten [https://en.wikipedia.org/wiki/William_Crookes William Crooks] som föddes i april år 1832 och dog i juni 1919.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Ren Tallium kostar cirka $480 (~ 4090 kr) per kilogram.
== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-22T13:06:01Z

Alex:

[[File:Thallium rod corroded.jpg|400px|miniatyr|Talliumstav]]
 
: '''Tallium''' är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. 
: Den är också ganska mjuk och böjbar i rumstemperatur. 
: Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall 
: som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. 
: Metallen är även cancerframkallande. 

: Till höger visas en bild på en korroderande Talliumstav. 
: Den är alltså rostig och inte polerad än. 

: Den kemiska beteckningen för grundämnet Tallium är TI 
: och det har atomnumret 81 på periodiska sytemet.
{{clear}}

== Materialegenskaper: ==
'''Tallium''' 
: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Grundämnet '''Tallium''' upptäcktes år 1861 av den brittiska kemisten [https://en.wikipedia.org/wiki/William_Crookes William Crooks] som föddes i april år 1832 och dog i juni 1919.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-21T11:41:34Z

Alex:

Tallium är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. Metallen är även cancerframkallande.
[[File:Thallium rod corroded.jpg|400px|right|Thallium rod corroded]]
{{clear}}

== Materialegenskaper: ==

: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-21T11:41:06Z

Alex:

Tallium är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. Metallen är även cancerframkallande.
[[File:Thallium rod corroded.jpg|400ptx|right|Thallium rod corroded]]
{{clear}}

== Materialegenskaper: ==

: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-21T11:38:46Z

Alex:

Tallium är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg.
Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall
som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel.
Metallen är även cancerframkallande.

== Materialegenskaper: ==

: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-21T11:36:59Z

Alex:

Tallium är ett metalliskt grundämne som har en silvergrå färg. Tallium bildar giftiga salter tillsammans med en icke-metall som kan användas i bland annat råttgifter och insektsmedel. Tallium är även cancerframkallande.

== Materialegenskaper: ==

: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet (Mohs Skala): 1,2
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Tallium

2017-11-21T11:17:20Z

Alex: Skapade sidan med ' == Materialegenskaper: == : Densitet: 11850 kg/m3 : Hårdhet: 1,2 Mohs skala : Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C) : Värmeledningsförmåga:...'

== Materialegenskaper: ==
: Densitet: 11850 kg/m3
: Hårdhet: 1,2 Mohs skala
: Längdutvidgningskoefficient: 29.9 µm/(m·K) (i 25 °C)
: Värmeledningsförmåga: 46,1 W/(m K)
: Resistivitet: 0.18 µΩ·m (i 20 °C)

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Materialdatabasen

2017-11-20T09:24:43Z

Alex: /* Metaller */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]]
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]]
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T
=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* wire,
* presenning,
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]
* [[Is]] - Sam Shahriari
* [[Granit]] - Felix Herber

Materialdatabasen

2017-11-15T13:57:41Z

Alex: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[NIckel]] av Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani
* [[Iridium]] av Martin Ojeka

== Halvledare ==

* [[Germanium]] av Michael
* Grafen

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]

Materialdatabasen

2017-11-15T13:52:23Z

Alex: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[NIckel]] av Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani
* [[Iridium]] av Martin Ojeka

== Halvledare ==

* [[Germanium]] av Michael
* Grafen

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Rubin]] av Alex W
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]]

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]