Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Fil:Lösnigar kap 1.pdf

2013-02-12T09:01:03Z

Ake Dahllof: laddade upp ny version av "Fil:Lösnigar kap 1.pdf"

Fil:Lösnigar kap 2.pdf

2013-02-12T08:52:27Z

Ake Dahllof:

Fil:Lösnigar kap 1.pdf

2013-02-12T08:50:29Z

Ake Dahllof:

Laborationer i Fysik 1

2012-09-07T06:21:19Z

Ake Dahllof: /* Laboration - Friktion */

__notitle__
== [[Pendeln]] ==

== Laboration - Densitet ==

'''Prover att mäta på:'''
Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.

'''Enhetsomvandlingar:'''
1 ml = 1 cm3 = 10-6 m3
1000 kg/m3 = 1 g/cm3

Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.

[[Tabell_med_riktiga_värden|Tabell: densitet]]

[[Media:Bedomningsmatris_densitet3.doc|Bedömningsmatris]]

=== Jämför med tabellvärden ===

I denna widget kan du skriva in ett ämne (på engelska) och få fram dess densitet (samt molvikt, smältpunkt, kokpunkt).

{{#widget:WolframAlpha|id=8978466f5f79f88d64333e32b2bc1950|theme=blue|output=lightbox}}

== Laboration Tyngdaccelerationen ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Tempograf Tempograf]

* [http://webstaff.itn.liu.se/~amiba/Undervisning/basfysik/Labuppgifter_lage_hast_acc.pdf Linköpings Universitet]
* [http://www.physto.se/~sten/expkurs/2008/lab1_bestavg.pdf Fysikum Stockholms Universitet]. Detta kompendium innehåller en mängd varianter för att mäta tyngdaccelerationen.
* [http://www.ts.mah.se/utbild/fy7060/laborationer/fyslab4.pdf Labinstruktion på Malmö Högskola]
* [http://ftp.aso.edu.stockholm.se/files/pdf/fysik/LABBKURS_FYSIK_A.pdf Åsö Gymnasium]

'''Bedömning:''' [[Media:Bedomningsmatris_tyngdaccelerationen.doc|Bedömningsmatris för tyngdaccelerationslabben]].

'''Problem med felaktigt resultat på tyngdaccelerationen'''

[[Fil:Feloratt_vt_diagram.PNG|thumb|Dessa två olika vt-diagram illustrerar hur man med samma mätdata kan få två olika resultat beroende på hur man gör.]]

Här är två vt-diagram. Det till vänster ger fel värden på tyngdaccelerationen. I korthet beror det på att man använder hastigheter baserat på intervallet från början till mätpunkten. Det blir som att använda medelhastigheten. Jämför med uttrycket s = at2/2 vilket ger att a = 2 s/t2.

Man måste jobba med delta s och delta-t för att det ska funka. Se diagrammet till höger

=== GeoGebra ===

GeoGebra är ett gratisprogram som jag använt för att ta in mätvärden från tempografen som jag skrivit i Excel. Jag klistrade in dem i kalkylarket i GGB. Sedan anpassade jag en andragradsfunktion till mätpunkterna. Funktionen deriveradesi GGB vilket gav lutningen på en rät linje med koefficienten 8.8 vilket motsvarar mit resultat för tyngdaccelerationen.

Länk om du vill undersöka hur jag gjorde eller förbättra min GGB-fil: [http://www.geogebratube.org/material/show/id/2340 Filen finns här].

Du ser resultatet här nedan:

 
<ggb_applet width="874" height="603" version="4.0" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAKBOjz8AAAAAAAAAAAAAAAAWAAAAZ2VvZ2VicmFfamF2YXNjcmlwdC5qc0srzUsuyczPU0hPT/LP88zLLNHQVKiu5QIAUEsHCEXM3l0aAAAAGAAAAFBLAwQUAAgICACgTo8/AAAAAAAAAAAAAAAADAAAAGdlb2dlYnJhLnhtbO2de3PbNhLA/04/BYY307uboW0CBPho5XYkJ47TOokbO2knnZsORdISa4pUSMqPXu/b3H2SfrFbAHzJQm3TKa+6sjNx+ACIxf6wu1hBJDX68noRo8swy6M02dfwrqGhMPHTIEpm+9qqON9xtC+/+GQ0C9NZOM08dJ5mC6/Y1yivGQVwiUfOA9OZ7riGO92hnmfsuFPH38F+4DGCp/Y58TWErvPosyR95S3CfOn54ak/Dxfecep7hRA8L4rlZ3t7V1dXu5Wo3TSb7c1m093rPNAQdDPJ97Vy5zNobu2iK1NUJ4aB9757eSyb34mSvPASP9QQV2EVffHJk9FVlATpFbqKgmK+rzkO0dA8jGZz0Mk2HQ3t8UpLALIM/SK6DHO4tHUodC4WS01U8xJe/kTuobhWR0NBdBkFYbavGbvENlybGcyyHNekhGoozaIwKcq6WMrcaAOvNUINgxDLZrZpuRamTN3IaK/q0ugyCq9k3/ieHCoNXUZ5NI1DUCFbAZYoOc9gSPa1cy/O4TgvbuJw6mX1iVZ3dBPKo5+gsslgV3KE84ah8z8L/qCTlTK1UFC3SNNYNGqgn39GxCAG0vkGyw2BjWXJIkOeM0y5IXJD5YbJOlReTmVVKutQWYeaH6cjrnQkNnm4juRjhNZYieluiiRMLRJbLZllm7VQ2Ye7FK1kYmY0MkGU+Cf+NiSapINEefwwgbZDlQIt+j9RcbRXucqoNFSUz3ndciSLcJFz0zVdxFxugRgxMFPLBoNjCLuwsQkCw0SYIcrgEDvI4lsbmTYUUGQiB/F62ETCTpkD/1FbNGYhBo3xsza4B8IgiCJmIizMmyIwaiRcBNyFmFCDMcTgIi4eE96EaSFqwZHpIAp95N5hY6howoVwDOIJMjEy+cXYRsRCFm8PU+51lsO7Dk0SZBnIwrxBcDBwLulYUN9BJtfGKnFFyXJVrCHyF0G1W6TLeiygNsSjJnTK+LQWWZ+MYm8axjDZnPKRROjSi7lHCEHnaVKgahCJPDfLvOU88vPTsCjgqhz96F16x14RXh9C7bySLer6aZKfZGlxkMarRZIj5KexUfc5jXFrn9S9hgOzVUDbBaxVYLX2baXcFErQKg9BfprlVXUvCF7wGk1oAJKvk/hmkoXexTKN1tUY7Yl5axSu/DgKIi95B8bKpXAuqJrGRESupjHmsKojaRac3uRgwej6fZilUIZ3wd2Y6dgWwza2KYzqTVlE6S6llM9WLsUOxKLc92LBHiZ7x7Jt23EdRh0TJp+bsoy5u4YJ52zGbBd2sJQcXtYD5F2Hte6zLAra+y/ySRoHNQmh/IG3LFaZSD9Ap4yrNE5mcSgMRLg1zO3+xTS9PpWWYcq2zm6WcGRI+dOZgI4gMBAG3YXGYG7Q0FQeizq8Y3UtQ9QxRA2jMrUoqMuxS0QNsZ3KragFtiu7ViqKKy2xUYmJchHODG3NaYTh80xhlUTFcXVQRP5Foymv/2q1mIaN+SzTPOLOM4Zmy3PrYnCPYkZ7t8xwlC/BaoN8HoaF0jDFNLphmHDR+UEYx6ftqrbR1CQl3Vbz0osrFav0zS3rhTGPKWmC0PzUz9I4FrwvW/u+uH5f24GrM85np7TV2LtJVzzQAIVDyG5XsTdpzSj89POW3fLjI9nupJnp+Nl3yrMTEJaH2QnkZfFao1KhI9AvXLvgDbQvTqI6ZMRxenUKUTPy4mdBVKRN70TRGUxbZ9GyHrzwwwpK38AmysJgLZhsjNfoIsygZ2XcApddpatchuFWSAtA9gIOZUE5OB53y7dgVvJsEM6ysLLGWKTw0jFEqdEOSRunRVOHWbp4kVyegc/f6sBor+rlKPezaMkjC5rCXH/RqAfJcu5BqrCmLw+0wESaRhEV3OAB2qqYc4ZHv/znwkvQsxhg50U0gzZgJoEaPN7G4QLSa1SIsJKsFmEW+bU7TYghPgBAN1eVJrvMKY0RBhGl0x/BIpu8RF7XQgoVfiX6wKAu5x5vsbFQsIY2L9HcyzQoZeOKIgySUBVC/lK69jIMpccUZXxES2hOhNdWZ7zVdRRHXnYj22v5u8RwL5Ax2eRhDBfH5E8ca9ZhKnCQ4fKYqHgMF8eYKnDQ4fKYqHjg4fIYMwUPa7g8JioeAw6nY0vBY8DJ2ETFwxwuj7G9yWPA4XSiwDHk6XbsKMxjwOF0ouAx5Ol27CrsY8D+MlHwGPJ0O8aKxSA8YIeZKIEMeMYdg/KbQAbsMhMlkAHH1DFWrBgOOQdR8Riyx4yxYs2QDNpC/gRyy0IUy4ZkwDF1ogQy4LxsjBULh0MGMlEBGfJCGVasHJIBz7oTFRCTDRfIGCsWDwfsMRMVDzroj7qK1UNzwGnZRAWEDnjSHWPF+qE56DxVAYQN2GXGqrvrzCG7DFEsl5lDzstUQKwh52VEsV425Jiq4mEPOS8jiuUyOuBJZqICYrvDBTImiuUyOugYogDiDDoNUSyXDfmjzEQFxB2wy4yJYr2MDjpR3QCC/+j36l4vszDn75NoPuBqCM7ua59+WKXF57m3WHhJ7M0CD+Rnv/zbvwDtvl/8QxaL9tapFuF10fq4rP228IwHwjPu13S8rmkRBej7/IF6jbdZr1Ktv42Jjibk75WViCd25ZPe65qVBfXlG5qtPZ3aPMba1os//z+Tm6ncPE618qnDHF3LS9FNuf1JOKOsIjosnkcVF5rts7ceV7zH2GtUJqAyu6KabBMq0jOrg5oVBVa0K6uDbWJFK1a4J1hPa1gMYLGusJ5uEyyrgkV6gvWshmUBLKsrrGfbBMupYJk9wTqsYdkAy+4K63CLYOGKFe2J1fOalQOsnK6snm8Tqzq8Wz3BOqphuQDL7QrraJtg1fHd6QnWixoWNoAWNrrierFNuKoIj/uaDr9qcGGOC3fF9dU24apiPO4rbn3d4OIpPO6cw3+9RbiqwIX78sXjhhbP4nHnNP54m2hVuEhf2dbLBhdP5HHnTP7lNuGqIj3pa1p81eDiqTzunMu/2iZcVaTvKzt93dDiuTzunMy/3iZaVaDnL1HrBddJg4tn87hzOn+yRbjMkhbtK4v4pqHF83ncOaH/ZptoVYGe9hW53jS4eEaPO6f0b7YJVxXoWV/z4mmzbMpTetI5pT/dJlxVoGd9ZV1nDS6e0pPOKf3ZNuGqIr3VV6R/2+ASq/KdU/q3W4Sr8kW7r0j/rqHFU3rSOaV/t020qkhvuz3h+rbBxVN60jml/3abcFXW5fQ1Mb5vcPGUnnRO6d9vE64q0rt9rUaMf8ANMJ7Vk85ZPW9ii5DJaI/7+0bjOMoLr6L2zzEw09GBjp7q6JmODnX0XEdHOnqho6909LWOjnX0UkevdPRaRyc6+kZHb3R0qqMzHb3V0Tsdfauj9zoCiv9SsY5BmnZL9N207/xyGhsf+fX0k9aLlot55F8kQEe8eL++XYHvHEVBECb1fQ4Pgy9fBNym76f8DoUAJeJV84dRcZLGN0J/+fJzz2jGw8P1C3HTVVGVnssmy4Y28J6vEvFO2obeo2z5N/nm/zFofx3W0zCLLj3+6uhbvM43GM06Mpp9jAX+f0CabUL61Fum+eddUf31D8PqRET9+zBNfsB3I7p1l8UjJw9M5MvkxbZ8mfyjKT3gLiysvgurPfO4hFmUMIcxZjgGk1+AOrvYxhS7ju1YtmP+NtP4Y8bloNu4HPxxxgW7xLAt4tqGRajtVvmBjV3LIhg7lGLGTLuHkTkG77s1MJyrmKlKP1kbI+/uEeLOXOP3fte40vDdsXYpwzazbcsgJtg4qz4QmSYDwI5DHcckTFr+Dr/ThHBHgUuoY1Os+P2Gh6cV4YdEXpLLn1CIFss48qPi7mE5jdPl7XHxNgfjPoe5fYep98PGo1AOfCxkBrOZ61KDEVf1UMNHZBcPvdn00YTvMG3vLPxuI7EQll3+VAJZ06bhehZeF/eQXbsbU9b/PY09yoW28lyjk/hVnBxM4Ly+PVT+RI6hVfZYNgD5aVaIMI1kSLKJ7VqmZRmuyUzTcuo1BObCZOFQ22RQshaS7lmwA0hk7Y7XMrPx0NzL0Kd/wcbnIdReFQn/xQZxnKcL/qtOVXFxk8wCzwcpmYi5YfKwu2Wl6N9zfG7hxbsmYxbh8Yg5xGaSLtsF/4OzMBM44JCY/RrcvfZPVfDj6mfwvvgvUEsHCOhptZksDAAAo28AAFBLAQIUABQACAgIAKBOjz9FzN5dGgAAABgAAAAWAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAABnZW9nZWJyYV9qYXZhc2NyaXB0LmpzUEsBAhQAFAAICAgAoE6PP+hptZksDAAAo28AAAwAAAAAAAAAAAAAAAAAXgAAAGdlb2dlYnJhLnhtbFBLBQYAAAAAAgACAH4AAADEDAAAAAA=" framePossible = "true" showResetIcon = "false" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "false" showMenuBar = "false" showToolBar = "false" showToolBarHelp = "false" showAlgebraInput = "false" useBrowserForJS = "true" allowRescaling = "true" />
 

== Laboration - Friktion ==

'''Bedömning:'''

[[Media:Friktionslaboration.xls|Exempel på mätvärden då normalkraften varierar]].

Denna laboration tränar eleven i att mäta på krafter och friktion samt att se hur teoretiska kunskaper och modeller fungerar i verkligheten.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Labb Friktion och kraft1209.pdf En laboration i Krafter och Friktion]
}}

== Laboration - Kraftmoment ==

== Laboration - Energi ==

== Laboration - Arkimedes ==

== Idéer till kommande labbar ==

* [http://www.danielbarker.se/fysik-a/experiment/medelvaerde-och-felanalys Medelvärde och felfortplantning] av Daniel Barker

Fil:Labb Friktion och kraft1209.pdf

2012-09-07T06:09:23Z

Ake Dahllof:

Fysik 1

2012-09-05T08:57:02Z

Ake Dahllof: Gör version 16556 av Ake Dahllof (diskussion) ogjord

__NOTITLE__
__NOTOC__

[[Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|130px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|130px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|130px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|130px|Albert Einstein 1921.]]

''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''

== [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ==

== [[Krafter Fysik1]] ==

== [[Densitet och Tryck Fysik1]] ==

== [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ==

== [[Energi Heureka|Energi Fysik 1]] ==

== [[Värme och temperatur Fysik1]] (kap 7)==

== [[Elektricitet Fysik 1]] (kap 8) ==

== [[Mikrokosmos och makrokosmos Fysik 1]] (kap 10) ==

== [[Avslutningsprov Fysik 1]] ==

== [[Laborationer i Fysik 1]] ==

== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ==

''Bilderna finns på Wikipedia''

=== Kapitel i Heureka ===

Krafter i vardagen

Densitet och tryck

Rörelse

Energi och arbete

Laddningar och fält

Elektrisk energi, spänning och ström

Elektriska kretsar

Värme

Energi miljö och klimat

[[Kraft och rörelse]]

Relativitet

Materia och naturens krafter

Strålning från atomer och rymden

Kärnenergi

Strålning på gott och ont

=== Centralt innehåll ===

==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.

==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Fysik 1

2012-09-05T08:51:46Z

Ake Dahllof: /* Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan */

__NOTITLE__
__NOTOC__

[[Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|130px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|130px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|130px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|130px|Albert Einstein 1921.]]

''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''

== [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ==

== [[Krafter Fysik1]] ==

== [[Densitet och Tryck Fysik1]] ==

== [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ==

== [[Energi Heureka|Energi Fysik 1]] ==

== [[Värme och temperatur Fysik1]] (kap 7)==

== [[Elektricitet Fysik 1]] (kap 8) ==

== [[Mikrokosmos och makrokosmos Fysik 1]] (kap 10) ==

== [[Avslutningsprov Fysik 1]] ==

== [[Laborationer i Fysik 1]] ==

== [[Rättelser till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ==

''Bilderna finns på Wikipedia''

=== Kapitel i Heureka ===

Krafter i vardagen

Densitet och tryck

Rörelse

Energi och arbete

Laddningar och fält

Elektrisk energi, spänning och ström

Elektriska kretsar

Värme

Energi miljö och klimat

[[Kraft och rörelse]]

Relativitet

Materia och naturens krafter

Strålning från atomer och rymden

Kärnenergi

Strålning på gott och ont

=== Centralt innehåll ===

==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.

==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

2012-09-05T08:50:37Z

Ake Dahllof:

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

2012-09-05T08:48:51Z

Ake Dahllof:

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

2012-09-05T08:41:16Z

Ake Dahllof: /* Errata för Heureka! Fysik 1 Första Upplagan */

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

2012-09-05T08:40:21Z

Ake Dahllof:

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

2012-09-05T08:34:31Z

Ake Dahllof: Skapade sidan med '== Errata för Heureka! Fysik 1 Första Upplagan == Ur Wikipedia " '''Rättelse(r)''' eller '''errata''' eller '''corrigenda''' (de två senare främst i engelskspråkig litt...'

== Errata för Heureka! Fysik 1 Första Upplagan ==

Ur Wikipedia " '''Rättelse(r)''' eller '''errata''' eller '''corrigenda''' (de två senare främst i engelskspråkig litteratur) benämns den lista över de upptäckta, allvarliga [[tryckfel|tryck]]- eller sakfel en bok eller annan typ av mer omfattande trycksak innehåller, tillsammans med hur den korrekta texten skall lyda."

{| class="wikitable sortable"
|+ USA:s 50 delstater
! class="unsortable" | Flagga
! Namn
! Förkortning
! Huvudstad
! Area, tusental km²
! Befolkning (år 2010)<ref>{{webbref |titel=Resident Population Data 2010 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=17 juli 2012 |url=http://2010.census.gov/2010census/data/apportionment-pop-text.php |språk=engelska}}</ref>
! Anslutning till unionen
! Smeknamn
|-
| [[Fil:Flag of Alabama.svg|border|30px]]
| [[Alabama]]
| AL
| [[Montgomery, Alabama|Montgomery]]
| align="right" | 131,4
| align="right" | {{nts|4779736}}
| align="right" | 1819
| align="right" | ''Heart of Dixie'', ''Camellia State''
|-
| [[Fil:Flag of Alaska.svg|30px]]
| [[Alaska]]
| AK
| [[Juneau]]
| align="right" | 1518,8
| align="right" | {{nts|710231}}
| align="right" | 1959
| align="right" | ''Last Frontier''
|-

Fysik 1

2012-09-05T08:02:20Z

Ake Dahllof:

Intro med Fysikens grunder

2012-08-29T08:11:28Z

Ake Dahllof: /* Mall för att lösa fysikproblem */

== Lektion 1 ==

Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.

Först tittar vi lite på boken.

=== Fysikaliska modeller ===

Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.

Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.

'''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''

Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.

=== Laboration ===

Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.

Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].

=== Analys av mätresultaten ===

Diskutera frågorna på sidan 11.

Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?

=== Hemarbete ===

'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.

'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan

== Lektion 2 ==

=== Tiopotenser ===

* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
{{TIS|Åke Dahllöf|Uppgift: [http://wikiskola.se/images/Ovning_i_10potenser.pdf övning i 10potenser]
}}

=== Prefix ===

[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]

’’Prefix’’’
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix

{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_prefix.pdf Övningsblad prefix]
}}

=== Enheter ===

’’’SI-enheterna’’’’

Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].

Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.

'''Exempel på omvandlingar:'''

* 26 cm = 0.26 m
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg

{{uppgruta|'''Omvandla själv:'''
# 2.4 hg <nowiki>=</nowiki>
# 45 km/h <nowiki>=</nowiki>
# 24 mm <nowiki>=</nowiki>
# 0.005 kg <nowiki>=</nowiki>
# 2 MPa <nowiki>=</nowiki>
# 3.5 bar <nowiki>=</nowiki>
# 40 cm/s <nowiki>=</nowiki>
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_på_att_byta_till_SIenhet.pdf Övningsblad på att byta till SI-enhet]
}}

=== Läxa ===

{{Läxa|
# Läs sidorna 7-18
# Gör uppgifterna på sid 18
}}

== Lektion 3 Värdesiffror mm ==

=== Värdesiffror ===

En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.

Vädresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffror.
Räkna med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.

Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.

{{exruta|
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
: 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986

Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
: 73,8
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Teori:''' [[Information om värdesifftror]]
}}

=== Felgränser ===

Vi går inte in på felgränser i denna kurs men den som är intresserad kan läsa vad [http://matmin.kevius.com/avrund.php Bruno kevius] skriver om det.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_felgräns.pdf Övningsuppgifter felgräns]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_på_felgränsberäkningar.pdf Övningsuppgifter på felgränsberäkningar]
}}

=== Storheter ===

[[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
'''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.

Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.

{{svwp|Storhet}}
{{clear}}

== Lektion 4 - Formelhantering ==

Visa formelhantering.

U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.

Många har använt en triangel som stöd för minnet när det gäller relationen s, v, t och för Ohms lag. [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet#sambandet-ohms-lag Kjell.com] har en fin cirkel för kombinationen av Ohms lag och effektformeln. Cirkeln är fin men det är ohållbart att ha trianglar och cirklar för alla upptänkliga formeler. Det är bättre att lära sig formelhanteringen. Då kan man hämta en formel i [[formelsamling]]en och lösa ut den variabel man vill ha fri.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1''': [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_i_formelhantering.pdf Övningsblad i formelhantering]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Extra_övningsblad_i_formelhantering.pdf Extra övningsblad i formelhantering]
}}

'''Öva mer:''' Här finns en övning med formelhantering till [[Fysikens_grunder]]. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.

== Lektion 5 ==

# Kolla läxan att göra klart pappren
# Vi övar på Kahn.
# De får göra ett test.
# Sen kollar vi in krafter eller vad som kommer i boken.

=== Mall för att lösa fysikproblem ===

[[Mall för att lösa fysikproblem]]

{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Problemlösingsstrategi.pdf En mall med en steg-för-steg-metod som beskriver hur man klöser fysikuppgifter]
}}

=== Matteboken.se ===

Läs först denna sida på Matteboken .se om att [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/algebra/skriva-om-formler skriva om formler]. Titta gärna på filmen på sidan också.

Därefter kan du jobba ned pappersuppgifter som du får av din lärare.

=== Khan ===

Öva ekvationslösning här på Khan Academy. Det är en av de bästa platserna för detta på nätet. Det finns en karta med övningar från lättaste addition till matte på ungefär C-nivå.

Du kan börja från [http://www.khanacademy.org/exercisedashboard?k början] om du vill men annars har du några länkar till lagom svåra problem nedan:
# Länkar till Khan Academy
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_1 Enkla ekvationer = Linear Equations]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_for_a_variable Lös ut en variabel ur uttrycket = Solving for a variable]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/converting_between_slope_intercept_and_standard_form Räta linjens ekvation]. Bra för fysikelever som behöver öva manipulering av uttryck.
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_3 Ekvationer med x på båda sidorna = Linear Equations 3]

Adda gärna mig som din coach. Min mejladress är hakan.elderstig@gmail.com

=== Test ===

[[Ett litet test på att använda fysikformler]]

== Lektion 6 ==

Nu sätter vi ihop det vi kan och löser uppgifter som innehåller formler att omforma, prefix, potenser och enheter.

Intro med Fysikens grunder

2012-08-29T08:10:56Z

Ake Dahllof: /* Mall för att lösa fysikproblem */

== Lektion 1 ==

Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.

Först tittar vi lite på boken.

=== Fysikaliska modeller ===

Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.

Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.

'''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''

Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.

=== Laboration ===

Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.

Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].

=== Analys av mätresultaten ===

Diskutera frågorna på sidan 11.

Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?

=== Hemarbete ===

'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.

'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan

== Lektion 2 ==

=== Tiopotenser ===

* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
{{TIS|Åke Dahllöf|Uppgift: [http://wikiskola.se/images/Ovning_i_10potenser.pdf övning i 10potenser]
}}

=== Prefix ===

[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]

’’Prefix’’’
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix

{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_prefix.pdf Övningsblad prefix]
}}

=== Enheter ===

’’’SI-enheterna’’’’

Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].

Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.

'''Exempel på omvandlingar:'''

* 26 cm = 0.26 m
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg

{{uppgruta|'''Omvandla själv:'''
# 2.4 hg <nowiki>=</nowiki>
# 45 km/h <nowiki>=</nowiki>
# 24 mm <nowiki>=</nowiki>
# 0.005 kg <nowiki>=</nowiki>
# 2 MPa <nowiki>=</nowiki>
# 3.5 bar <nowiki>=</nowiki>
# 40 cm/s <nowiki>=</nowiki>
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_på_att_byta_till_SIenhet.pdf Övningsblad på att byta till SI-enhet]
}}

=== Läxa ===

{{Läxa|
# Läs sidorna 7-18
# Gör uppgifterna på sid 18
}}

== Lektion 3 Värdesiffror mm ==

=== Värdesiffror ===

En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.

Vädresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffror.
Räkna med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.

Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.

{{exruta|
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
: 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986

Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
: 73,8
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Teori:''' [[Information om värdesifftror]]
}}

=== Felgränser ===

Vi går inte in på felgränser i denna kurs men den som är intresserad kan läsa vad [http://matmin.kevius.com/avrund.php Bruno kevius] skriver om det.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_felgräns.pdf Övningsuppgifter felgräns]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_på_felgränsberäkningar.pdf Övningsuppgifter på felgränsberäkningar]
}}

=== Storheter ===

[[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
'''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.

Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.

{{svwp|Storhet}}
{{clear}}

== Lektion 4 - Formelhantering ==

Visa formelhantering.

U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.

Många har använt en triangel som stöd för minnet när det gäller relationen s, v, t och för Ohms lag. [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet#sambandet-ohms-lag Kjell.com] har en fin cirkel för kombinationen av Ohms lag och effektformeln. Cirkeln är fin men det är ohållbart att ha trianglar och cirklar för alla upptänkliga formeler. Det är bättre att lära sig formelhanteringen. Då kan man hämta en formel i [[formelsamling]]en och lösa ut den variabel man vill ha fri.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1''': [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_i_formelhantering.pdf Övningsblad i formelhantering]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Extra_övningsblad_i_formelhantering.pdf Extra övningsblad i formelhantering]
}}

'''Öva mer:''' Här finns en övning med formelhantering till [[Fysikens_grunder]]. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.

== Lektion 5 ==

# Kolla läxan att göra klart pappren
# Vi övar på Kahn.
# De får göra ett test.
# Sen kollar vi in krafter eller vad som kommer i boken.

=== Mall för att lösa fysikproblem ===

[[Mall för att lösa fysikproblem]]

{{TIS|Alexander Persson|
* [http://wikiskola.se/images/Problemlösingsstrategi.pdf En mall med en steg-för-steg-metod som beskriver hur man klöser fysikuppgifter]
}}

=== Matteboken.se ===

Läs först denna sida på Matteboken .se om att [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/algebra/skriva-om-formler skriva om formler]. Titta gärna på filmen på sidan också.

Därefter kan du jobba ned pappersuppgifter som du får av din lärare.

=== Khan ===

Öva ekvationslösning här på Khan Academy. Det är en av de bästa platserna för detta på nätet. Det finns en karta med övningar från lättaste addition till matte på ungefär C-nivå.

Du kan börja från [http://www.khanacademy.org/exercisedashboard?k början] om du vill men annars har du några länkar till lagom svåra problem nedan:
# Länkar till Khan Academy
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_1 Enkla ekvationer = Linear Equations]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_for_a_variable Lös ut en variabel ur uttrycket = Solving for a variable]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/converting_between_slope_intercept_and_standard_form Räta linjens ekvation]. Bra för fysikelever som behöver öva manipulering av uttryck.
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_3 Ekvationer med x på båda sidorna = Linear Equations 3]

Adda gärna mig som din coach. Min mejladress är hakan.elderstig@gmail.com

=== Test ===

[[Ett litet test på att använda fysikformler]]

== Lektion 6 ==

Nu sätter vi ihop det vi kan och löser uppgifter som innehåller formler att omforma, prefix, potenser och enheter.

Intro med Fysikens grunder

2012-08-29T08:10:13Z

Ake Dahllof: /* Mall för att lösa fysikproblem */

Fil:Problemlösingsstrategi.pdf

2012-08-29T08:03:32Z

Ake Dahllof: Ett dokument med en steg-för-steg-instruktion om hur man kan arbeta för att lösa fysik-problem

Ett dokument med en steg-för-steg-instruktion om hur man kan arbeta för att lösa fysik-problem

Intro med Fysikens grunder

2012-08-29T07:50:07Z

Ake Dahllof: /* Lektion 4 - Formelhantering */

== Lektion 1 ==

Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.

Först tittar vi lite på boken.

=== Fysikaliska modeller ===

Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.

Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.

'''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''

Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.

=== Laboration ===

Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.

Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].

=== Analys av mätresultaten ===

Diskutera frågorna på sidan 11.

Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?

=== Hemarbete ===

'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.

'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan

== Lektion 2 ==

=== Tiopotenser ===

* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
{{TIS|Åke Dahllöf|Uppgift: [http://wikiskola.se/images/Ovning_i_10potenser.pdf övning i 10potenser]
}}

=== Prefix ===

[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]

’’Prefix’’’
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix

{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_prefix.pdf Övningsblad prefix]
}}

=== Enheter ===

’’’SI-enheterna’’’’

Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].

Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.

'''Exempel på omvandlingar:'''

* 26 cm = 0.26 m
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg

{{uppgruta|'''Omvandla själv:'''
# 2.4 hg <nowiki>=</nowiki>
# 45 km/h <nowiki>=</nowiki>
# 24 mm <nowiki>=</nowiki>
# 0.005 kg <nowiki>=</nowiki>
# 2 MPa <nowiki>=</nowiki>
# 3.5 bar <nowiki>=</nowiki>
# 40 cm/s <nowiki>=</nowiki>
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_på_att_byta_till_SIenhet.pdf Övningsblad på att byta till SI-enhet]
}}

=== Läxa ===

{{Läxa|
# Läs sidorna 7-18
# Gör uppgifterna på sid 18
}}

== Lektion 3 Värdesiffror mm ==

=== Värdesiffror ===

En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.

Vädresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffror.
Räkna med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.

Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.

{{exruta|
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
: 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986

Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
: 73,8
}}
:
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Teori:''' [[Information om värdesifftror]]
}}

=== Felgränser ===

Vi går inte in på felgränser i denna kurs men den som är intresserad kan läsa vad [http://matmin.kevius.com/avrund.php Bruno kevius] skriver om det.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_felgräns.pdf Övningsuppgifter felgräns]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_på_felgränsberäkningar.pdf Övningsuppgifter på felgränsberäkningar]
}}

=== Storheter ===

[[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
'''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.

Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.

{{svwp|Storhet}}
{{clear}}

== Lektion 4 - Formelhantering ==

Visa formelhantering.

U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.

Många har använt en triangel som stöd för minnet när det gäller relationen s, v, t och för Ohms lag. [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet#sambandet-ohms-lag Kjell.com] har en fin cirkel för kombinationen av Ohms lag och effektformeln. Cirkeln är fin men det är ohållbart att ha trianglar och cirklar för alla upptänkliga formeler. Det är bättre att lära sig formelhanteringen. Då kan man hämta en formel i [[formelsamling]]en och lösa ut den variabel man vill ha fri.

{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1''': [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_i_formelhantering.pdf Övningsblad i formelhantering]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Extra_övningsblad_i_formelhantering.pdf Extra övningsblad i formelhantering]
}}

'''Öva mer:''' Här finns en övning med formelhantering till [[Fysikens_grunder]]. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.

== Lektion 5 ==

# Kolla läxan att göra klart pappren
# Vi övar på Kahn.
# De får göra ett test.
# Sen kollar vi in krafter eller vad som kommer i boken.

=== Mall för att lösa fysikproblem ===

[[Mall för att lösa fysikproblem]]

=== Matteboken.se ===

Läs först denna sida på Matteboken .se om att [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/algebra/skriva-om-formler skriva om formler]. Titta gärna på filmen på sidan också.

Därefter kan du jobba ned pappersuppgifter som du får av din lärare.

=== Khan ===

Öva ekvationslösning här på Khan Academy. Det är en av de bästa platserna för detta på nätet. Det finns en karta med övningar från lättaste addition till matte på ungefär C-nivå.

Du kan börja från [http://www.khanacademy.org/exercisedashboard?k början] om du vill men annars har du några länkar till lagom svåra problem nedan:
# Länkar till Khan Academy
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_1 Enkla ekvationer = Linear Equations]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/solving_for_a_variable Lös ut en variabel ur uttrycket = Solving for a variable]
## [http://www.khanacademy.org/exercise/converting_between_slope_intercept_and_standard_form Räta linjens ekvation]. Bra för fysikelever som behöver öva manipulering av uttryck.
## [http://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_3 Ekvationer med x på båda sidorna = Linear Equations 3]

Adda gärna mig som din coach. Min mejladress är hakan.elderstig@gmail.com

=== Test ===

[[Ett litet test på att använda fysikformler]]

== Lektion 6 ==

Nu sätter vi ihop det vi kan och löser uppgifter som innehåller formler att omforma, prefix, potenser och enheter.