<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17elar</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17elar"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/17elar"/>
	<updated>2026-06-03T20:48:17Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49491</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49491"/>
		<updated>2018-12-07T09:37:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb |Stator(till höger) och rotor(till vänster)]] &lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|220 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|AQqyGNOP_3o|400|left|Youtube video om asynkronmotorn. (All rights reserved to the youtube channel Learn Engineering)}} {{Clear}}&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Motorns effektivitet varierar från ca 85% till 97%, där motortillförseln bryts ned ungefär enligt följande:&lt;br /&gt;
* Friktion och vindkraft, 5–15%&lt;br /&gt;
* Järn- eller kärnförluster, 15–25%&lt;br /&gt;
* Stator förluster, 25–40%&lt;br /&gt;
* Rotor förluster, 15–25%&lt;br /&gt;
* Strålförluster, 10–20%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49490</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49490"/>
		<updated>2018-12-07T09:35:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb |Stator(till höger) och rotor(till vänster)]] &lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|220 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|AQqyGNOP_3o|400|left|Youtube video om asynkronmotorn. (All rights reserved to the youtube channel Learn Engineering)}} {{Clear}}&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Prestanda:&lt;br /&gt;
Motorns effektivitet varierar från ca 85% till 97%, där motortillförseln bryts ned ungefär enligt följande:&lt;br /&gt;
- Friktion och vindkraft, 5–15%&lt;br /&gt;
- Järn- eller kärnförluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Stator förluster, 25–40%&lt;br /&gt;
- Rotor förluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Strålförluster, 10–20%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49489</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49489"/>
		<updated>2018-12-07T09:35:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb |Stator(till höger) och rotor(till vänster)]] &lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|AQqyGNOP_3o|400|left|Youtube video om asynkronmotorn. (All rights reserved to the youtube channel Learn Engineering)}} {{Clear}}&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Prestanda:&lt;br /&gt;
Motorns effektivitet varierar från ca 85% till 97%, där motortillförseln bryts ned ungefär enligt följande:&lt;br /&gt;
- Friktion och vindkraft, 5–15%&lt;br /&gt;
- Järn- eller kärnförluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Stator förluster, 25–40%&lt;br /&gt;
- Rotor förluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Strålförluster, 10–20%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49467</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49467"/>
		<updated>2018-12-07T09:23:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb |Stator(till höger) och rotor(till vänster)]]&lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|AQqyGNOP_3o|400|right|Youtube video om asynkronmotorn. (All rights reserved to the youtube channel Learn Engineering)}}&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Prestanda:&lt;br /&gt;
Motorns effektivitet varierar från ca 85% till 97%, där motortillförseln bryts ned ungefär enligt följande:&lt;br /&gt;
- Friktion och vindkraft, 5–15%&lt;br /&gt;
- Järn- eller kärnförluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Stator förluster, 25–40%&lt;br /&gt;
- Rotor förluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Strålförluster, 10–20%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49436</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49436"/>
		<updated>2018-12-07T09:11:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb |Stator(till höger) och rotor(till vänster)]]&lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.youtube.com/watch?v=AQqyGNOP_3o Youtube video om asynkronmotorn. (All rights reserved to the youtube channel Learn Engineering)]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Prestanda:&lt;br /&gt;
Motorns effektivitet varierar från ca 85% till 97%, där motortillförseln bryts ned ungefär enligt följande:&lt;br /&gt;
- Friktion och vindkraft, 5–15%&lt;br /&gt;
- Järn- eller kärnförluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Stator förluster, 25–40%&lt;br /&gt;
- Rotor förluster, 15–25%&lt;br /&gt;
- Strålförluster, 10–20%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49426</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49426"/>
		<updated>2018-12-07T09:05:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb|Stator(till höger) och rotor(till vänster)]]&lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
Asynkronmotorn består i grund och botten av en stator och en rotor. Statorn är den stillastående delen av motorn och rotorn är rörlig. I sin tur består rotorn av en rotor kropp och en axel som denna roterar omkring. Rotorkroppen utgörs av en massa tunna aluminiumplåtar, där dessa plåtar delvis är till för att kortsluta motorn. Fortsättningsvis består statorn av ett kolli med plåtar där det löper spår på insidan av detta. Dessa spår innehåller lindad koppartråd (som är isolerad). Beroende på kopplingens respektive lindningens uppbyggnad och utseende erhåller motorn olika poltal. Poltal kan i det här faller även likställas med varvtal. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motorn roterar då statorn ger upphov till ett magnetfält. Magnetfältet i fråga är aldrig riktigt helt i fas med rotorn och med andra ord finns det en fasförskjutning. Den här fasförskjutningen ger vidare upphov till ett kraftigt vridmoment som ökar effekten. Rätt fasförskjutning → maximalt vridmoment. Det bästa sättet att beskriva energiomvandlingen på är att elektrisk energi förvandlas till rörelseenergi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigbi.se/system/Teknik/Handbok-Drivsystem/Val-av-motor/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Användningsområden:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sciencing.com/uses-ac-motors-6139209.html &lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Asynkronmotor &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prestanda: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Induction_motor#Efficiency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser och inköpsställen: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://se.rs-online.com/web/generalDisplay.html?id=ABB_2011&amp;amp;file=products_7&amp;amp;cm_sp=PCA-_-ABB_2011-_-ac_trefas_-_asynkronmotor&lt;br /&gt;
https://www.ahlsell.se/10/el-1/automation/35-motorer/elmotorer/3562484/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49418</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49418"/>
		<updated>2018-12-07T09:01:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb|Stator(till höger) och rotor(till vänster)]]&lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Asynkronmotorer är de vanligaste i industrin. Den har många användningsområden både inom både vardagen och industrin. AC motorer används inom t.ex. vattenpumpar, transportband, fläktar, elbilar och köksutrustning.&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Går att köpa på Ahlsell  hemsida men priset är okänt, man måste ansöka om kundinloggning.&lt;br /&gt;
Priser från se.rs.online.com: &lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 0.25 kW, ram - 63B, 2800 rpm || 1588 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 1,5 kW, ram - 90S, 2 850 rpm || 2798 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 2-polig, 7,5 kW, ram - 132SB, 2 850 rpm || 7691 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 1,5 kW, ram - 90L, 1 420 rpm || 3149 kr&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| AC-motor, 4-polig, 7,5 kW, ram - 132-M, 1 440 rpm|| 8328 kr&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49401</id>
		<title>Asynkronmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn&amp;diff=49401"/>
		<updated>2018-12-07T08:53:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Stator and rotor by Zureks.JPG|thumb|Stator(till höger) och rotor(till vänster)]]&lt;br /&gt;
[[File:Asynch-motor-1.png|thumb|190 px|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47102</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47102"/>
		<updated>2018-06-13T20:45:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|550px|right|thumb|Tantal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor del av vad tantal används för är för elektrolytkondensator. Tantalelektrolytkondensatorer är bra när elektrolytkondensatorn behöver vara liten som i mobiler, kameror och dvd-spelare. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal används även i kirurgiska instrument och implantat eftersom den är bioinert. Tantal används också i bl.a. avancerade halvledare, kraftiga resistorer och i metallegeringar för att öka deras styrka, smältpunkt, duktilitet och resistens mot korrosion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ren tantalmetall sälj inte, istället säljs coltan. Coltan innehåller tantalit [(Fe, Mn)Ta2O6] och columbit [(Fe, Mn)Nb2O6]. För att öka koncentrationen av tantalit och minska koncentration columbit används gravity separation eftersom tantalit har ett högre specifik vikt än columbit. Att helt separera tantal från niob är en hård process eftersom de har väldigt similära egenskaper. De kan separeras genom hydrometallurgi eller elektrolys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal är livsfarligt vid koncentrationer av 2500 mg/m3 vilket är varför den tillåten exponering av tantal i en 8 timmars arbetsdag är 5 mg/m3 och 10 mg/m3 vid en kort period. Svetsning av tantal måste göras i en atmosfär av argon eller helium för att undvika kontamination&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi. När den först upptäcktes var det många forskare som trodde att tantal inte var en ny grundämne, men snarare samma som grundämnet columbium, nu niob, som upptäcktes ett år tidigare av Charles Hatchet. Det bevisade dock senare att de var annorlunda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
151800 USD/ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *https://www.metalary.com/tantalum-price/ *https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalite&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47101</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47101"/>
		<updated>2018-06-13T20:21:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|550px|right|thumb|Tantal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ren tantalmetall sälj inte, istället säljs coltan. Coltan innehåller tantalit [(Fe, Mn)Ta2O6] och columbit [(Fe, Mn)Nb2O6]. För att öka koncentrationen av tantalit och minska koncentration columbit används gravity separation eftersom tantalit har ett högre specifik vikt än columbit. Att helt separera tantal från niob är en hård process eftersom de har väldigt similära egenskaper. De kan separeras genom hydrometallurgi eller elektrolys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal är livsfarligt vid koncentrationer av 2500 mg/m3 vilket är varför den tillåten exponering av tantal i en 8 timmars arbetsdag är 5 mg/m3 och 10 mg/m3 vid en kort period. Svetsning av tantal måste göras i en atmosfär av argon eller helium för att undvika kontamination&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi. När den först upptäcktes var det många forskare som trodde att tantal inte var en ny grundämne, men snarare samma som grundämnet columbium, nu niob, som upptäcktes ett år tidigare av Charles Hatchet. Det bevisade dock senare att de var annorlunda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
151800 USD/ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *https://www.metalary.com/tantalum-price/ *https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalite&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47100</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47100"/>
		<updated>2018-06-13T20:20:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|550px|right|thumb|Tantal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ren tantalmetall sälj inte, istället säljs coltan. Coltan innehåller tantalit [(Fe, Mn)Ta2O6] och columbit [(Fe, Mn)Nb2O6]. För att öka koncentrationen av tantalit och minska koncentration columbit används gravity separation eftersom tantalit har ett högre specifik vikt än columbit. Att helt separera tantal från niob är en hård process eftersom de har väldigt similära egenskaper. De kan separeras genom hydrometallurgi eller elektrolys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal är livsfarligt vid koncentrationer av 2500 mg/m3 vilket är varför den tillåten exponering av tantal i en 8 timmars arbetsdag är 5 mg/m3 och 10 mg/m3 vid en kort period. Svetsning av tantal måste göras i en atmosfär av argon eller helium för att undvika kontimation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi. När den först upptäcktes var det många forskare som trodde att tantal inte var en ny grundämne, men snarare samma som grundämnet columbium, nu niob, som upptäcktes ett år tidigare av Charles Hatchet. Det bevisade dock senare att de var annorlunda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
151800 USD/ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *https://www.metalary.com/tantalum-price/ *https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalite&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47099</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47099"/>
		<updated>2018-06-13T20:17:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ren tantalmetall sälj inte, istället säljs coltan. Coltan innehåller tantalit [(Fe, Mn)Ta2O6] och columbit [(Fe, Mn)Nb2O6]. För att öka koncentrationen av tantalit och minska koncentration columbit används gravity separation eftersom tantalit har ett högre specifik vikt än columbit. Att helt separera tantal från niob är en hård process eftersom de har väldigt similära egenskaper. De kan separeras genom hydrometallurgi eller elektrolys. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal är livsfarligt vid koncentrationer av 2500 mg/m3 vilket är varför den tillåten exponering av tantal i en 8 timmars arbetsdag är 5 mg/m3 och 10 mg/m3 vid en kort period. Svetsning av tantal måste göras i en atmosfär av argon eller helium för att undvika kontimation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi. När den först upptäcktes var det många forskare som trodde att tantal inte var en ny grundämne, men snarare samma som grundämnet columbium, nu niob, som upptäcktes ett år tidigare av Charles Hatchet. Det bevisade dock senare att de var annorlunda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
151800 USD/ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *https://www.metalary.com/tantalum-price/ *https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalite&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47098</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=47098"/>
		<updated>2018-06-13T18:04:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantal]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
151800 USD/ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *https://www.metalary.com/tantalum-price/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44008</id>
		<title>Ett bildurval från TE17C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44008"/>
		<updated>2017-12-20T10:31:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Forum  El Arg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sitzbank ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Winter wonderland ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polar bear ===&lt;br /&gt;
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]&lt;br /&gt;
Ellen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elissa&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rim Fire===&lt;br /&gt;
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]&lt;br /&gt;
Samuel H&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Charlie&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===&lt;br /&gt;
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43190</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43190"/>
		<updated>2017-11-24T08:41:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 3290 K (3017 °C)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
123.61 USD/kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *http://www.infomine.com/investment/metal-prices/tantalite-ore/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43185</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43185"/>
		<updated>2017-11-24T08:38:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
123.61 USD/kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *http://www.infomine.com/investment/metal-prices/tantalite-ore/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43184</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43184"/>
		<updated>2017-11-24T08:36:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum single crystal and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
123.61 USD/kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum *http://www.infomine.com/investment/metal-prices/tantalite-ore/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43063</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43063"/>
		<updated>2017-11-22T11:21:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum single crystal and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter. Olika renhet. Form. Var köper man? Mängd. Legeringar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43061</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43061"/>
		<updated>2017-11-22T11:19:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum single crystal and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tantal upptäcktes 1802 i Sverige av Anders Ekman. Namnet kommer från Tantalus, en karaktär från grekisk mytologi.&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43039</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43039"/>
		<updated>2017-11-22T11:05:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|thumb|Tantalum single crystal and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43036</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43036"/>
		<updated>2017-11-22T11:03:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Tantalum single crystal and 1cm3 cube.jpg|400px|right|Tantalum single crystal and 1cm3 cube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43012</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43012"/>
		<updated>2017-11-22T10:48:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Tantalum&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43001</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=43001"/>
		<updated>2017-11-22T10:40:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet: 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient: 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42999</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42999"/>
		<updated>2017-11-22T10:39:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42996</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42996"/>
		<updated>2017-11-22T10:38:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient 6,3 μm/m·K (i 25°C)&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 57,5 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 131 nΩ·m (i 20°C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42991</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42991"/>
		<updated>2017-11-22T10:35:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient 6,3 μm/m*K (i 25°)&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42977</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42977"/>
		<updated>2017-11-22T10:22:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  16.69 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 6,5 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42969</id>
		<title>Tantal</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tantal&amp;diff=42969"/>
		<updated>2017-11-22T10:12:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: Skapade sidan med &amp;#039; == Materialegenskaper: ==  : densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; : hårdhet xx Mohs skala : längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; : värmeledningsförmåga xx W/(m K) : r...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42966</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42966"/>
		<updated>2017-11-22T10:09:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17elar: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max och Simon N&lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Tallium]] av Alexander W&lt;br /&gt;
* [[Tantal]] av Elissa&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer &lt;br /&gt;
* [[Antimon]] av Julius Demissie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]]&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]] Ellen&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Argon]] DmytroU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
* [[Bok]] Serkan T&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* wire, &lt;br /&gt;
* [[presenning]], &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
* [[Råolja]] Av Philip Paraian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[oljefärg]] Abbas &lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17elar</name></author>
	</entry>
</feed>