<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AdrianS%C3%B6derholm</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=AdrianS%C3%B6derholm"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/AdrianS%C3%B6derholm"/>
	<updated>2026-05-05T09:04:53Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2014</id>
		<title>Datormusen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2014"/>
		<updated>2009-04-15T12:02:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AdrianSöderholm: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Data musen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kapitel 1 Datamus.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kapitel 2 datamusens historia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på &amp;quot;Fall Joint Computer Conference&amp;quot; i San Francisco den 9 december 1968.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.&lt;br /&gt;
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AdrianSöderholm</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2012</id>
		<title>Datormusen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2012"/>
		<updated>2009-04-15T12:02:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AdrianSöderholm: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Data musen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kapitel 1 Datamus.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kapitel 2 datamusens historia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
 AV&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på &amp;quot;Fall Joint Computer Conference&amp;quot; i San Francisco den 9 december 1968.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.&lt;br /&gt;
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AdrianSöderholm</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2006</id>
		<title>Datormusen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Datormusen&amp;diff=2006"/>
		<updated>2009-04-15T11:58:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AdrianSöderholm: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Data musen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kapitel 1 Datamus.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Datormus är en apparat som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en pekare på en datorskärm.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är avpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget. På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en PS/2- eller USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kapitel 2 datamusens historia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. En film från demonstrationen är tillgänglig på Internet.&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Ludvig Palmheden. Det var en tre-knappars mus, med modellbeteckningen 4-101.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändande varianterna av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
 AV&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datamus är en apparat som ansluts till en dator, för att kunna förflytta en pekare på en datorskärm. En datormus är alltså ett exempel på ett pekdon.&lt;br /&gt;
En datormus består av ett hölje vars form och storlek är anpassat för att hållas under användarens ena hand. På undersidan finns en mekanisk eller optisk anordning för att läsa av musens rörelser i förhållande till underlaget (denna information skickas sedan till skärmen där pekaren rör sig). På ovansidan finns en eller flera knappar. Musen kopplas vanligtvis till datorn via en USB-port. För att underlätta förflyttningen av musen i sid- och höjdled används ofta en musmatta. Musmattan ger även bättre precision då datormöss ofta är dåligt anpassade för vissa underlag, exempelvis dukar och blanka ytor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Datormusen uppfanns av Douglas Engelbart 1963-1964, då han arbetade på Stanford Research Institute. Denna mus läste av rörelsen med två hjul på undersidan, men fungerade precis som dagens möss i alla riktningar. Engelbart demonstrerade uppfinningen offentligt första gången på &amp;quot;Fall Joint Computer Conference&amp;quot; i San Francisco den 9 december 1968.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den första serieproducerade musen kom 1970 och var producerad av Computer Displays. Det var en tre-knappars mus.&lt;br /&gt;
Den svenske uppfinnaren Håkan Lans sägs ibland vara uppfinnaren av musen, men det får ses som en överdrift. Han konstruerade en puck till en digitaliseringsplatta, Hipad, som också serieproducerades under 1970-talet.&lt;br /&gt;
Idag har den optiska och den laseranvändna varianten av datormusen nästan konkurrerat ut den tidigare varianten med en mekanisk lösning som bygger på användandet av en kula som roterar då musen sätts i rörelse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus finns även som inmatningsenhet för TV-spel Rent tekniskt är det i stort sett ingen skillnad på konstruktionen av en traditionell datormus eller en mus avsedd för användning på en tv-spelskonsol. En avgörande skillnad ligger ofta i utformningen av den kontakt som gör att enheten oftast enbart passar till tillverkarens egna konsoler och inte till konkurrenternas.&lt;br /&gt;
Till Playstation 2 och 3 är det möjligt att använda en USB-mus till vissa spel och till den inbyggda webbläsaren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AdrianSöderholm</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sandl%C3%A5dan_med_vatten_och_lera&amp;diff=1940</id>
		<title>Sandlådan med vatten och lera</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sandl%C3%A5dan_med_vatten_och_lera&amp;diff=1940"/>
		<updated>2009-04-01T12:03:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;AdrianSöderholm: /* Dawit Isaak */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Dawit Isaak ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dawit Isaak, född 27 oktober 1964, är en eritreansk-svensk journalist, författare och dramatiker.&lt;br /&gt;
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från kriget 1987. Han hamnade i Lerum, försörjde sig som städare, och fick svenskt medborgarskap 1992. Dawit sade dock aldrig upp sitt eritreanska medborgarskap och är således medborgare i såväl Sverige som Eritrea. Efter kriget återvände Isaak till Asmara där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende tidning Setit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fängslad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I september 2001 arresterades Isaak och en mängd andra journalister av den eritreanska regimen för att de i tidskriften Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen -- den så kallade 15-gruppen -- som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Samtidigt arresterades merparten av 15-gruppen. Minst tio av de journalister och politiker som fängslades i september 2001 ska ha avlidit i fängelse, däribland den tidigare utrikesministern Mahmoud Sherifo och Dawit Isaaks kollega från tidningen Setit, Fessehaye &amp;quot;Joshua&amp;quot; Yohannes. Förutom Isaak sitter enligt IPI även journalisterna Mattewos Habteab, Dawit Habtemichael, Temesken Ghebreyesus, Emanuel Asrat, Seyoum Tsehaye, Hamid Mohammed Said, Saleh Al Jezaeeri (Al-Jezaeri), Fitzum Wedi Ade, Selamyinghes Beyene, Zemenfes Haile, Ghebrehiwet (Gebrehiwot) Keleta, Daniel Mussie och Tura Kubaba fängslade utan rättegång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I april 2002 rapporterade den amerikanska pressorganisationen CPJ (Committee to Protect Journalists) att Isaak lagts in på sjukhus för behandling av tortyrskador. Regeringen förnekar att han har torterats men tillåter ingen att träffa honom, det finns få uppgifter om hur han har det i fängelset. Dawit Isaak har inte åtalats för något utan sitter fängslad utan rättegång. Enligt eritreanska källor är han dock misstänkt för att vara spion åt Danmark.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Permission ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tidigt på morgonen den 19 november 2005 fick hans hustru telefonsamtal från Dawit Isaaks syster med besked om att han frigivits efter 1 518 dagar i fängelse och nu befann sig hemma hos henne. Sveriges dåvarande ambassadör Bengt Sparre, som en längre tid hade arbetat med relationen till regimen i Eritrea, meddelade att Isaak var i bra skick.Några dagar senare uppkom dock frågetecken om Isaak verkligen var frigiven och den 2 december fick Utrikesdepartementet uppgift från eritreanska myndigheter att Isaak bara hade haft permission.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Utrikesdepartementets agerande ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svenska medier rapporterade den 3 februari 2009 att Dawit Isaak åter befann sig på sjukhus. Samma dag skickades den stockholmsbaserade ambassadören Fredrik Schiller till Eritrea. Samtidigt ökade pressen på utrikesminister Carl Bildt att lösa fallet. På en fråga från Cecilia Wigström, om Bildt är beredd att åka till Eritrea för att verka för Isaaks frisläppande, svarade Bildt att fallet har hög prioritet för utrikesförvaltningen men att han inte kan redogöra för några detaljer, vilket beror på att svenska Utrikesdepartementet UD har använt sig av så kallad tyst diplomati i ärendet.&lt;br /&gt;
Den 11 februari rapporterades att Schiller var tillbaks i Sverige med oförättat ärende, sedan dess har opinionen hårdnat allt mer för att UD skall vidta kraftfulla åtgärder för att få Isaak frisläppt. Media kräver att Bildt personligen åker till Asmara, samtidigt som även oppositionen trycker på för att få Bildt att agera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kampanj i media ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den 19 februari 2009 initierade Expressen en kampanj för Isaak. Tidningen beslutade att intervjua samtliga riksdagsledamöter och fråga vad de personligen har gjort för honom samt hur de avser att hjälpa honom. Den 26 mars anslöt tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till kampanjen.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>AdrianSöderholm</name></author>
	</entry>
</feed>