<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17seal</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17seal"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/17seal"/>
	<updated>2026-06-03T20:48:12Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49573</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49573"/>
		<updated>2018-12-07T14:20:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas, sinusformad växelspänning, men det finns även motorer som matas med enfas.&lt;br /&gt;
Trefas AC-motorer kan anses vara idealtypen av elmotorer. De har hög verkningsgrad och kan dessutom köras på enfasig växelström.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
Denna typ av motor grundades eller skapades av Nikola Tesla. Det var han som uppfann växelström (AC) och AC motorer, med asynkron och synkron motorer, skapades som följd.&lt;br /&gt;
[[File:Nikola Tesla.jpg|200px|right|Nikola Tesla]]&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49561</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49561"/>
		<updated>2018-12-07T14:15:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Skapare */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas sinusformad växelspänning, men det finns även konstruktioner som matas med enfas, där en kondensator oftast används för att skapa en extra fas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
Denna typ av motor grundades eller skapades av Nikola Tesla. Det var han som uppfann växelström (AC) och AC motorer, med asynkron och synkron motorer, skapades som följd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49558</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49558"/>
		<updated>2018-12-07T14:14:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Skapare */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas sinusformad växelspänning, men det finns även konstruktioner som matas med enfas, där en kondensator oftast används för att skapa en extra fas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
Denna typ av motor grundades eller skapades av Nikola Tesla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49550</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49550"/>
		<updated>2018-12-07T14:11:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.  &lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49506</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49506"/>
		<updated>2018-12-07T13:36:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris och inköpsställen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.  &lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49505</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49505"/>
		<updated>2018-12-07T13:35:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris och inköpsställen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.  &lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45487</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45487"/>
		<updated>2018-03-06T12:33:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;br /&gt;
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]&lt;br /&gt;
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]&lt;br /&gt;
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]&lt;br /&gt;
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]&lt;br /&gt;
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]&lt;br /&gt;
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]&lt;br /&gt;
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]&lt;br /&gt;
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]&lt;br /&gt;
# [https://17moid.ssis.nu/  Mohammed Omer]&lt;br /&gt;
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]&lt;br /&gt;
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]&lt;br /&gt;
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43749</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43749"/>
		<updated>2017-12-08T12:44:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man har som mål att dra upp dessa personer, man vill inte absorbera deras fall, så använder man inte rep som kan sträckas ut. Man använder ett statiskt rep, dessa rep ska inte sträckas. Man vill ha bra kontroll över personen som man försöker dra upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Någonting annat som rep används mycket för är med båtar. Här används rep till alla möjliga saker men någonting de flesta troligtvis känner igen är att man använder rep för att hålla kvar båten i hamnen. Detta är självfallet väldigt viktigt då man inte vill att ens båt ska drifta iväg. Men rep behöver inte bara användas till detta hos båtar, rep har många andra användningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Då det finns väldigt många olika typer av rep med olika funktioner måste man vara noggrann med vilket rep man köper, prisskillnaden på ett rep som används för att hålla fast sin båt i hamnen och korta rep som barn kan leka med kommer skilja sig väldigt mycket. Länden på repet kommer även självklart förändra priset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor. Priset på samma rep skiljer sig inte mycket mellan olika affärer men om man är väldigt snål så är det troligtvis möjligt att hitta rep som är billigare än hos Jula.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polypropen&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43745</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43745"/>
		<updated>2017-12-08T07:49:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man har som mål att dra upp dessa personer, man vill inte absorbera deras fall, så använder man inte rep som kan sträckas ut. Man använder ett statiskt rep, dessa rep ska inte sträckas. Man vill ha bra kontroll över personen som man försöker dra upp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Någonting annat som rep används mycket för är med båtar. Här används rep till alla möjliga saker men någonting de flesta troligtvis känner igen är att man använder rep för att hålla kvar båten i hamnen. Detta är självfallet väldigt viktigt då man inte vill att ens båt ska drifta iväg. Men rep behöver inte bara användas till detta hos båtar, rep har många andra användningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Då det finns väldigt många olika typer av rep med olika funktioner måste man vara noggrann med vilket rep man köper, prisskillnaden på ett rep som används för att hålla fast sin båt i hamnen och korta rep som barn kan leka med kommer skilja sig väldigt mycket. Länden på repet kommer även självklart förändra priset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor. Priset på samma rep skiljer sig inte mycket mellan olika affärer men om man är väldigt snål så är det troligtvis möjligt att hitta rep som är billigare än Julas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polypropen&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43721</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43721"/>
		<updated>2017-12-07T09:11:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Då det finns väldigt många olika typer av rep med olika funktioner måste man vara noggrann med vilket rep man köper, prisskillnaden på ett rep som används för att hålla fast sin båt i hamnen och korta rep som barn kan leka med kommer skilja sig väldigt mycket. Länden på repet kommer även självklart förändra priset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor. Priset på samma rep skiljer sig inte mycket mellan olika affärer men om man är väldigt snål så är det troligtvis möjligt att hitta rep som är billigare än Julas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polypropen&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43720</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43720"/>
		<updated>2017-12-07T09:10:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Då det finns väldigt många olika typer av rep med olika funktioner måste man vara noggrann med vilket rep man köper, prisskillnaden på ett rep som används för att hålla fast sin båt i hamnen och korta rep som barn kan leka med kommer skilja sig väldigt mycket. Länden på repet kommer även självklart förändra priset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polypropen&lt;br /&gt;
* http://wikiskola.se/index.php?title=Polyester&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43719</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=43719"/>
		<updated>2017-12-07T09:09:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Då det finns väldigt många olika typer av rep med olika funktioner måste man vara noggrann med vilket rep man köper, prisskillnaden på ett rep som används för att hålla fast sin båt i hamnen och korta rep som barn kan leka med kommer skilja sig väldigt mycket. Länden på repet kommer även självklart förändra priset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42884</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42884"/>
		<updated>2017-11-21T12:09:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Polypropylen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Det beror även på vart man handlar repet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42879</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42879"/>
		<updated>2017-11-21T12:06:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av. Det beror även på vart man handlar repet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På Jula har man väldigt många val gällande rep, det finns 9 millimeter tjockt rep som är 15 meter och kostar 100 kronor. Sedan så har de även 16 millimeter tjockt rep som fortfarande är 15 meter men kostar 130 kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42845</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42845"/>
		<updated>2017-11-21T11:53:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på rep skiljer väldigt mycket, det beror på vilken typ av rep det är och vilket material repet är gjort av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42834</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42834"/>
		<updated>2017-11-21T11:42:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Rope&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42819</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42819"/>
		<updated>2017-11-21T11:37:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42816</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42816"/>
		<updated>2017-11-21T11:37:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|280px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|bottom|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42814</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42814"/>
		<updated>2017-11-21T11:36:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|280px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|280px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42812</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42812"/>
		<updated>2017-11-21T11:36:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|280px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|200px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42810</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42810"/>
		<updated>2017-11-21T11:36:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|250px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|200px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42809</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42809"/>
		<updated>2017-11-21T11:35:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|260px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|200px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42807</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42807"/>
		<updated>2017-11-21T11:35:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|280px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|200px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42806</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42806"/>
		<updated>2017-11-21T11:35:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
[[File:Metters rope serpentine vtm.jpg|200px|right|Metters rope serpentine vtm]]&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42804</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42804"/>
		<updated>2017-11-21T11:33:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring, då används ett rep som kan sträckas ut långt. Detta är så att repet kan absorbera energin från någon som ramlar. Men rep har mer användningar för att rädda personer på andra sätt. Om någon t.ex. har fastnat i ett stup så använder man rep för att rädda denna person. Då man inte har som mål att stoppa någons fall så använder man inte rep som kan sträckas utan man använder ett statiskt rep. Dessa rep ska inte sträckas, man vill få upp en person någonstans och ha kontroll på personen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42793</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42793"/>
		<updated>2017-11-21T11:25:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. Men rep räddar även liv, när man klättrar använder man vanligtvis säkerhetsregel vilket räddar liv ibland!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep används som sagt var mycket i bergsklättring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42792</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42792"/>
		<updated>2017-11-21T11:24:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning. Men rep räddar även liv, när man klättrar använder man vanligtvis säkerhetsregel vilket räddar liv ibland!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42790</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42790"/>
		<updated>2017-11-21T11:23:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:SuperMacro Rope.JPG|300px|right|SuperMacro Rope]]&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42789</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42789"/>
		<updated>2017-11-21T11:21:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42780</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42780"/>
		<updated>2017-11-21T11:17:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Hampa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Okänt&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Okänt&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Okänt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42776</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42776"/>
		<updated>2017-11-21T11:15:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;br /&gt;
* http://www.swedishrope.se/historia/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42771</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42771"/>
		<updated>2017-11-21T11:14:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Sverige så skapades ett repslagare företag av Knut Westberg år 1865, detta företag tog ett namn efter sin grundare &amp;quot;Knut Westberg Repslagare&amp;quot;. Företaget har haft flera händelser upp till idag, nya ägare, nya lokaler och nya maskiner. År 2010 så kom ett antal nya produkter från företaget, &amp;quot;Tarline XP&amp;quot;, &amp;quot;Danline MX&amp;quot; samt en ny rad flätade linor med REFLEX.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42769</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42769"/>
		<updated>2017-11-21T11:11:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rep har funnits under en väldigt lång tid och mänskligheten har haft väldigt stor nytta av rep.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan 4000 år f.Kr. så användes rep i Egypten och det finns bilder på rep på Hemakas grav ca 3000 år f.Kr. Det finns ändå tydligare bilder som bevisar att rep funnit under en väldigt, väldigt lång tid. På en grav 1500 år f.Kr. så ser man en bild på tre män som slår ihop ett rep av papyrus.&lt;br /&gt;
Det var inte bara Egypten som använde rep, hela världen hade nytta av denna uppfinning. Här hos oss i norden så slog vikingar ihop rep av lin men även Grekland och Romarna hade användning av rep!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42766</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42766"/>
		<updated>2017-11-21T11:02:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, det finns material gjort av naturfiber samt syntetfiber.&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42765</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42765"/>
		<updated>2017-11-21T11:02:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|300px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42764</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42764"/>
		<updated>2017-11-21T11:01:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[File:Rope-03235.JPG|200px|right|Rope-03235]]&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42717</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42717"/>
		<updated>2017-11-20T09:34:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polypropylen&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Polyester&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42715</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42715"/>
		<updated>2017-11-20T09:32:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== &#039;&#039;Hampa&#039;&#039; ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42713</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42713"/>
		<updated>2017-11-20T09:32:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Naturfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== Hampa ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Syntetfiber&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42711</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42711"/>
		<updated>2017-11-20T09:31:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Naturfiber ===&lt;br /&gt;
==== Hampa ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Inte Hittat&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
* Resistivitet: Inte hittat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Syntetfiber ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42709</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42709"/>
		<updated>2017-11-20T09:29:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Hampa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Naturfiber ===&lt;br /&gt;
==== Hampa ====&lt;br /&gt;
* Densitet 60 kg/m³&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Syntetfiber ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42706</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42706"/>
		<updated>2017-11-20T09:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Naturfiber ===&lt;br /&gt;
==== Hampa ====&lt;br /&gt;
* Densitet 50 kg/m³&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
=== Syntetfiber ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42689</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42689"/>
		<updated>2017-11-20T09:19:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Naturfiber ===&lt;br /&gt;
==== Hampa ====&lt;br /&gt;
* Densitet 50 kg/m³&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga &lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
=== Syntetfiber ===&lt;br /&gt;
==== Polypropylen ====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Polyester ====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42682</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42682"/>
		<updated>2017-11-20T09:16:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hampa ===&lt;br /&gt;
* Densitet 50 kg/m³&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga &lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
===== Polypropylen =====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Polyester =====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42678</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42678"/>
		<updated>2017-11-20T09:14:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Hampa ===&lt;br /&gt;
* Densitet 50 kg/m³&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
===== Polypropylen =====&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Polyester =====&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42675</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42675"/>
		<updated>2017-11-20T09:13:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Polypropylen ===&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polyester ===&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn &amp;amp; bygg, hantverk och även inredning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42665</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42665"/>
		<updated>2017-11-20T09:06:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Rep består av olika material, ett par av de är:&lt;br /&gt;
=== Polypropylen ===&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polyester ===&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42663</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42663"/>
		<updated>2017-11-20T09:05:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Polyester */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
=== Polypropylen ===&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polyester ===&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42661</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42661"/>
		<updated>2017-11-20T09:04:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
=== Polypropylen ===&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polyester ==&lt;br /&gt;
* Densitet 1400 kg/m3&lt;br /&gt;
* Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet 2x1014 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42651</id>
		<title>Rep</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Rep&amp;diff=42651"/>
		<updated>2017-11-20T09:00:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17seal: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
=== Polypropylen ===&lt;br /&gt;
* Densitet 946,00 kg/m³&lt;br /&gt;
* Hårdhet: Finns ej!&lt;br /&gt;
* Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C&lt;br /&gt;
* Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m&lt;br /&gt;
* Resistivitet 1 1018 Ω*cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn &amp;quot;tvinnas&amp;quot; till så kallade kardel. Vanligtvis så &amp;quot;snos&amp;quot; tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler  och då får man så kallat fyra-slag rep. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gvirke#Olika_material&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17seal</name></author>
	</entry>
</feed>