Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Stegmotorn

2018-12-07T09:28:58Z

17towa: /* Prestanda */

== Funktion ==
[[File:StepperMotor.gif|thumb|Stegmotor som roterar med hjälp av fyra elektromagneter.]]
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|thumb|right|Robotar i en bilfabrik som drivs av stegmotorer]]
[[File:Hard Disk Drive without its cover.jpg|thumb|right|Hårddisk där läsarmen drivs av en stegmotor]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==
Stegmotorn har flera övertag gentemot en 'vanlig' motor.
Bland annat är den billig för hur mycket kontroll den ger, den har högt vridmoment vid låga hastigheter, den är robust, den är en enkel konstruktion, behöver nästintill inget underhåll, den är väldigt pålitlig, den har fullt vridmoment vid stillastående om den har energi (alltså att det inte går att vrida den), lätt att repetera rörelser, lång livstid då den inte har några borstar som är i kontakt med rotorn, och alltså beror livslängden på kullagren i motorn, man kan få många olika hastigheter lätt och så vidare.

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://en.wikipedia.org/wiki/Stepper_motor#Applications

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:23:24Z

17towa: /* Källor */

== Funktion ==
[[File:StepperMotor.gif|thumb|Stegmotor som roterar med hjälp av fyra elektromagneter.]]
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|thumb|right|Robotar i en bilfabrik som drivs av stegmotorer]]
[[File:Hard Disk Drive without its cover.jpg|thumb|right|Hårddisk där läsarmen drivs av en stegmotor]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://en.wikipedia.org/wiki/Stepper_motor#Applications

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:16:07Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
[[File:StepperMotor.gif|thumb|Stegmotor som roterar med hjälp av fyra elektromagneter.]]
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|thumb|right|Robotar i en bilfabrik som drivs av stegmotorer]]
[[File:Hard Disk Drive without its cover.jpg|thumb|right|Hårddisk där läsarmen drivs av en stegmotor]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:15:36Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
[[File:StepperMotor.gif|thumb|Stegmotor som roterar med hjälp av fyra elektromagneter.]]
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|thumb|right|Robotar i en bilfabrik som drivs av stegmotorer]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:13:30Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|thumb|right|KUKA Industrial Robots IR]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:12:44Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|400px|right|KUKA Industrial Robots IR]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:12:22Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|400px|KUKA Industrial Robots IR]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Stegmotorn

2018-12-07T09:11:53Z

17towa: /* Användningsområde */

== Funktion ==
Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet vilken innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen svarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.

Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.

== Användningsområde ==
[[File:KUKA Industrial Robots IR.jpg|KUKA Industrial Robots IR]]
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den dock användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.

Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och alltså inte skulle ge en jämn hastighet eller särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (alltså ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.

Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr.
Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av att de har färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.

För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer

För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268

== Källor ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor

https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/

https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-07T09:32:59Z

17towa: /* TE17C */

Ladda om sidan innan du redigerar

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

== TE17C ==

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17towa.ssis.nu Tom]

== TE17D ==
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]
# [https://17moid.ssis.nu/ Mohammed Omer]
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]

Ett bildurval från TE17C

2017-12-20T11:14:22Z

17towa: /* Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca */

Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.

=== Forum El Arg ===

[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]

Valdemar

Lukas
{{clear}}

=== Sitzbank ===

[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]

{{clear}}

=== Winter wonderland ===

[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]
Henke,

Biniam

Gonzalo

{{clear}}

=== Polar bear ===
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]
Ellen

Elissa
{{clear}}

=== Rim Fire===
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]
Samuel H

Isak

Charlie
{{clear}}

=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]
Tom
{{clear}}

Ett bildurval från TE17C

2017-12-15T08:44:54Z

17towa:

[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]
[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]
[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]

Materialdatabasen

2017-11-24T09:46:07Z

17towa: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max och Simon N
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil, Martin och Lucas.
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Jonathan
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn, Ramtin Te17c
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil/ Lukas Andrews
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]] av Elissa
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie
* [[Rodium]] av Elias T

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]] Ellen
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / Plexiglas av Tom W
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Bärnsten/Rav]] av Adam M
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Gips]] av David
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Granit]] - Felix Herber
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Ellen
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* [[wire|Vajer]], Berk
* [[presenning]],
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* Gips flyttad till keramer
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]
* [[Horn]] - Hanna Johnsson
* [[Is]] - Sam Shahriari
* Granit flyttad till keramer

Materialdatabasen

2017-11-24T09:45:50Z

17towa: /* Polymerer (Plast, mm) */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max och Simon N
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil, Martin och Lucas.
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Jonathan
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn, Ramtin Te17c
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil/ Lukas Andrews
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]] av Elissa
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie
* [[Rodium]] av Elias T

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]] Ellen
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / Plexiglas av Tom W
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Bärnsten/Rav]] av Adam
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Gips]] av David
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Granit]] - Felix Herber
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Ellen
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* [[wire|Vajer]], Berk
* [[presenning]],
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* Gips flyttad till keramer
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]
* [[Horn]] - Hanna Johnsson
* [[Is]] - Sam Shahriari
* Granit flyttad till keramer

Akryl

2017-11-24T09:44:08Z

17towa: /* Materialegenskaper: */

POLYMETYLMETAKRYLAT

PMMA är en amorf, termoplastisk polymer med utmärkta optiska egenskaper för konstruktioner där god genomsikt krävs.

== Materialegenskaper: ==

: Densitet: 1180 kg/m3
: Hårdhet: 3 - 4 Mohs skala
: Längdutvidgningskoefficient: x10-6 K-1
: Värmeledningsförmåga: 0.17 - 0.19 W/(m K) (23°C)
: Resistivitet: 2 - 14 * 1013 Ohmmeter
: Smältpunkt: 160 °C

== Användning: ==

PMMA (plexiglas) används väldigt mycket i saker som går från bilar till medicinsk utrustning till jetflygplan. På grund av att PMMA är extremt tåligt mot stötar och väder används det oftast i saker som måste vara vädertåliga, eller som ett billigt alternativ till glas. Detta innefattar bland annat instrumentbrädor i bilar, gatlyktor, som skydd för publiken i hockeyrinkar, billyktor och så vidare. Det är mycket bra för utomhusbruk på grund av att det är tåligt mot både sol, väder och vind.

Medan akrylplast används praktiskt taget överallt är tillverkningsprocessen dålig för miljön på grund av att den släpper ut giftiga gaser och är potentiellt explosiv. Dessutom är polymetylakrylat inte biologiskt nedbrytbart och är svåra att återvinna, vilket gör att en stor del av världens PMMA hamnar i haven och därmed förstör ekosystemet.

== Framställning: ==

PMMA framställs genom ett antal processer som heter emulsion polymerization, solution polymerization samt bulk polymerization. För att producera ett kilogram PMMA behövs runt två kilogram petroleum.

== Historia: ==

Den första akrylsyran producerades 1843. Metakrylisk syra producerades sedan 1865. Polymetylmetakrylat upptäcktes dock först på 1930-talet av de två brittiska kemisterna Rowland Hill och John Crawford. Den tyska kemisten Otto Röhm försökte sedan producera säkerhetsglas genom att polymerisera PMMA mellan två skivor glas, vilket sedan separerades som en genomskinlig skiva plast, vilken Röhm gav det upphovsrättsskyddade namnet Plexiglas. 1936 började Imperial Chemical Industries (numera Lucite International) producera PMMA kommerciellt, vilket användes flitigt under andra världskriget som vindrutor i flygplan, i ubåtar och så vidare. Splitter från PMMA visade sig också vara lindrigare mot ögonen än glassplitter, vilket var ännu en fördel.

== Pris: ==

PMMA kan köpas i alla standardformat, det vill säga i skivor, rör, balkar och så vidare. En 2 cm djup och 25 cm bred och hög skiva plexiglas kostar endast 200 kr från Ebay. Högre grader av PMMA kan kosta mer, men det beror på användningsområdet. Det man brukar hitta online brukar dock endast kosta runt 50 kr/kg.

== Länkar: ==
[https://en.wikipedia.org/wiki/Poly(methyl_methacrylate)#History Wikipedia.org/Poly(methyl_metacrylate)]

[http://www.goodfellow.com/E/Polymethylmethacrylate.html Goodfellow.com/Polymethylmetacrylate]

Mall för material

2017-11-24T08:21:37Z

17towa:

== Materialegenskaper: ==
: densitet: xx kg/m3
: hårdhet xx Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Mall för material

2017-11-22T11:26:48Z

17towa: /* Länkar */

== Materialegenskaper: ==
: densitet: 1180 kg/m3
: hårdhet 3-4 Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient x10-6 K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter
: smältpunkt 160 °C

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

[[https://www.watch-wiki.net/index.php?title=Mohs_scale_of_hardness]]
[[http://www.polybase.se/wp-content/uploads/Materialguide.pdf]]
[[http://www.goodfellow.com/E/Polymethylmethacrylate.html]]

Mall för material

2017-11-22T11:05:35Z

17towa: /* Materialegenskaper: */

Mall för material

2017-11-22T11:05:20Z

17towa: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet: 1180 kg/m3
: hårdhet 3-4 Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient x10-6> K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter
: smältpunkt 160 °C

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Mall för material

2017-11-22T10:48:54Z

17towa: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet: 1180 kg/m3
: hårdhet 3-4 Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient xx K-1
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: resistivitet xx Ohmmeter

== Användning ==

Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

* Källor alltså.

Diskussion:Procent Ma1c

2017-10-17T11:16:48Z

17towa: /* Film 5 */

= Redovisning av uppgiften med Procentfilmer =

Klipp in länk och motivering under en rubrik. Det går bra att skapa nya rubriker också (Nivå 3).

== TE17A ==

=== Film 1 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Den här filmen är simpel men beskriver tydligt om vad Procent, Promille, PPM och Procentenheter är.
Man får en sammafattning om vad man kommer att lära sig inom procent.
Filmen har också med alla begrepp som man skulle lära sig om och då behöver man endast se ett videoklipp och slipper leta efter en annan för att lära sig om alla olika begreppen. Han förklarar långsamt och tydligt som gör det lättare att uppfatta vad han menar och på så sätt behöver man endast se den en enda gång.

Hampus E

=== Film 2 ===

https://youtu .be/YTKbLxekTtk

Jag tycker att filmen bra förklarar vad de olika enheterna innebär.
Den berättar att det är 100, 1000, 1000000 del av ett tal.
Samt visar hur man kan räkna med de olika enheterna genom att omvandla/räkna med dem.

=== Film 3 ===
Kort tydlig och effektiv, 10/10 would not watch again cuz i understood the first time.

=== Film 4 ===
Promille & ppm
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg
videon är bra eftersom den innehåller relenanta begrepp och
använder sig av simpla och tydliga förklaringar

=== Film 5 ===

https://www.youtube.com/watch?v=YaWGDLO9jFM
Mycket bra genomgång. Läraren är inte allt för långsam, men han lyckas ändå gå igenom i de viktigaste grundläggande delarna ganska ingående. Han tar inte upp promille eller ppm dock.

=== Film 6 ===
''Daniel''
==== https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU ====
Första videon är väldigt simpel, tydlig, och kort, vilket gör att det blir väldigt enkelt att förstå vad procent, promille och ppm betyder och innebär. Dock skippar Mattebettan att gå igenom procentenheter, vilket är varför jag valde att ta med en annan video, som också är gjord av Mattebettan.
==== Fram till 2:22 av https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo ====
Början av den andra videon går igenom procentenheters betydelse och dess innebörd på ett simpelt sätt likt första videon, samt hur man räknar med procentenheter.

=== Film 7 ===

https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

Denna film är bra eftersom personen tar upp allt som vi behövde veta (promille, ppm och procentenheter)
Han pratar inte för snabbt och genomgången är grundläggande nog så att man kan använda informationen för att lösa uppgifter men inte för komplicerad så att man blir förvirrad och inte förstår.
Videon är inte heller så lång att man blir uttråkad och inte orkar kolla igenom hela men den hinner ändå gå igenom det mana behöver veta.

//Elin

=== Film 8 ===
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg
Jag tycker att det här klippet är bra för att han enkelt och snabbt förklarar grunderna i ppm och promille. Det går inte heller smärtsamt långsamt så att man måste öka hastigheten. Jag tycker också att hans förklaring av tiondelsplatser, tusendelsplatser, tiotusendelsplatser osv., var väldigt praktisk och förenklade processen en hel del.

Humbla o hans

=== Film 9 ===
Emil M, Simon H och Jesper L 
[https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg Klicka här] för att komma till första videon. 
[https://www.youtube.com/watch?v=CzmnR__bgG0 Klicka här] för att komma till andra videon. 
[https://www.youtube.com/watch?v=-4mU5r8QhCo Klicka här] för att komma till tredje videon.

=== Film 10 ===
===https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU===
kort och tydlig med bra exempel /Alfred B

=== Film 11 ===
https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo

Testen försvan tog mig 15 min att skriva gör inte om det

== TE17B ==

=== Film 1 ===
https://www.youtube.com/watch?v=E34zv3YdImU
Beskrivningarna är tydliga och exemplen är konkreta; filmen är troligtvis mycket givande för de som inte har extensiva kunskaper i procenträkning.

=== Film 2 ===
Promille och ppm https://www.youtube.com/watch?v=FqZpEm3lZSs

Filmen var intressant. Innan filmen visste jag inte var ppm var, men nu vet jag att det är miljondel. Bra beskrivet och rakt på sak.

/Marcus Cazzola 17B

=== Film 3 ===
Videon ger bra förståelse för vad alla begrepp som kan användas inom procentområdet, såsom procent, promille, PPM, procentenheter och formfaktor. Han visar tydligt med hur man kan skriva ppm med potenser. Han berättar också om ränta och hur det fungerar så genom att kolla på den här så får man dels en bra förståelse för alla begrepp som vi skulle kunna om och så lär vi oss om hur procent används när man räknar med räntor.

https://www.youtube.com/watch?v=KjB78eNqb1A

=== Film 4 ===
Jag har valt denna film eftersom den går igenom begreppen i en hyfsat snabb hastighet. Det är även väldigt enkelt att följa med i vad han gör och det är därför svårt att bli förvirrad. Den är även inte extremt tråkig så att man tappar uppmärksamheten utan han byter ton vilket hjälper med koncentrationsnivån. https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

=== Film 5 ===

Procentenheter: https://www.youtube.com/watch?v=Y0OozDCtOxE

Han beskriver när man använder procentenheter i riktiga livet och det är bra.

/Marcus Cazzola 17B

=== Film 4 ===

[https://www.youtube.com/watch?v=9IfvCdeRGSU Youtube.procent/watch.com]

det var bra ljud i videon som det knappt var i någon annan,
den var lätt att förstå och man vart inte för uttråkad av den.
den förklarar bra och hen tog det i en bra fart så man hängde med.

=== Film 7 ===

https://youtu. be/nk9VIsBo0lU
Den här videon förklarar ppm, promille och procentbegreppet

https://youtu. be/o9jmb6jRKO4
Den här videon förklarar procentenheter.

Motivering:
De förklarar begreppen på en grundläggande nivå så att alla förstår, någon video var även på svenska vilket ökar förståelsen ännu mer för de som har svårt med engelska.

Grupp:
Maximilian, Ahmed & Kristofer

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU
Vi valde denna film för att den är väldigt välstrukturerad och den förklarar på ett väldigt bra sätt med exempel och digitala hjälpmedel i sin redovisning så att man enkelt förstår.
/Albin, Joakim, Simon, Erik G

=== Film 11 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Personer med i gruppen: Martin, Sebbe och Lukas
Filmen som vi har valt är bra eftersom han visar utförliga förklaringar. Och förklarar värdet av varje enhet och hur man räknar med dom. Han nämner procent lite svagt och fokuserar på PPM, promille och procentenheter, men man förstår vad en procent är.

== TE17C ==

=== Film 1 ===

https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

Vi valde Daniel Nilssons ,mer känd som Dalles, video för den var kort, punktlig och förklarade de tre begreppen i fråga. Hans ord är matematisk poesi som ger mig en ännu större förståelse för den magiska världen av matte. Han ger också oss som tittaren en viss respekt för matte genom att förklara dessa begrepps riktiga användningsområden. Hans röst är lite jobbig dock.

hälsningar lukas och Jonathan

=== Film 2 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Den filmen är den bästa vi kunde hitta eftersom den går igenom viktiga saker som Promille, PPM och procentenheter. Den är väldigt tydlig och har en bra struktur så att det är lätt att hänga med och förstå. Han sammanfattade väldigt bra och man slipper kolla om eftersom man förstod första gången. Videon är endast 5 minuter lång så man inte tröttnar, andra videos som också var runt 5 minuter långa var inte lika bra eftersom dem var mer otydliga och man orkade inte riktigt lyssna igenom den.

Charlie
Samuel

=== Film 3 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU - Mattebettan - Procent, promille, ppm – Mattebettan: Pratar tydligt och pedagogiskt. Ger tydliga exempel, mycket repetition så att det sätter sig. Väldigt strukturerad

https://www.youtube.com/watch?v=-4mU5r8QhCo - 9 - Procent – Procentenheter – e1m0h: Pekar ut vanliga misstag och hur man räknar på enklast sätt. Enkelt att förstå. Teori till praktik, sätter exemplen i verkliga situationer så att det blir lätt att förstå. Pedagogisk röst och tydlig skrivstil.
/Hanna, Ellen & Elissa

=== Film 4 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU
Denna film går igenom procent, promille och ppm. Filmen är kortfattad och går bara igenom det man behöver veta om dessa begrepp. Den tar upp relevanta exempel som gör det lättare att förstå. Det som gjorde denna film bättre än de andra är att den är tydlig och inte för lång. Problemet är dock att den inte tar upp procentenheter, men vi tyckte att det var bättre att ta två bra filmer än en som inte var av samma kvalitet.

https://www.youtube.com/watch?v=47IUSWiiVdU
Denna film kompleterar det den förra filmen saknar, alltså procentenheter. Filmen förklarar utförligt skillnaden mellan procent och procentenheter samt hur man räknar ut dem. Allt framgår tydligt tack vare synergin mellan illustrationen och förklaringarna.

Av: Samuel H, Adam, Anton, Isak.

=== Film 5 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU
Denna film går igenom procent, promille och ppm. Vi valde denna film för att den är kort, genomförlig, visar exempel men är framför allt inte irriterande att titta på. Dock tar den inte upp procentenheter, men eftersom den innehöll allt annat var det nödvändigt att ta en till film.

https://www.youtube.com/watch?v=7ha_u5ad-Rs
Denna film går istället igenom procentenheter, och bara det. Den gör dock det kort och sammanfattat, vilket är praktiskt eftersom man behöver komplettera från Matte Bettans film. Den visar också hur man omräknar procentenheter till procent, vilket också är praktiskt.

Av Tom och Lucas B

=== Film 6 ===
https://www.youtube.com/watch?v=KjB78eNqb1A

Motivering: Vi valde den här videon eftersom den går igenom procent, promile och ppm. Videon förklarar kort och fort men på ett sätt så att man förstår nästa direkt.

Alexander, Elias och Sami

=== Film 7 ===

=== Film 8 ===
Den är kortfattad men skippar ändå inte viktiga delar. Den är tydlig. Han skriver och ritar det han säger på ett bra och förståeligt sätt som utvecklar hans förklaring och tydlighet. Han förklarar värdet av varje enhet och hur man räknar med dom. Vi har märkt att många andra också har tagit den här videon, det är nog inte bara ett sammanträffande utan great minds think alike.
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU

Vi valde denna film eftersom att den förklarar allting väldigt bra vilket gör att man kan hänga med och förstå väldigt bra. Videon är bara 4 minuter lång så man tröttnar inte på att lyssna. Tycker dessutom att hon pratar väldigt tydligt jämfört med andra videor som man lätt tröttnar på.

Pontus och Ramtin

== TE17D ==

=== Film 1 ===

=== Film 2 ===

=== Film 3 ===

=== Film 4 ===

=== Film 5 ===

=== Film 6 ===

=== Film 7 ===

=== Film 8 ===

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===