<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=18alli</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=18alli"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/18alli"/>
	<updated>2026-06-03T20:47:34Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vektorer&amp;diff=48830</id>
		<title>Vektorer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vektorer&amp;diff=48830"/>
		<updated>2018-10-17T07:41:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;18alli: /* Procedurer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Teori =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{malruta | Vektorer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi bekantar oss med begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett&lt;br /&gt;
koordinatsystem.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorer ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor-beteckningar.png|höger|250px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning. De används därför ofta för att beskriva fysikaliska storheter med magnitud och riktning i rummet, som till exempel kraft, hastighet, acceleration, elektriskt fält och magnetfält. Sådana vektorer kallas även rumsvektorer eller geometriska vektorer. Ibland studeras rumsvektorer även i två dimensioner. I motsats till vektorstorheter är storheter som temperatur och ljusstyrka skalärer och saknar alltså riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Texten från Wikipedia&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Representation av vektorer ===&lt;br /&gt;
[[Fil:2D-coordinate-system.png|miniatyr|höger|En 2-dimensionell vektor bestämd av positionen av punkten &#039;&#039;A&#039;&#039; med koordinaterna (2, 3)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor är inte bunden till en position, men det kan antas att en vektors startpunkt sammanfaller med origo i det aktuella koordinatsystemet. Vektorer i ett &#039;&#039;n&#039;&#039;-dimensionellt rum, &#039;&#039;&#039;R&#039;&#039;&#039;&amp;lt;sup&amp;gt;n&amp;lt;/sup&amp;gt;, kan då representeras av en lista med koordinaterna för vektorernas ändpunkter enligt &lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\dots,\ a_n)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Talen i listan kallas också vektorns &#039;&#039;komponenter&#039;&#039;. I enlighet med figuren till höger kan den 2-dimensionella vektorn från &#039;&#039;O&#039;&#039; = (0, 0) till &#039;&#039;A&#039;&#039; = (2, 3) skrivas som&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (2,\ 3)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I ℝ&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; identifieras vektorer med tripplar av koordinater:&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\ a_3)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_x,\ a_y,\ a_z)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ibland arrangeras dessa tripplar till kolonnvektorer eller radvektorer, särskilt i samband med hantering av matriser:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = \begin{bmatrix}&lt;br /&gt;
 a_1\\&lt;br /&gt;
 a_2\\&lt;br /&gt;
 a_3\\&lt;br /&gt;
\end{bmatrix}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = [ a_1\ a_2\ a_3 ]&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor mellan punkterna &amp;lt;math&amp;gt;A&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt;B&amp;lt;/math&amp;gt; betecknas &amp;lt;math&amp;gt;\overrightarrow{AB}.&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Texten från Wikipedia - Vektor&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vektorer mellan två punkter ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor AB.PNG|320px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man ska åskådliggöra en vektor i en figur, har den en bestämd startpunkt (A) och en bestämd slutpunkt (B), och en riktning däremellan som markeras med en pil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorers egenskaper? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer betecknas oftast med bokstäver med en pil ovanför, för att tydliggöra att det är en storhet med såväl storlek som riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man ska åskådliggöra en vektor i en figur, har den en bestämd startpunkt (A) och en bestämd slutpunkt (B), och en riktning däremellan som markeras med en pil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer som har samma längd och samma riktning är &#039;&#039;&#039;likadana&#039;&#039;&#039; (pilens längd representerar vektorns storlek/magnitud, medan vart pilen pekar visar vektorns riktning).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två vektorer är &#039;&#039;&#039;parallella&#039;&#039;&#039; om de har samma eller motsatt riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden på en vektor kallas även för vektorns storlek eller vektorns absolutbelopp, och betecknas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden på en vektor får man genom att använda Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Parallella vektorer&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/S88jkhf3/width/500/height/300/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;460px&amp;quot; height=&amp;quot;280px&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta |&#039;&#039;&#039;Motsatta vektorer&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Motsatta vektorer har samma längd men motsatt riktning. &amp;lt;math&amp;gt; \mathbf{- a} &amp;lt;/math&amp;gt; är motsatt  &amp;lt;math&amp;gt;  \mathbf{a} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{sats| &#039;&#039;&#039;Sats&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Parallella vektorer har antingen samma riktning eller motsatt riktning.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta |&#039;&#039;&#039;Storleken av en vektor&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Storleken av en vektor beräknas med Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Längden av en vektor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av en vektor skrivs ofta med beloppstecken som &amp;lt;math&amp;gt; |AB| &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av en vektor beräknas med Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorer i koordinatsystem ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Ijk-coordinate-system.png|miniatyr|En 3-dimensionell vektor bestämd av basvektorerna &#039;&#039;&#039;i&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;j&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;k&#039;&#039;&#039;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta| &#039;&#039;&#039;Enhetsvektorer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor som har längden 1 kallas för en enhetsvektor. Enhetsvektorer som har riktningen längs med någon av koordinatsystemets axlar är särskilt användbara, eftersom vi kan använda dessa för att uttrycka andra vektorer. I nästa avsnitt kommer vi att titta på hur vi kan göra detta.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Exempel =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Längden av en vektor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor AB längd.PNG|200px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är längden av vektor &amp;lt;math&amp;gt;u&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorn utgör hypotenusan i en rätvnklig triangel där kateterna är parallella med varsin koordinataxel. Vi kan alltså använda Pythagoras sats genom att addera kvadraterna på längderna i x- respetive y-led och dra roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; |u| = \sqrt{5^2 + 2^2} = \sqrt{29} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Aktivitet =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Mini-GeoGebra-lektioner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/eJnukkc3/width/873/height/512/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;873px&amp;quot; height=&amp;quot;512px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Uppgifter =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Begrepp ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgfacit| &#039;&#039;&#039;Kontrollfrågor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Vad har en vektor som en skalär (ett tal) inte har?&lt;br /&gt;
# Hur lång är en enhetsvektor?&lt;br /&gt;
# För en tvådimensionell vektor &amp;lt;math&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt;  gäller &amp;lt;math&amp;gt;v =(4,5)&amp;lt;/math&amp;gt;. Beräkna &amp;lt;math&amp;gt;|v|&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CC [https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer/uppgifter#/exercises/9137/9138 Matteboken.se]&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
# Riktning&lt;br /&gt;
# Enhetsvektorn har längden 1&lt;br /&gt;
# &amp;lt;math&amp;gt;|v| = \sqrt{4^2 + 5^2}= \sqrt{16 + 25}= \sqrt{41}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Procedurer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgfacit| &#039;&#039;&#039;Längden av en skalärprodukt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor_u.PNG|200px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Vad är längden av &amp;lt;math&amp;gt;2.5 \cdot u&amp;lt;/math&amp;gt; (se figur)&lt;br /&gt;
# Hur lång är vektorn &amp;lt;math&amp;gt;(7,-3)&amp;lt;/math&amp;gt;?&lt;br /&gt;
# Vilka av följande vektorer är paralella? &amp;lt;math&amp;gt;(3,4), (4,5), (6,8)&amp;lt;/math&amp;gt;, vektorn från &amp;lt;math&amp;gt;(3,3)&amp;lt;/math&amp;gt; till &amp;lt;math&amp;gt;(6,7)&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
# Vilka av vektorerna är likadana?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
: 1) Vi  använder Pythagoras sats för att bestämma längden av u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; |u| = \sqrt{3^2 + 4^2} = \sqrt{25} = 5 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av &amp;lt;math&amp;gt;2.5 \cdot u&amp;lt;/math&amp;gt; är således 12.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 2, Längden är &amp;lt;math&amp;gt;  \sqrt{58}  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 3, 4) TBD&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Lär mer =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| wikitable align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/rKc8sQlat91Zqhpv?ref{{=}}Link Vektor]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vektor Vektor] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer Vektorer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tillämpningar i massor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Utforska&#039;&#039;&#039; vektorernas värld på egen hand eller med hjälp av tipsen nedan:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://ed.ted.com/lessons/what-is-a-vector-david-huynh TED Lessons - What is a vector]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är vektorer och vad ska man ha dem till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vektorgrafik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektoreer används för att förklara [http://sv.wikipedia.org/wiki/Trefassystem trefas] elektricitet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur räknar man på kulans väg i CS?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Den vetgirige&#039;&#039;&#039; tar en titt på [http://en.wikipedia.org/wiki/B%C3%A9zier_curve engelska] och [http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A9zier-kurva svenska] wikipedia om Bezierkurvor vilka används frekvent inom datorgrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolla vektorerna på [[Krafter_Fysik1#Vektorer|fysiksidan]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exit ticket: Vektorers representation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>18alli</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vektorer&amp;diff=48829</id>
		<title>Vektorer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vektorer&amp;diff=48829"/>
		<updated>2018-10-17T07:40:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;18alli: /* Procedurer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Teori =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{malruta | Vektorer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi bekantar oss med begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett&lt;br /&gt;
koordinatsystem.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorer ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor-beteckningar.png|höger|250px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning. De används därför ofta för att beskriva fysikaliska storheter med magnitud och riktning i rummet, som till exempel kraft, hastighet, acceleration, elektriskt fält och magnetfält. Sådana vektorer kallas även rumsvektorer eller geometriska vektorer. Ibland studeras rumsvektorer även i två dimensioner. I motsats till vektorstorheter är storheter som temperatur och ljusstyrka skalärer och saknar alltså riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Texten från Wikipedia&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Representation av vektorer ===&lt;br /&gt;
[[Fil:2D-coordinate-system.png|miniatyr|höger|En 2-dimensionell vektor bestämd av positionen av punkten &#039;&#039;A&#039;&#039; med koordinaterna (2, 3)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor är inte bunden till en position, men det kan antas att en vektors startpunkt sammanfaller med origo i det aktuella koordinatsystemet. Vektorer i ett &#039;&#039;n&#039;&#039;-dimensionellt rum, &#039;&#039;&#039;R&#039;&#039;&#039;&amp;lt;sup&amp;gt;n&amp;lt;/sup&amp;gt;, kan då representeras av en lista med koordinaterna för vektorernas ändpunkter enligt &lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\dots,\ a_n)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
Talen i listan kallas också vektorns &#039;&#039;komponenter&#039;&#039;. I enlighet med figuren till höger kan den 2-dimensionella vektorn från &#039;&#039;O&#039;&#039; = (0, 0) till &#039;&#039;A&#039;&#039; = (2, 3) skrivas som&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (2,\ 3)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I ℝ&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; identifieras vektorer med tripplar av koordinater:&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\ a_3)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
eller&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = (a_x,\ a_y,\ a_z)&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ibland arrangeras dessa tripplar till kolonnvektorer eller radvektorer, särskilt i samband med hantering av matriser:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = \begin{bmatrix}&lt;br /&gt;
 a_1\\&lt;br /&gt;
 a_2\\&lt;br /&gt;
 a_3\\&lt;br /&gt;
\end{bmatrix}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;\mathbf{a} = [ a_1\ a_2\ a_3 ]&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor mellan punkterna &amp;lt;math&amp;gt;A&amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt;B&amp;lt;/math&amp;gt; betecknas &amp;lt;math&amp;gt;\overrightarrow{AB}.&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Texten från Wikipedia - Vektor&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vektorer mellan två punkter ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor AB.PNG|320px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man ska åskådliggöra en vektor i en figur, har den en bestämd startpunkt (A) och en bestämd slutpunkt (B), och en riktning däremellan som markeras med en pil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorers egenskaper? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer betecknas oftast med bokstäver med en pil ovanför, för att tydliggöra att det är en storhet med såväl storlek som riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man ska åskådliggöra en vektor i en figur, har den en bestämd startpunkt (A) och en bestämd slutpunkt (B), och en riktning däremellan som markeras med en pil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorer som har samma längd och samma riktning är &#039;&#039;&#039;likadana&#039;&#039;&#039; (pilens längd representerar vektorns storlek/magnitud, medan vart pilen pekar visar vektorns riktning).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två vektorer är &#039;&#039;&#039;parallella&#039;&#039;&#039; om de har samma eller motsatt riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden på en vektor kallas även för vektorns storlek eller vektorns absolutbelopp, och betecknas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden på en vektor får man genom att använda Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;Parallella vektorer&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/S88jkhf3/width/500/height/300/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;460px&amp;quot; height=&amp;quot;280px&amp;quot; align=&amp;quot;right&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta |&#039;&#039;&#039;Motsatta vektorer&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Motsatta vektorer har samma längd men motsatt riktning. &amp;lt;math&amp;gt; \mathbf{- a} &amp;lt;/math&amp;gt; är motsatt  &amp;lt;math&amp;gt;  \mathbf{a} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{sats| &#039;&#039;&#039;Sats&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Parallella vektorer har antingen samma riktning eller motsatt riktning.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta |&#039;&#039;&#039;Storleken av en vektor&#039;&#039;&#039;: &lt;br /&gt;
Storleken av en vektor beräknas med Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Längden av en vektor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av en vektor skrivs ofta med beloppstecken som &amp;lt;math&amp;gt; |AB| &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av en vektor beräknas med Pythagoras sats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vektorer i koordinatsystem ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Ijk-coordinate-system.png|miniatyr|En 3-dimensionell vektor bestämd av basvektorerna &#039;&#039;&#039;i&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;j&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;k&#039;&#039;&#039;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{defruta| &#039;&#039;&#039;Enhetsvektorer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vektor som har längden 1 kallas för en enhetsvektor. Enhetsvektorer som har riktningen längs med någon av koordinatsystemets axlar är särskilt användbara, eftersom vi kan använda dessa för att uttrycka andra vektorer. I nästa avsnitt kommer vi att titta på hur vi kan göra detta.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Exempel =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta| &#039;&#039;&#039;Längden av en vektor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor AB längd.PNG|200px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är längden av vektor &amp;lt;math&amp;gt;u&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektorn utgör hypotenusan i en rätvnklig triangel där kateterna är parallella med varsin koordinataxel. Vi kan alltså använda Pythagoras sats genom att addera kvadraterna på längderna i x- respetive y-led och dra roten ur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; |u| = \sqrt{5^2 + 2^2} = \sqrt{29} &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Aktivitet =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Mini-GeoGebra-lektioner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; title=&amp;quot;&amp;quot; src=&amp;quot;https://www.geogebra.org/material/iframe/id/eJnukkc3/width/873/height/512/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false&amp;quot; width=&amp;quot;873px&amp;quot; height=&amp;quot;512px&amp;quot; style=&amp;quot;border:0px;&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Uppgifter =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Begrepp ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgfacit| &#039;&#039;&#039;Kontrollfrågor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Vad har en vektor som en skalär (ett tal) inte har?&lt;br /&gt;
# Hur lång är en enhetsvektor?&lt;br /&gt;
# För en tvådimensionell vektor &amp;lt;math&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt;  gäller &amp;lt;math&amp;gt;v =(4,5)&amp;lt;/math&amp;gt;. Beräkna &amp;lt;math&amp;gt;|v|&amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CC [https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer/uppgifter#/exercises/9137/9138 Matteboken.se]&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
# Riktning&lt;br /&gt;
# Enhetsvektorn har längden 1&lt;br /&gt;
# &amp;lt;math&amp;gt;|v| = \sqrt{4^2 + 5^2}= \sqrt{16 + 25}= \sqrt{41}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Procedurer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgfacit| &#039;&#039;&#039;Längden av en skalärprodukt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Vektor_u.PNG|200px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Vad är längden av &amp;lt;math&amp;gt;2.5 \cdot u&amp;lt;/math&amp;gt; (se figur)&lt;br /&gt;
# Hur lång är vektorn &amp;lt;math&amp;gt;(7,-3)&amp;lt;/math&amp;gt;?&lt;br /&gt;
# Vilka av följande vektorer är paralella? &amp;lt;math&amp;gt;(3,4), (4,5), (6,8)&amp;lt;/math&amp;gt;, vektorn från &amp;lt;math&amp;gt;(3,3)&amp;lt;/math&amp;gt; till &amp;lt;math&amp;gt;(6,7)&amp;lt;/math&amp;gt; &lt;br /&gt;
# Vilka av vektorerna är likadana?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
: 1) Vi  använder Pythagoras sats för att bestämma längden av u.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: &amp;lt;math&amp;gt; |u| = \sqrt{3^2 + 4^2} = \sqrt{25} = 5 &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Längden av &amp;lt;math&amp;gt;2.5 \cdot u&amp;lt;/math&amp;gt; är således 12.5.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 2, Länden är &amp;lt;math&amp;gt;  \sqrt{58}  &amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 3, 4) TBD&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Lär mer =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| wikitable align=right&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| {{sway | [https://sway.com/rKc8sQlat91Zqhpv?ref{{=}}Link Vektor]}}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vektor Vektor] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer Vektorer] }}&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tillämpningar i massor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Utforska&#039;&#039;&#039; vektorernas värld på egen hand eller med hjälp av tipsen nedan:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://ed.ted.com/lessons/what-is-a-vector-david-huynh TED Lessons - What is a vector]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är vektorer och vad ska man ha dem till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vektorgrafik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vektoreer används för att förklara [http://sv.wikipedia.org/wiki/Trefassystem trefas] elektricitet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur räknar man på kulans väg i CS?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Den vetgirige&#039;&#039;&#039; tar en titt på [http://en.wikipedia.org/wiki/B%C3%A9zier_curve engelska] och [http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A9zier-kurva svenska] wikipedia om Bezierkurvor vilka används frekvent inom datorgrafiken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolla vektorerna på [[Krafter_Fysik1#Vektorer|fysiksidan]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Exit ticket ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exit ticket: Vektorers representation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>18alli</name></author>
	</entry>
</feed>