Wikiskola - Användarbidrag [sv]

DC-motorn

2018-12-07T09:06:04Z

17chli: /* Prestanda */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse.

En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop.

== Användningsområde ==
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor och elektriska leksaker.

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
compotech.se
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DC-motorn

2018-12-07T09:04:23Z

17chli: /* Prestanda */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse.

En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop.

== Användningsområde ==
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor och elektriska leksaker.

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:
[[Fil:Motor-image-003.png|miniatyr]]

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
compotech.se
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fil:Motor-image-003.png

2018-12-07T09:03:22Z

17chli: Bilder kommer från http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ och är fri att använda

Bilder kommer från http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
och är fri att använda

DC-motorn

2018-12-07T09:00:01Z

17chli: /* Prestanda */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse.

En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop.

== Användningsområde ==
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor och elektriska leksaker.

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:
[[Fil:Http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/images/motor-image-003.png|miniatyr]]

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DC-motorn

2018-12-07T08:54:43Z

17chli: /* Prestanda */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar

Efter många andra mer eller mindre framgångsrika försök med relativt svagt roterande och fram och återgående apparater skapade preussiska Moritz von Jacobi den första riktiga roterande elektriska motorn i maj 1834. Den utvecklade enastående mekanisk uteffekt. Hans motor satt en världsrekord, som Jacobi förbättrade fyra år senare i september 1838. [13] Hans andra motor var kraftfull nog att köra en båt med 14 personer över en bred flod. Det var också 1839/40 som andra utvecklare lyckades bygga motorer med liknande och högre prestanda.

Den första kommutatorns likströmsmotor som kan rotera maskiner uppfanns av den brittiska forskaren William Sturgeon 1832. [14] Efter Sturgeons arbete byggdes en direktströmselektronik av en kommutatortyp av den amerikanska uppfinnaren Thomas Davenport, som han patenterade 1837. Motorerna körde upp till 600 varv per minut och maskinverktyg och tryckpress. [15] På grund av den höga kostnaden för primär batterikraft var motorerna kommersiellt misslyckade och konkurserade Davenport. Flera uppfinnare följde Sturgeon i utvecklingen av likströmsmotorer, men alla stötte på samma batterikostnadsproblem. Inget eldistributionssystem var tillgängligt för tillfället. Ingen praktisk kommersiell marknad uppstod för dessa motorer. [16]

År 1855 byggde Jedlik en enhet med liknande principer som de som användes i hans elektromagnetiska självrotorer som kunde hjälpa till. [6] [12] Han byggde en modell elbil samma år. [17]

En viktig vändpunkt kom 1864, när Antonio Pacinotti först beskrev armaturen. Detta presenterade symmetriskt grupperade spolar stängda på sig själva och kopplade till en kommutators stänger, vars borstar levererade praktiskt taget icke-fluktuerad ström. [18] [19] De första kommersiellt framgångsrika likströmsmotorerna följde uppfinningen av Zénobe Gramme, som år 1871 återuppfinde Pacinottis design. I 1873 visade Gramme att hans dynamo kunde användas som en motor, vilket han visade sig ha stor effekt på utställningar i Wien och Philadelphia genom att ansluta två sådana likströmsmotorer upp till 2 km från varandra med hjälp av en som generator. [20]

År 1886 uppfann Frank Julian Sprague den första praktiska likströmsmotorn, en icke-gnistande anordning som upprätthöll relativt konstant hastighet under varierande belastningar. Andra Sprague elektriska uppfinningar om den här tiden förbättrade kraftigt elfördelningen (tidigare arbete som gjordes av Thomas Edison), tillåten att el från elmotorer skulle returneras till elnätet, för elektrisk distribution till vagnar via trådledningar och vagnspolen, och tillhandahöll styrsystem för elektriska operationer. Detta gjorde det möjligt för Sprague att använda elmotorer för att uppfinna det första elvagnssystemet 1887-88 i Richmond, Virginia, den elektriska hissen och kontrollsystemet 1892, och den elektriska tunnelbanan med oberoende drivna centralt kontrollerade bilar. Den senare installerades först 1892 i Chicago av South Side Elevated Railroad, där den blev populärt känd som "L". Spragues motor och relaterade uppfinningar ledde till en explosion av intresse och användning i elmotorer för industrin. Utvecklingen av elmotorer med acceptabel effektivitet försenades i flera årtionden genom att inte erkänna den extrema betydelsen av ett luftgap mellan rotorn och statoren. Effektiva konstruktioner har ett relativt litet luftgap. [21] [a] St Louis-motorn, som länge användes i klassrum för att illustrera motorprinciper, är extremt ineffektiv av samma anledning, och verkar inte som en modern motor. ]

Elmotorer revolutionerade industrin. Industriella processer begränsades inte längre av kraftöverföring med hjälp av linjeskaft, bälten, tryckluft eller hydrauliskt tryck. Istället kan varje maskin vara utrustad med sin egen strömkälla, vilket ger enkel kontroll vid användningsplatsen och förbättrar effektiviteten i kraftöverföringen. Elektriska motorer som användes inom jordbruket eliminerade människa och djurmuskelkraft från sådana uppgifter som hantering av korn eller pumpande vatten. Hushållens användning av elmotorer minskade tungt arbete i hemmet och gjorde högre normer för bekvämlighet, komfort och säkerhet möjligt. Idag förbrukar elmotorer mer än hälften av den elektriska energin som produceras i USA. [23]

== Användningsområde ==

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DC-motorn

2018-12-07T08:53:48Z

17chli: /* == */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar

Efter många andra mer eller mindre framgångsrika försök med relativt svagt roterande och fram och återgående apparater skapade preussiska Moritz von Jacobi den första riktiga roterande elektriska motorn i maj 1834. Den utvecklade enastående mekanisk uteffekt. Hans motor satt en världsrekord, som Jacobi förbättrade fyra år senare i september 1838. [13] Hans andra motor var kraftfull nog att köra en båt med 14 personer över en bred flod. Det var också 1839/40 som andra utvecklare lyckades bygga motorer med liknande och högre prestanda.

Den första kommutatorns likströmsmotor som kan rotera maskiner uppfanns av den brittiska forskaren William Sturgeon 1832. [14] Efter Sturgeons arbete byggdes en direktströmselektronik av en kommutatortyp av den amerikanska uppfinnaren Thomas Davenport, som han patenterade 1837. Motorerna körde upp till 600 varv per minut och maskinverktyg och tryckpress. [15] På grund av den höga kostnaden för primär batterikraft var motorerna kommersiellt misslyckade och konkurserade Davenport. Flera uppfinnare följde Sturgeon i utvecklingen av likströmsmotorer, men alla stötte på samma batterikostnadsproblem. Inget eldistributionssystem var tillgängligt för tillfället. Ingen praktisk kommersiell marknad uppstod för dessa motorer. [16]

År 1855 byggde Jedlik en enhet med liknande principer som de som användes i hans elektromagnetiska självrotorer som kunde hjälpa till. [6] [12] Han byggde en modell elbil samma år. [17]

En viktig vändpunkt kom 1864, när Antonio Pacinotti först beskrev armaturen. Detta presenterade symmetriskt grupperade spolar stängda på sig själva och kopplade till en kommutators stänger, vars borstar levererade praktiskt taget icke-fluktuerad ström. [18] [19] De första kommersiellt framgångsrika likströmsmotorerna följde uppfinningen av Zénobe Gramme, som år 1871 återuppfinde Pacinottis design. I 1873 visade Gramme att hans dynamo kunde användas som en motor, vilket han visade sig ha stor effekt på utställningar i Wien och Philadelphia genom att ansluta två sådana likströmsmotorer upp till 2 km från varandra med hjälp av en som generator. [20]

År 1886 uppfann Frank Julian Sprague den första praktiska likströmsmotorn, en icke-gnistande anordning som upprätthöll relativt konstant hastighet under varierande belastningar. Andra Sprague elektriska uppfinningar om den här tiden förbättrade kraftigt elfördelningen (tidigare arbete som gjordes av Thomas Edison), tillåten att el från elmotorer skulle returneras till elnätet, för elektrisk distribution till vagnar via trådledningar och vagnspolen, och tillhandahöll styrsystem för elektriska operationer. Detta gjorde det möjligt för Sprague att använda elmotorer för att uppfinna det första elvagnssystemet 1887-88 i Richmond, Virginia, den elektriska hissen och kontrollsystemet 1892, och den elektriska tunnelbanan med oberoende drivna centralt kontrollerade bilar. Den senare installerades först 1892 i Chicago av South Side Elevated Railroad, där den blev populärt känd som "L". Spragues motor och relaterade uppfinningar ledde till en explosion av intresse och användning i elmotorer för industrin. Utvecklingen av elmotorer med acceptabel effektivitet försenades i flera årtionden genom att inte erkänna den extrema betydelsen av ett luftgap mellan rotorn och statoren. Effektiva konstruktioner har ett relativt litet luftgap. [21] [a] St Louis-motorn, som länge användes i klassrum för att illustrera motorprinciper, är extremt ineffektiv av samma anledning, och verkar inte som en modern motor. ]

Elmotorer revolutionerade industrin. Industriella processer begränsades inte längre av kraftöverföring med hjälp av linjeskaft, bälten, tryckluft eller hydrauliskt tryck. Istället kan varje maskin vara utrustad med sin egen strömkälla, vilket ger enkel kontroll vid användningsplatsen och förbättrar effektiviteten i kraftöverföringen. Elektriska motorer som användes inom jordbruket eliminerade människa och djurmuskelkraft från sådana uppgifter som hantering av korn eller pumpande vatten. Hushållens användning av elmotorer minskade tungt arbete i hemmet och gjorde högre normer för bekvämlighet, komfort och säkerhet möjligt. Idag förbrukar elmotorer mer än hälften av den elektriska energin som produceras i USA. [23]

== Användningsområde ==

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DC-motorn

2018-12-07T08:53:14Z

17chli: /* Prestanda */

== Funktion ==
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar

Efter många andra mer eller mindre framgångsrika försök med relativt svagt roterande och fram och återgående apparater skapade preussiska Moritz von Jacobi den första riktiga roterande elektriska motorn i maj 1834. Den utvecklade enastående mekanisk uteffekt. Hans motor satt en världsrekord, som Jacobi förbättrade fyra år senare i september 1838. [13] Hans andra motor var kraftfull nog att köra en båt med 14 personer över en bred flod. Det var också 1839/40 som andra utvecklare lyckades bygga motorer med liknande och högre prestanda.

Den första kommutatorns likströmsmotor som kan rotera maskiner uppfanns av den brittiska forskaren William Sturgeon 1832. [14] Efter Sturgeons arbete byggdes en direktströmselektronik av en kommutatortyp av den amerikanska uppfinnaren Thomas Davenport, som han patenterade 1837. Motorerna körde upp till 600 varv per minut och maskinverktyg och tryckpress. [15] På grund av den höga kostnaden för primär batterikraft var motorerna kommersiellt misslyckade och konkurserade Davenport. Flera uppfinnare följde Sturgeon i utvecklingen av likströmsmotorer, men alla stötte på samma batterikostnadsproblem. Inget eldistributionssystem var tillgängligt för tillfället. Ingen praktisk kommersiell marknad uppstod för dessa motorer. [16]

År 1855 byggde Jedlik en enhet med liknande principer som de som användes i hans elektromagnetiska självrotorer som kunde hjälpa till. [6] [12] Han byggde en modell elbil samma år. [17]

En viktig vändpunkt kom 1864, när Antonio Pacinotti först beskrev armaturen. Detta presenterade symmetriskt grupperade spolar stängda på sig själva och kopplade till en kommutators stänger, vars borstar levererade praktiskt taget icke-fluktuerad ström. [18] [19] De första kommersiellt framgångsrika likströmsmotorerna följde uppfinningen av Zénobe Gramme, som år 1871 återuppfinde Pacinottis design. I 1873 visade Gramme att hans dynamo kunde användas som en motor, vilket han visade sig ha stor effekt på utställningar i Wien och Philadelphia genom att ansluta två sådana likströmsmotorer upp till 2 km från varandra med hjälp av en som generator. [20]

År 1886 uppfann Frank Julian Sprague den första praktiska likströmsmotorn, en icke-gnistande anordning som upprätthöll relativt konstant hastighet under varierande belastningar. Andra Sprague elektriska uppfinningar om den här tiden förbättrade kraftigt elfördelningen (tidigare arbete som gjordes av Thomas Edison), tillåten att el från elmotorer skulle returneras till elnätet, för elektrisk distribution till vagnar via trådledningar och vagnspolen, och tillhandahöll styrsystem för elektriska operationer. Detta gjorde det möjligt för Sprague att använda elmotorer för att uppfinna det första elvagnssystemet 1887-88 i Richmond, Virginia, den elektriska hissen och kontrollsystemet 1892, och den elektriska tunnelbanan med oberoende drivna centralt kontrollerade bilar. Den senare installerades först 1892 i Chicago av South Side Elevated Railroad, där den blev populärt känd som "L". Spragues motor och relaterade uppfinningar ledde till en explosion av intresse och användning i elmotorer för industrin. Utvecklingen av elmotorer med acceptabel effektivitet försenades i flera årtionden genom att inte erkänna den extrema betydelsen av ett luftgap mellan rotorn och statoren. Effektiva konstruktioner har ett relativt litet luftgap. [21] [a] St Louis-motorn, som länge användes i klassrum för att illustrera motorprinciper, är extremt ineffektiv av samma anledning, och verkar inte som en modern motor. ]

Elmotorer revolutionerade industrin. Industriella processer begränsades inte längre av kraftöverföring med hjälp av linjeskaft, bälten, tryckluft eller hydrauliskt tryck. Istället kan varje maskin vara utrustad med sin egen strömkälla, vilket ger enkel kontroll vid användningsplatsen och förbättrar effektiviteten i kraftöverföringen. Elektriska motorer som användes inom jordbruket eliminerade människa och djurmuskelkraft från sådana uppgifter som hantering av korn eller pumpande vatten. Hushållens användning av elmotorer minskade tungt arbete i hemmet och gjorde högre normer för bekvämlighet, komfort och säkerhet möjligt. Idag förbrukar elmotorer mer än hälften av den elektriska energin som produceras i USA. [23]

== Användningsområde ==

== Prestanda ==
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.

====================

ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.

T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.

Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.

Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.

Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.

== Pris och inköpsställen ==
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

== Källor ==
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://eelinux.ee.usm.maine.edu
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fil:Challes bild.png

2018-12-07T08:50:59Z

17chli:

DC-motorn

2018-12-07T08:32:25Z

17chli: /* Prestanda */

DC-motorn

2018-12-07T08:27:41Z

17chli: /* Prestanda */

DC-motorn

2018-12-07T08:17:59Z

17chli: /* Funktion */

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-07T09:41:27Z

17chli: /* TE17C */

Ladda om sidan innan du redigerar

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

== TE17C ==

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17towa.ssis.nu Tom]
# [https://17anlu.ssis.nu Anton]
# [https://17sahe.ssis.nu Samuel H]
# [https://17hesj.ssis.nu/ Henke]
# [https://17rata.ssis.nu/ Ramtin]
# [https://17eler.ssis.nu Ellen]
# [https://17elar.ssis.nu Elissa]
#[https://17abmi.ssis.nu/ Abozar]
# [https://17chli.ssis.nu Charlie]

== TE17D ==
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]
# [https://17moid.ssis.nu/ Mohammed Omer]
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]

Ett bildurval från TE17C

2017-12-20T10:30:18Z

17chli: /* Rim Fire */

=== Forum El Arg ===

[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]
Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.

{{clear}}

=== Sitzbank ===

[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]

{{clear}}

=== Winter wonderland ===

[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]

{{clear}}

=== Polar bear ===
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]

{{clear}}

=== Rim Fire===
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]
Samuel H

Isak

Charlie
{{clear}}

=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]

{{clear}}

Koppar

2017-11-24T08:32:20Z

17chli: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]
: Densitet 8920 [kg/m3] (273 K)
: Hårdhet 3,0 (Mohs hårdhetsskala)
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K-1]
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)
: Resistivitet 1,72x10-8 [ohmmeter]

== Användning ==

Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).

Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.

En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.

Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.

== Framställning ==
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.

Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.

Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.

Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.

Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.

== Historia ==
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.

== Pris ==
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.1278. Priset (USD) per pound är i sek ungefär 27 SEK (2017-11-22). Ett pound är ungefär 0,45kg vilket gör att kilo priset på koppar ligger runt 60kr/kg. Priset kan dock variera beroende på kvaliteten på kopparen. Kvalliten beror på var kopparn kommer ifrån och om den är begagnad eller inte. Om man vill använda kopparn i t.ex medicinska produkter blir priset dyrare eftersom kopparn måste vara väldigt ren.

== Länkar ==

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]
* [https://www.google.se/search?q=pound+i+kg&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=fZx7Up1ax-XhBPK5geAH Pound i KG]

Koppar

2017-11-22T11:09:17Z

17chli: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==
[[File:Cuivre Michigan.jpg|thumb|Koppar]]
[[File:Cu-Scheibe.JPG|thumb|Koppar disk (99.95% ren koppar)]]
: Densitet 8920 [kg/m3] (273 K)
: Hårdhet 3,0 (Mohs hårdhetsskala)
: Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K-1]
: Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)
: Resistivitet 1,72x10-8 [ohmmeter]

== Användning ==

Det finns flera globala marknader för handel med koppar. Några av de större handelsplatserna är London Metal Exchange (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och NYMEX COMEX, av dem är LME den ledande handelsmarknaden. Det vanligaste är att handeln med koppar sker med A grad koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).

Koppar är en väldigt bra ledare för elektrisk ström, den näst bästa efter silver. Koppar är också en väldigt bra värme ledare (401 watt per meter och Kelvin) vilket är en egenskap som gör den väldigt användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas transistorer. Kopparprodukternas livslängder varierar stort, allt från hundra år eller mer i byggnader, till bara ett par år i elektroniskt utrustning. Det finns en ständig debatt om kopparkärl är lämpliga för slutförvaring av radioaktivt avfall. De som förespråkar det säger att kopparkärl med 10cm tjocka väggar borde kunna hålla i en miljon år.

En del koppar används olegerad som bland annat basmetall i ett stort antal legeringar, då man vill uppnå vissa speciella egenskaper. Mässing, brons och nysilver är några exempel på vanliga kopparlegeringar. Den termen används om legeringar med koppar som basmetall av olika slag och kan användas med fördel när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden är okända, vilket är något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd.

Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, dessutom används det för vatten- och värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Det används också som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av den goda ledningsförmågan koppar har.

== Framställning ==
Koppar finns bundet i malmerna i jordskorpan. Det vanligaste är olika sorters sulfidiska malmer, främst är det kopparkis. Det finns dock vanligen mycket svavelkis i de kopparkishaltiga malmerna vilket gjorde många olika malmfyndigheter oanvändbara då man inte kunda få ut svavlet ur kopparmalmen. Idag så anrikar vi malmerna genom att krossa och mala ned dem till ett fint pulver som vi sedan anrikar genom flotation till slig, med en halt på ungefär 20-30% koppar.

Malmen rostas därefter för att minska svavelhalten genom oxidation. Efter det så smälts den i en ljusbugsugn tillsammans med en slaggbildare, till exempel sand. Nu så består smältan av slagg och skärsten som är en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40% koppar.

Efter det använder man Kopparbessemermetoden som är utvecklad under påverkan av Bessemermetoden vilket innebär att man nu blåser in syra i smältan vilket gör att järnsulfiden oxiderar till järnoxid. Efter den första blåsningen har man fått vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen och efter det får man ut något som kallas blisterkoppar eller råkoppar, vilket innehåller 98-99% ren koppar.

Efter det raffinerar man kopparen på en elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Det ger koppar som är nästan 100% ren. Samtidigt som man gör det kan man utvinna biprodukterna som är exempelvis guld och silver. I Skandinavien så importeras och smälts kopparkoncentrat vilket består av ca 25-35% koppar genom flamsmältningteknologi.

Koppar är ett väldigt miljövänligt material då det är 100% återvinningsbart utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Ungefär 34% av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen kommer från återvunnet material enligt nyligen framtagen data.

== Historia ==
I vår del av världen så har koppar och kopparlegeringar används i under tre och ett halvt årtusende i ett otal applikationer. Allt från bronsålderns rakknivar, via de koppartak och bronskanoner som fanns på 1600-talet, till industrisamhällets olika lagermetaller, VVS-detaljer och elektriska och elektroniska komponenter. Koppar används idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör. Det används också för vatten- samt värmedistribution tack vare sina goda korrosionsegenskaper. Dessutom används koppar som elektrisk ledare och inom telekommunikation på grund av sin goda ledningsförmåga. Mässing och bronser som är olika kopparlegeringar används till exempel i rörkopplingar och ventiler, samt som beslag och dekorationer.

== Pris ==
På råvarubörsen COMEX i New York är priset på koppar i USD cent per pound 3.1278. Priset (USD) per pound är i sek ungefär 27 SEK (2017-11-22). Ett pound är ungefär 0,45kg vilket gör att kilo priset på koppar ligger runt 60kr/kg. Kvaliteten på kopparen kan varierar mycket beroende på var den kommer ifrån och om kopparn är begagnad eller inte.

== Länkar ==

* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppar Wikipedia om Koppar]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmeledningsf%C3%B6rm%C3%A5ga Wikipedia om värmeledningsförmåga]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet Wikipedia om resistivitet]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient Wikipedia om utvidgningskoefficient]
* [http://ravarumarknaden.se/pris-koppar-aktuellt-historik-diagram-hg/ Råvarumarknaden med kopparpriset]
* [https://www.google.se/search?q=3.2377+usd+i+sek&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=cZh6UvSJFaiX4wT574DIDg Google med USD till SEK]
* [https://www.google.se/search?q=pound+i+kg&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a&channel=fflb&gws_rd=cr&ei=fZx7Up1ax-XhBPK5geAH Pound i KG]

Materialdatabasen

2017-11-22T10:37:27Z

17chli: /* Metaller */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max och Simon N
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Nabbir och Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]] av Elissa
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]] Ellen
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Ellen
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* [[wire|Vajer]], Berk
* [[presenning]],
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]
* [[Horn]] - Hanna Johnsson
* [[Is]] - Sam Shahriari
* [[Granit]] - Felix Herber

Diskussion:Procent Ma1c

2017-10-17T10:58:25Z

17chli: /* Film 2 */

= Redovisning av uppgiften med Procentfilmer =

Klipp in länk och motivering under en rubrik. Det går bra att skapa nya rubriker också (Nivå 3).

== TE17A ==

=== Film 1 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Den här filmen är simpel men beskriver tydligt om vad Procent, Promille, PPM och Procentenheter är.
Man får en sammafattning om vad man kommer att lära sig inom procent.
Filmen har också med alla begrepp som man skulle lära sig om och då behöver man endast se ett videoklipp och slipper leta efter en annan för att lära sig om alla olika begreppen. Han förklarar långsamt och tydligt som gör det lättare att uppfatta vad han menar och på så sätt behöver man endast se den en enda gång.

Hampus E

=== Film 2 ===

https://youtu .be/YTKbLxekTtk

Jag tycker att filmen bra förklarar vad de olika enheterna innebär.
Den berättar att det är 100, 1000, 1000000 del av ett tal.
Samt visar hur man kan räkna med de olika enheterna genom att omvandla/räkna med dem.

=== Film 3 ===
Kort tydlig och effektiv, 10/10 would not watch again cuz i understood the first time.

=== Film 4 ===
Promille & ppm
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg
videon är bra eftersom den innehåller relenanta begrepp och
använder sig av simpla och tydliga förklaringar

=== Film 5 ===

https://www.youtube.com/watch?v=YaWGDLO9jFM
Mycket bra genomgång. Läraren är inte allt för långsam, men han lyckas ändå gå igenom i de viktigaste grundläggande delarna ganska ingående. Han tar inte upp promille eller ppm dock.

=== Film 6 ===
''Daniel''
==== https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU ====
Första videon är väldigt simpel, tydlig, och kort, vilket gör att det blir väldigt enkelt att förstå vad procent, promille och ppm betyder och innebär. Dock skippar Mattebettan att gå igenom procentenheter, vilket är varför jag valde att ta med en annan video, som också är gjord av Mattebettan.
==== Fram till 2:22 av https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo ====
Början av den andra videon går igenom procentenheters betydelse och dess innebörd på ett simpelt sätt likt första videon, samt hur man räknar med procentenheter.

=== Film 7 ===

https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

Denna film är bra eftersom personen tar upp allt som vi behövde veta (promille, ppm och procentenheter)
Han pratar inte för snabbt och genomgången är grundläggande nog så att man kan använda informationen för att lösa uppgifter men inte för komplicerad så att man blir förvirrad och inte förstår.
Videon är inte heller så lång att man blir uttråkad och inte orkar kolla igenom hela men den hinner ändå gå igenom det mana behöver veta.

//Elin

=== Film 8 ===
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg
Jag tycker att det här klippet är bra för att han enkelt och snabbt förklarar grunderna i ppm och promille. Det går inte heller smärtsamt långsamt så att man måste öka hastigheten. Jag tycker också att hans förklaring av tiondelsplatser, tusendelsplatser, tiotusendelsplatser osv., var väldigt praktisk och förenklade processen en hel del.

Humbla o hans

=== Film 9 ===
Emil M, Simon H och Jesper L 
[https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg Klicka här] för att komma till första videon. 
[https://www.youtube.com/watch?v=CzmnR__bgG0 Klicka här] för att komma till andra videon. 
[https://www.youtube.com/watch?v=-4mU5r8QhCo Klicka här] för att komma till tredje videon.

=== Film 10 ===
===https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU===
kort och tydlig med bra exempel /Alfred B

=== Film 11 ===
https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo

Testen försvan tog mig 15 min att skriva gör inte om det

== TE17B ==

=== Film 1 ===
https://www.youtube.com/watch?v=E34zv3YdImU
Beskrivningarna är tydliga och exemplen är konkreta; filmen är troligtvis mycket givande för de som inte har extensiva kunskaper i procenträkning.

=== Film 2 ===
Promille och ppm https://www.youtube.com/watch?v=FqZpEm3lZSs

Filmen var intressant. Innan filmen visste jag inte var ppm var, men nu vet jag att det är miljondel. Bra beskrivet och rakt på sak.

/Marcus Cazzola 17B

=== Film 3 ===
Videon ger bra förståelse för vad alla begrepp som kan användas inom procentområdet, såsom procent, promille, PPM, procentenheter och formfaktor. Han visar tydligt med hur man kan skriva ppm med potenser. Han berättar också om ränta och hur det fungerar så genom att kolla på den här så får man dels en bra förståelse för alla begrepp som vi skulle kunna om och så lär vi oss om hur procent används när man räknar med räntor.

https://www.youtube.com/watch?v=KjB78eNqb1A

=== Film 4 ===
Jag har valt denna film eftersom den går igenom begreppen i en hyfsat snabb hastighet. Det är även väldigt enkelt att följa med i vad han gör och det är därför svårt att bli förvirrad. Den är även inte extremt tråkig så att man tappar uppmärksamheten utan han byter ton vilket hjälper med koncentrationsnivån. https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

=== Film 5 ===

Procentenheter: https://www.youtube.com/watch?v=Y0OozDCtOxE

Han beskriver när man använder procentenheter i riktiga livet och det är bra.

/Marcus Cazzola 17B

=== Film 4 ===

[https://www.youtube.com/watch?v=9IfvCdeRGSU Youtube.procent/watch.com]

det var bra ljud i videon som det knappt var i någon annan,
den var lätt att förstå och man vart inte för uttråkad av den.
den förklarar bra och hen tog det i en bra fart så man hängde med.

=== Film 7 ===

https://youtu. be/nk9VIsBo0lU
Den här videon förklarar ppm, promille och procentbegreppet

https://youtu. be/o9jmb6jRKO4
Den här videon förklarar procentenheter.

Motivering:
De förklarar begreppen på en grundläggande nivå så att alla förstår, någon video var även på svenska vilket ökar förståelsen ännu mer för de som har svårt med engelska.

Grupp:
Maximilian, Ahmed & Kristofer

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU
Vi valde denna film för att den är väldigt välstrukturerad och den förklarar på ett väldigt bra sätt med exempel och digitala hjälpmedel i sin redovisning så att man enkelt förstår.
/Albin, Joakim, Simon, Erik G

=== Film 11 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Personer med i gruppen: Martin, Sebbe och Lukas
Filmen som vi har valt är bra eftersom han visar utförliga förklaringar. Och förklarar värdet av varje enhet och hur man räknar med dom. Han nämner procent lite svagt och fokuserar på PPM, promille och procentenheter, men man förstår vad en procent är.

== TE17C ==

=== Film 1 ===

https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g

Vi valde Daniel Nilssons ,mer känd som Dalles, video för den var kort, punktlig och förklarade de tre begreppen i fråga. Hans ord är matematisk poesi som ger mig en ännu större förståelse för den magiska världen av matte. Han ger också insikt i hur dessa tre matematiska begrepp används i verkligheten.

hälsningar lukas och Jonathan

=== Film 2 ===
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g
Den filmen är den bästa vi kunde hitta eftersom den går igenom viktiga saker som Promille, PPM och procentenheter. Den är väldigt tydlig och har en bra struktur så att det är lätt att hänga med och förstå. Han sammanfattade väldigt bra och man slipper kolla om eftersom man förstod första gången. Videon är endast 5 minuter lång så man inte tröttnar, andra videos som också var runt 5 minuter långa var inte lika bra eftersom dem var mer otydliga och man orkade inte riktigt lyssna igenom den.

Charlie
Samuel

=== Film 3 ===

=== Film 4 ===

=== Film 5 ===

=== Film 6 ===

=== Film 7 ===

=== Film 8 ===

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===

== TE17D ==

=== Film 1 ===

=== Film 2 ===

=== Film 3 ===

=== Film 4 ===

=== Film 5 ===

=== Film 6 ===

=== Film 7 ===

=== Film 8 ===

=== Film 9 ===

=== Film 10 ===