<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17alha</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=17alha"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/17alha"/>
	<updated>2026-06-03T20:48:46Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50545</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50545"/>
		<updated>2019-03-08T14:47:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Packlista */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och [https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/ europeiskt sjukförsäkringskort].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Packlista=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Kläder:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Regnkläder&lt;br /&gt;
*Underkläder&lt;br /&gt;
*Strumpor&lt;br /&gt;
*Undertröja&lt;br /&gt;
*Byxor&lt;br /&gt;
*Tröjor&lt;br /&gt;
*Jacka&lt;br /&gt;
*[http://ecx.images-amazon.com/images/I/41fhvWEYr8L.jpg Tysk folkdräkt] (&#039;&#039;&#039;Obligatoriskt på tyska restauranger&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*Bälte&lt;br /&gt;
*Skor&lt;br /&gt;
*Handduk&lt;br /&gt;
*Påse till smutstvätt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hygienartiklar:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Tandborste och Tandkräm&lt;br /&gt;
*Tvål och Schampoo - OBLIGATORISKT&lt;br /&gt;
*Deodorant - OBLIGATORISKT&lt;br /&gt;
*Ev. Rakartiklar&lt;br /&gt;
*Mediciner&lt;br /&gt;
*Ev. Åksjukemedel&lt;br /&gt;
*Plåster&lt;br /&gt;
*Kam / Borste&lt;br /&gt;
*Ev. Hårprodukter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Övrigt===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Matematik- och fysikbok&lt;br /&gt;
*Penna, sudd och papper&lt;br /&gt;
*Vattenflaska&lt;br /&gt;
*Gosedjur&lt;br /&gt;
*Godis&lt;br /&gt;
*Öronproppar&lt;br /&gt;
*Pass&lt;br /&gt;
*Europeiskt sjukvårdskort&lt;br /&gt;
*Bankkort / Valuta (EURO) åtminstone 70 €&lt;br /&gt;
*Mobil + Laddare&lt;br /&gt;
*Solglasögon&lt;br /&gt;
*Harry Potter- boken&lt;br /&gt;
*Färdkost&lt;br /&gt;
*Tysk ordbok&lt;br /&gt;
*Ett glatt humör :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Att göra =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 5-dagars resebiljet kollektivtrafik.&lt;br /&gt;
* Rumsfördelning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prel Schema ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Måndag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Eftermiddag: Titta på stan.&lt;br /&gt;
: Gå kolla på fotbollsarena som tillhör Hamburg SV. Mer info finns nere.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tisdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moorburg Preliminärt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Onsdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039; Preliminärt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Torsdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frunhofer Institut&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fredag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;10.00 [https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH&#039;&#039;&#039;](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kommer att få en rundtur och presentation av forskning. &lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lunch på TUHH bör bokas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tänkbara besök ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
* [https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg Moorburg]&lt;br /&gt;
** [https://corporate.vattenfall.de/uber-uns/engagement-regionales/wir-in-hamburg/besichtigungen-in-hamburg/ Sightseeing vattenfall]&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]  Emil m fl vindkraftgruppen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Museum_f%C3%BCr_Kommunikation_Hamburg Museum fur Kommunikation]&lt;br /&gt;
* Museer&lt;br /&gt;
* Kyrkor&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Auto Museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;). Adult ticket – groups – from 15 person. 8,50 €. &#039;&#039;&#039;Ej bokat.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Länk till Stadium Tour: https://www.hsv.de/en/volksparkstadion/stadium-tours-museum/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|2:15&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50507</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50507"/>
		<updated>2019-03-06T13:01:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Att göra */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och [https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/ europeiskt sjukförsäkringskort].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Packlista=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Kläder:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Regnkläder&lt;br /&gt;
*Underkläder&lt;br /&gt;
*Strumpor&lt;br /&gt;
*Undertröja&lt;br /&gt;
*Byxor&lt;br /&gt;
*Tröjor&lt;br /&gt;
*Jacka&lt;br /&gt;
*[http://ecx.images-amazon.com/images/I/41fhvWEYr8L.jpg Tysk folkdräkt] (&#039;&#039;&#039;Obligatoriskt på tyska restauranger&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*Bälte&lt;br /&gt;
*Skor&lt;br /&gt;
*Handduk&lt;br /&gt;
*Påse till smutstvätt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hygienartiklar:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Tandborste och Tandkräm&lt;br /&gt;
*Tvål och Schampoo&lt;br /&gt;
*Ev. Deodorant&lt;br /&gt;
*Ev. Rakartiklar&lt;br /&gt;
*Mediciner&lt;br /&gt;
*Ev. Åksjukemedel&lt;br /&gt;
*Plåster&lt;br /&gt;
*Kam / Borste&lt;br /&gt;
*Ev. Hårprodukter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Övrigt===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Matematik- och fysikbok&lt;br /&gt;
*Penna, sudd och papper&lt;br /&gt;
*Vattenflaska&lt;br /&gt;
*Gosedjur&lt;br /&gt;
*Godis&lt;br /&gt;
*Öronproppar&lt;br /&gt;
*Pass&lt;br /&gt;
*Europeiskt sjukvårdskort&lt;br /&gt;
*Bankkort / Valuta (EURO) åtminstone 70 €&lt;br /&gt;
*Mobil + Laddare&lt;br /&gt;
*Solglasögon&lt;br /&gt;
*Harry Potter- boken&lt;br /&gt;
*Färdkost&lt;br /&gt;
*Tysk ordbok&lt;br /&gt;
*Ett glatt humör :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Att göra =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Fylla i rumsfördelningen.&lt;br /&gt;
Rum 1: Alexander A, Sebastian, Arian, Pontus, Albin, Vi lånar in en madrass från annat rum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 5-dagars resebiljet kollektivtrafik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prel Schema ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Måndag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tisdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Onsdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Torsdag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fredag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;10.00 [https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH&#039;&#039;&#039;](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kommer att få en rundtur och presentation av forskning. &lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lunch på TUHH bör bokas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tänkbara besök ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
* [https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg Moorburg]&lt;br /&gt;
** [https://corporate.vattenfall.de/uber-uns/engagement-regionales/wir-in-hamburg/besichtigungen-in-hamburg/ Sightseeing vattenfall]&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]  Emil m fl vindkraftgruppen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Museum_f%C3%BCr_Kommunikation_Hamburg Museum fur Kommunikation]&lt;br /&gt;
* Museer&lt;br /&gt;
* Kyrkor&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Auto Museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;). Adult ticket – groups – from 15 person. 8,50 €. &#039;&#039;&#039;Ej bokat.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Länk till Stadium Tour: https://www.hsv.de/en/volksparkstadion/stadium-tours-museum/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|2:15&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49589</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49589"/>
		<updated>2018-12-07T14:25:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En AC-motor består av främst två delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas, sinusformad växelspänning, men det finns även motorer som matas med enfas.&lt;br /&gt;
Trefas AC-motorer kan anses vara idealtypen av elmotorer. De har hög verkningsgrad och kan dessutom köras på enfasig växelström.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
Denna typ av motor grundades eller skapades av Nikola Tesla. Det var han som uppfann växelström (AC) och AC motorer, med asynkron och synkron motorer, skapades som följd.&lt;br /&gt;
[[File:Nikola Tesla.jpg|200px|right|Nikola Tesla]]&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49569</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49569"/>
		<updated>2018-12-07T14:18:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas, sinusformad växelspänning, men det finns även motorer som matas med enfas.&lt;br /&gt;
Trefas AC-motorer kan anses vara idealtypen av elmotorer. De har hög verkningsgrad och kan dessutom köras på enfasig växelström.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
Denna typ av motor grundades eller skapades av Nikola Tesla. Det var han som uppfann växelström (AC) och AC motorer, med asynkron och synkron motorer, skapades som följd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49551</id>
		<title>AC-motorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=AC-motorn&amp;diff=49551"/>
		<updated>2018-12-07T14:12:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Electric motor.gif|400px|right|Electric motor]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en AC-motor finns det två basic delar. Den ena delen är statorn (den statiska yttre trumman) och rotorn. Den inre roterande delen av motorn som sitter fast i motorskaftet. Både statorn och rotorn skapar ett magnetisk fält.&lt;br /&gt;
En växelströmsmotor måste matas med växelspänning, oftast trefas sinusformad växelspänning, men det finns även konstruktioner som matas med enfas, där en kondensator oftast används för att skapa en extra fas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer finns i två olika utföranden: synkronmotor och asynkronmotor, där asynkronmotorn är den i särklass vanligaste för industriellt bruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
AC-motorn används i bilar som använder induktionsmotorer som Tesla.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext1&lt;br /&gt;
Exempel.jpg|Bildtext2&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Skapare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
* SEMH71-4B BESEL - 872 Kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Libary.Automationdirect.com&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49501</id>
		<title>Elmotorguiden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49501"/>
		<updated>2018-12-07T13:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 1.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 2.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu ska vi skapa beskrivningar av elektriska motorer. Ni blir indelade i grupper och får en motor var. Några motorer har stora likheter men det ingår i uppgiften, mer om det senare. Sidorna som ni skapar kommer troligen att användas av andra i framtiden precis som materialsidorna vi skapat tidigare, se statistiksidorna till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Beskriv en elektrisk motor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Er uppgift är att sammanställa information om en elektrisk motor på ett lättfattligt sätt så den passar en konstruktör. Det innebär att vi fokuserar på pris, prestanda och hållbarhet. Det här är ett grupparbete som bedöms i grupp och enskilt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni får gärna använda information från Wikipedia och andra källor som är Creative Commons. Men ni måste hitta mer information om sådant som inte står på Wikipedia och skriva med egna ord när informationen kommer från källor med copyright.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Glöm inte att lägga in bilder, animationer och filmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni jobbar i grupper om cirka tre och publicerar era resultat på er sida nedan.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[DC-motorn]] - Alexander, Ramtin, Pontus, Lukas och Charlie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Servomotorn]] - Samuel H &amp;amp; Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Stegmotorn]] - Isak och Tom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[AC-motorn]]  - Alexander A, Pontus, Albin, Sebastian, Arian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Likströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Induktionsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Växelströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Allströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Asynkronmotorn]] - Ellen och Elissa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Synkronmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användbara länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.elektrov.se/wp-content/uploads/2017/05/Lilla-Motorguiden-A5-sida-for-sida.pdf Lilla motorguiden]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Redigeringstips ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in en bild från Wikipedia: Klicka på bilden och kopiera koden, exempelvis så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|thumb|Universalmotor 3]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
eller så använder du redigeringsverktyget på Wikiskola och klipper in bildens namn som du ser på Wikipedia. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Universalmotor 3.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andra bilder (som är fria att använda) kan du behöva ladda upp på Wikiskola först och sedan länka in på sidan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49498</id>
		<title>Elmotorguiden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49498"/>
		<updated>2018-12-07T13:24:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 1.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 2.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu ska vi skapa beskrivningar av elektriska motorer. Ni blir indelade i grupper och får en motor var. Några motorer har stora likheter men det ingår i uppgiften, mer om det senare. Sidorna som ni skapar kommer troligen att användas av andra i framtiden precis som materialsidorna vi skapat tidigare, se statistiksidorna till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Beskriv en elektrisk motor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Er uppgift är att sammanställa information om en elektrisk motor på ett lättfattligt sätt så den passar en konstruktör. Det innebär att vi fokuserar på pris, prestanda och hållbarhet. Det här är ett grupparbete som bedöms i grupp och enskilt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni får gärna använda information från Wikipedia och andra källor som är Creative Commons. Men ni måste hitta mer information om sådant som inte står på Wikipedia och skriva med egna ord när informationen kommer från källor med copyright.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Glöm inte att lägga in bilder, animationer och filmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni jobbar i grupper om cirka tre och publicerar era resultat på er sida nedan.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[DC-motorn]] - Alexander, Ramtin, Pontus, Lukas och Charlie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Servomotorn]] - Samuel H &amp;amp; Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Stegmotorn]] - Isak och Tom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[AC-motorn]]  - Alexander A, Pontus, Albin, Sebastian, Arian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Likströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Induktionsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Växelströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Allströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Asynkronmotorn]] - Ellen och Elissa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Synkronmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användbara länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.elektrov.se/wp-content/uploads/2017/05/Lilla-Motorguiden-A5-sida-for-sida.pdf Lilla motorguiden]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Redigeringstips ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in en bild från Wikipedia: Klicka på bilden och kopiera koden, exempelvis så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|thumb|Universalmotor 3]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
eller så använder du redigeringsverktyget på Wikiskola och klipper in bildens namn som du ser på Wikipedia. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Universalmotor 3.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andra bilder (som är fria att använda) kan du behöva ladda upp på Wikiskola först och sedan länka in på sidan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Formelsamling&amp;diff=48340</id>
		<title>Formelsamling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Formelsamling&amp;diff=48340"/>
		<updated>2018-09-26T16:35:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.formelsamlingen.se/matematik Formelsamlingen.se]&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysikaliska_konstanter Konstanter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Rörelse===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Sträcka&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 s = v&amp;lt;sub&amp;gt;0&amp;lt;/sub&amp;gt;t + at&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; / 2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hastighet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 v&amp;lt;sub&amp;gt;m&amp;lt;/sub&amp;gt; = (v&amp;lt;sub&amp;gt;efter&amp;lt;/sub&amp;gt; + v&amp;lt;sub&amp;gt;före&amp;lt;/sub&amp;gt;) / 2 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 v&amp;lt;sub&amp;gt;m&amp;lt;/sub&amp;gt; = ∆s/∆t  &lt;br /&gt;
 ∆s = förändring av sträckan, ∆t = motsvarande tidsintervall&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid en konstant acceleration &#039;&#039;a&#039;&#039;, gäller att:&lt;br /&gt;
 v = v&amp;lt;sub&amp;gt;0&amp;lt;/sub&amp;gt; + at&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Acceleration&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Medelaccelerationen = ∆v/∆t&lt;br /&gt;
 där ∆v = v&amp;lt;sub&amp;gt;efter&amp;lt;/sub&amp;gt;-v&amp;lt;sub&amp;gt;före&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;br /&gt;
 och ∆t = t&amp;lt;sub&amp;gt;efter&amp;lt;/sub&amp;gt;-t&amp;lt;sub&amp;gt;före&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Newton===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tyngdkraft&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = ma&lt;br /&gt;
 där F =kraften, m = massan och a = accelerationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På jorden ofta:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = mg&lt;br /&gt;
 där g = tyngdaccelerationen på jorden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Gravitationskraften&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = G * m&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt;*m&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;/r&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 där G är en konstan, m är de två massoerna &lt;br /&gt;
 och r är avståndet mellan massorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Friktionskraft&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = μ * F&amp;lt;sub&amp;gt;N&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;br /&gt;
 där &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;F&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är friktionskraften, &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;μ är friktionskoefficienten och &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;F&amp;lt;sub&amp;gt;N&amp;lt;/sub&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är Normalkraften.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Formeln som beskriver kraften som förlänger fjädern kallas Hookes lag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = k * ∆l&lt;br /&gt;
 där &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;F&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är fjäderkraften, &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;k&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är fjäderkonstanten och &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;∆l&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är förlängningnen av fjädern&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kraftmoment&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;M = F * l&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;F&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; är kraften, l är det vinkelräa avståndet mellan kraften och rotationscentrum&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;l&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; kan ses som avståndet till kraftens angreppspunkt men då får man räkna med den vinkelräta komposanten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 W = F * s&lt;br /&gt;
 där F = kraften och s = sträckan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Potentiell energi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 W&amp;lt;sub&amp;gt;P&amp;lt;/sub&amp;gt; = mgh&lt;br /&gt;
 där m = massan, g = tyngdaccelerationen &lt;br /&gt;
 och h = höjden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kinetisk energi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 W&amp;lt;sub&amp;gt;K&amp;lt;/sub&amp;gt; = mv&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;/2&lt;br /&gt;
 där m = massan, v = hastigheten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Effekt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 P = W / t&lt;br /&gt;
 där P = effekt, W = arbetet, t = tiden.&lt;br /&gt;
 Effekt mäts i Watt (vilket också är samma som J/s)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Verkningsgrad&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 η = W&amp;lt;sub&amp;gt;nyttig&amp;lt;/sub&amp;gt;/W&amp;lt;sub&amp;gt;tillförd&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tryck ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tryck mellan fasta kroppar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 p = F/A&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där p är trycket i N/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = Pascal, Pa&lt;br /&gt;
 F är kraften, ofta mg. Kraften anges i Newton, N.&lt;br /&gt;
 A är arean i m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tryck i vätskor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 p = ρ g h  (Pascals lag)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Archimedes princip&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F&amp;lt;sub&amp;gt;lyft&amp;lt;/sub&amp;gt; = mg    (F&amp;lt;sub&amp;gt;lyft&amp;lt;/sub&amp;gt; = ρ V g)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där m är massan på det undanträngda vattnet&lt;br /&gt;
 och g är tyngdaccelerationen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Allmänna gaslagen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 pV = nRT&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 p är trycket&lt;br /&gt;
 V är volymen&lt;br /&gt;
 n är antalet partiklar i gasen&lt;br /&gt;
 R är allmänna gaskonstanten&lt;br /&gt;
 T är temperaturen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Värme ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Värme&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;W = c m ∆T&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där ∆T är temperaturskillnaden, m = massan och c = specifika värmekapaciteten. &lt;br /&gt;
 Ibland skriver man c&amp;lt;sub&amp;gt;p&amp;lt;/sub&amp;gt; där p anger att det är uppmätt vid konstant tryck.&lt;br /&gt;
 Enheten för c är kJ/(kg·K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Smältvärme&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 W&amp;lt;sub&amp;gt;s&amp;lt;/sub&amp;gt; = l&amp;lt;sub&amp;gt;s&amp;lt;/sub&amp;gt;m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ångbildningsvärme&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 W&amp;lt;sub&amp;gt;å&amp;lt;/sub&amp;gt; = l&amp;lt;sub&amp;gt;å&amp;lt;/sub&amp;gt;m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Verkningsgrad&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 η = &#039;&#039;&#039;1 - T&amp;lt;sub&amp;gt;kall&amp;lt;/sub&amp;gt;/T&amp;lt;sub&amp;gt;varm&amp;lt;/sub&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Konstanter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tabellerna nedan är en sammanfattning av NoK Formler och tabeller, sid 68-69.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tabell över specifika värmekapaciteten för några ämnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
! Ämne !! &#039;&#039;C&amp;lt;sub&amp;gt;p&amp;lt;/sub&amp;gt;&#039;&#039; &amp;amp;#91;kJ/(kg·K)&amp;amp;#93; !! &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Järn      || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 0,449  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Aluminium || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 0,897 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Vatten   || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 4,181  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Etanol    || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 2,44   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Glas    || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 0,84  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Paraffin    || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 2,1-2,9  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Silver|| ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 0,232  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Trä    || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 0,4  &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tabellen ovan från [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmekapacitivitet Wikipedia]&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tabell över smältentalpitet och ångbildningsentalpitet&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
! Ämne !! &#039;&#039;&#039;l&amp;lt;sub&amp;gt;s&amp;lt;/sub&amp;gt; [kJ/kg]&#039;&#039;&#039;  !! &#039;&#039;&#039;l&amp;lt;sub&amp;gt;å&amp;lt;/sub&amp;gt; [kJ/kg]&#039;&#039;&#039; !! &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Etanol|| ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 105   || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 841&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Glykol|| ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | -|| ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 800&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Vatten   || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 334  || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 2260 &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Metanol|| ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | -   || ALIGN=&amp;quot;right&amp;quot; | 1100&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ellära ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kraften mellan två laddningar - Coulombs lag&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 F = k * q&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt;q&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;/r&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där F är kraften i Newton&lt;br /&gt;
 k är en konstant = 8.99 10&amp;lt;sup&amp;gt;9&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 q är laddningarna som har enheten C&lt;br /&gt;
 r är avståndet mellan laddningarna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Elektrisk ström, I&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 I = q/t&lt;br /&gt;
 där q är laddningen, t är tiden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Spänning, U&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 U = W/q&lt;br /&gt;
 där W är laddningens elektriska energi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Resistans, R i en ledare&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 R = ρ  l/A&lt;br /&gt;
 där ρ är en materialkonstant, resistiviteten&lt;br /&gt;
 där l är ledarens längd och A dess tvärsnittsarea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ohms lag&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 U = R I&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Effekt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 P = U I&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där U är spänningen&lt;br /&gt;
 I är strömmen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kirchhoff&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kirchhoffs lag säger att ströömmarna som går in i en förgrening är lika stora som strömmarna som går ut ur förgreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Resistanser i serie&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 R = R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; + R&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt; + ... + R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Resistansen i en parallellkoppling&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;1/R = 1/R&amp;lt;sub&amp;gt;1&amp;lt;/sub&amp;gt; + 1/R&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt; + 1/R&amp;lt;sub&amp;gt;3&amp;lt;/sub&amp;gt; + ... + 1/R&amp;lt;sub&amp;gt;n&amp;lt;/sub&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Polspänningen hos ett batteri&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;U = Ems - R&amp;lt;sub&amp;gt;i&amp;lt;/sub&amp;gt; I&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 Där U är polspänningen på batteriet (spänningen batteriet lämnar)&lt;br /&gt;
 R&amp;lt;sub&amp;gt;i&amp;lt;/sub&amp;gt; är inre resistansen&lt;br /&gt;
 Ems är elektromotoriska spänningen (batteriets märkspänning)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Elektrisk fältstyrka&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;E = F/q&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där E är den elektriska fältstyrkan&lt;br /&gt;
 F är den elektriska kraften på laddningen q&lt;br /&gt;
 och q är laddningen&lt;br /&gt;
 Enheten för elektrisk fältstyrka är N/C eller V/m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Homogent elektriskt fält&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;E = U/d&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 där U är spänningen mellan plattorna&lt;br /&gt;
 och d är avståndet mellan plattorna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Optik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Reflektionslagen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;Math&amp;gt;i=r&amp;lt;/Math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &amp;lt;Math&amp;gt;i&amp;lt;/Math&amp;gt; är vinkeln för det infallande ljuset och &amp;lt;Math&amp;gt;r&amp;lt;/Math&amp;gt; vinkeln för det reflekterade&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förstoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; M = \frac{h_2}{h_1}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &amp;lt;Math&amp;gt;h_1&amp;lt;/Math&amp;gt; föremålets storlek och &amp;lt;Math&amp;gt;h_2&amp;lt;/Math&amp;gt; bildens storlek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vinkelförstoring&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; G = \frac{\beta}{\alpha}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &amp;lt;Math&amp;gt;\beta&amp;lt;/Math&amp;gt; är synvinkeln med hjälpmedel och &amp;lt;Math&amp;gt;\alpha&amp;lt;/Math&amp;gt; är synvinkeln utan hjälpmedel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Brytningsindex&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; n = \frac{c}{v}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
där &amp;lt;math&amp;gt;n&amp;lt;/math&amp;gt; är brytningsindex, &amp;lt;math&amp;gt;c&amp;lt;/math&amp;gt; är ljushastigheten i vakuum och &amp;lt;math&amp;gt;v&amp;lt;/math&amp;gt; är ljushastigheten i materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Snells brytningslag&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt;n_1\sin(\theta_1) = n_2\sin(\theta_2). \,&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &amp;lt;math&amp;gt;n_1\&amp;lt;/math&amp;gt; är brytningsindex i det första mediet&lt;br /&gt;
och &amp;lt;math&amp;gt;\theta_1&amp;lt;/math&amp;gt; är vinkeln hos det infallande ljuset&lt;br /&gt;
där &amp;lt;math&amp;gt;n_2&amp;lt;/math&amp;gt; är brytningsindex i det andra mediet&lt;br /&gt;
och &amp;lt;math&amp;gt;\theta_2&amp;lt;/math&amp;gt; är vinkeln hos det brutna ljuset&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Totalreflektion&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Totalreflektion sker när brytningsvinkeln är 90 grader, det vill säga:&lt;br /&gt;
:&amp;lt;math&amp;gt;n_1 \sin i = n_2 \sin 90^\circ&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Linsformeln&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;math&amp;gt; \frac{1}{a} + \frac{1}{b} = \frac{1}{f}&amp;lt;/math&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
där &amp;lt;math&amp;gt;a&amp;lt;/math&amp;gt; är avståndet till föremålet, &amp;lt;math&amp;gt;b&amp;lt;/math&amp;gt; är avståndet till bilden och &amp;lt;math&amp;gt;f&amp;lt;/math&amp;gt; är linsens brännvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
.....&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45484</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45484"/>
		<updated>2018-03-06T11:53:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;br /&gt;
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]&lt;br /&gt;
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]&lt;br /&gt;
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]&lt;br /&gt;
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]&lt;br /&gt;
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]&lt;br /&gt;
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]&lt;br /&gt;
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]&lt;br /&gt;
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]&lt;br /&gt;
# [https://17moid.ssis.nu/  Mohammed Omer]&lt;br /&gt;
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]&lt;br /&gt;
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43725</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43725"/>
		<updated>2017-12-07T10:46:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfibrer. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Det har också blivit vanligare att armera med kolfiber på utsidan av befintliga konstruktioner för att slippa nybyggnad. Inom betongbyggnad kan kolfiber användas främst till 3 saker; reparationer på defekta betongkonstruktioner, förbättring av konstruktionens kapacitet och anpassning till nya krav, som bland annat ändringar i den statiska konstruktionen eller ökade laster.&lt;br /&gt;
Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plasten spinns sedan till fibrer med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och sprutas genom små strilar ner i ett kemiskt bad eller i en kammare där plasten koagulerar och stelnar till fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
Innan fibrerna kan upphettas slutligt värms de till 200-300 grader Celsius tillsammans med syre för att atomstrukturen i fibrerna ska omstruktureras och bilda ett stabilt mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibrerna upphettas slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Utan syre kan fibrerna inte brinna utan istället vibrerar de, så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Efter processen som kallas förkolning består fibrerna av tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Sidorna på fibrerna har då väldigt dålig förmåga att binda med epoxi och andra plaster och går därför inte att göra några kolfiberkompositer av. För att lösa problemet oxiderar man fibrerna kemiskt så att ytan på dem blir mer ojämn. Då kan epoxin, polyestern mm. lättare binda till fibrerna och skapa en hållbar kolfiberkomposit. &lt;br /&gt;
De slutliga kolfibrerna vävs till mattor som sen säljs och görs kolfiberkompositer av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber.&lt;br /&gt;
1961 uppfann en Japansk forskare, Akio Shindo, en metod för att tillverka kolfibermaterial med högre hållfasthet genom förkolning av polyakrylnitril. Det var den första oljebaserade kolfibern, vi använder samma råvara än idag för tillverkning av kolfiber.&lt;br /&gt;
I mitten av 90-talet uppfann en forskare på Chalmers i Göteborg ett nytt sätt att tillverka kolfiber. Han ändrade sättet man väver kolfibern, istället för trådar vävde han band av kolfiber. Det resulterade i en ännu starkare konstruktion än den tidigare varianten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det då ligga på 2500 kronor, men det blir såklart billigare desto mer man köper. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man tänker på priset på en färdig produkt av kolfiberkomposit ligger det som sagt på mycket mer. Dessutom, inom till exempel cykelmarknaden kostar det mer desto lättare produkten är, eftersom det krävs en bättre kolfiberkvalitet med bättre hållfasthet om man ska göra en produkt lättare. Som exempel kostar det enklaste cykelstyret i kolfiber i Sverige strax över 1000 kronor, medan ett lättare styre i kolfiber kostar över det dubbla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter i Kina är dock mycket lägre, ofta kostar ett cykelstyre i Kina bara en tiondel av priset i Sverige. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43387</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43387"/>
		<updated>2017-11-28T07:20:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plasten spinns sedan till fibrer med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och sprutas genom små strilar ner i ett kemiskt bad eller i en kammare där plasten koagulerar och stelnar till fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
Innan fibrerna kan upphettas slutligt värms de till 200-300 grader Celsius tillsammans med syre för att atomstrukturen i fibrerna ska omstruktureras och bilda ett stabilt mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibrerna upphettas slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Utan syre kan fibrerna inte brinna utan istället vibrerar de, så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Efter processen som kallas förkolning består fibrerna av tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Sidorna på fibrerna har då väldigt dålig förmåga att binda med epoxi och andra plaster och går därför inte att göra några kolfiberkompositer av. För att lösa problemet oxiderar man fibrerna kemiskt så att ytan på dem blir mer ojämn. Då kan epoxin, polyestern mm. lättare binda till fibrerna och skapa en hållbar kolfiberkomposit. &lt;br /&gt;
De slutliga kolfibrerna vävs till mattor som sen säljs och görs kolfiberkompositer av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber.&lt;br /&gt;
1961 uppfann en Japansk forskare, Akio Shindo, en metod för att tillverka kolfibermaterial med högre hållfasthet genom förkolning av polyakrylnitril. Det var den första oljebaserade kolfibern, vi använder samma råvara än idag för tillverkning av kolfiber.&lt;br /&gt;
I mitten av 90-talet uppfann en forskare på Chalmers i Göteborg ett nytt sätt att tillverka kolfiber. Han ändrade sättet man väver kolfibern, istället för trådar vävde han band av kolfiber. Det resulterade i en ännu starkare konstruktion än den tidigare varianten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det då ligga på 2500 kronor, men det blir såklart billigare desto mer man köper. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man tänker på priset på en färdig produkt av kolfiberkomposit ligger det som sagt på mycket mer. Dessutom, inom till exempel cykelmarknaden kostar det mer desto lättare produkten är, eftersom det krävs en bättre kolfiberkvalitet med bättre hållfasthet om man ska göra en produkt lättare. Som exempel kostar det enklaste cykelstyret i kolfiber i Sverige strax över 1000 kronor, medan ett lättare styre i kolfiber kostar över det dubbla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter i Kina är dock mycket lägre, ofta kostar ett cykelstyre i Kina bara en tiondel av priset i Sverige. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4der&amp;diff=43377</id>
		<title>Läder</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4der&amp;diff=43377"/>
		<updated>2017-11-27T19:17:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Historia==&lt;br /&gt;
Förr i tiden så hade man ingen lag om hur mycket krom det fick vara i läder och det gjorde att materialet kunde vara mycket hållbarare och generellt mer tålig mot det mesta. Moderna lädermöbler och andra saker där man använder läder kräver&lt;br /&gt;
https://www.rge.se/pdf/care_instructions/leather_care_instructions.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper ==&lt;br /&gt;
Densitet: 945kg/m³&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Information och använding==&lt;br /&gt;
[[Fil:Läder.jpg|miniatyr| 400px | right | Läder]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Äkta läder är en ren naturprodukt och därför gäller detsamma som för trä,det finns inte två hudar som är exakt likadana.&lt;br /&gt;
Läder är ett mjukt material som behövs tas hand om annars försämras och förstörs mycket tidigare än om det togs hand om.Läder kommer från djur. Lädret kan komma från kossor,får,grisar getter osv.	&lt;br /&gt;
Användning&lt;br /&gt;
På grund av dess smidighet, styrka och slitstyrka är läder väldigt bra i säten på bilar, för det är väldigt slitstarkt. Används också som tätning i till exempel cykelpumpar.&lt;br /&gt;
Lädrets utseende beror på vilken del av huden det kom ifrån och hur det har behandlats.&lt;br /&gt;
==Framställning av läder==&lt;br /&gt;
Framställningen av läder kallas garvning.  garvare är en en av de äldsta yrken som finns eftersom förut innan marknaden fanns när man tillverkade sina egna skor och kläder sedan när marknaden uppstod sålde man sin tjänst som garvare och garvade läder från hud.&lt;br /&gt;
Finns vegetabilisk garvning och cromgarvat på båda sätten sätter man in olika ämnen i en gryta och kokar det i en viss tid sedan lägger man huden inuti grytan i en viss tid sedan omvandlas det till läder.&lt;br /&gt;
==Läder egenskaper==&lt;br /&gt;
äder är ett naturmaterial med unika egenskaper.Slitstarkt,anpassar sig till fuktförändringar och är känslig mot huden. Olika djur har olika egenskaper på sin läder.&lt;br /&gt;
T.e.x Nöt ett slitstarkt och  rivstarkt som är inte ömtåligt. Medans får skinn är väldigt smidigt och används vid fingerarbeten och behövs smidighet.&lt;br /&gt;
==Källor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.yksweden.se/se/produktguide/materialfakta/l%C3%A4der-17905859 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4der&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Garvning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/l%C3%A4der&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43376</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43376"/>
		<updated>2017-11-27T16:35:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plasten spinns sedan till fibrer med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och sprutas genom små strilar ner i ett kemiskt bad eller i en kammare där plasten koagulerar och stelnar till fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
Innan fibrerna kan upphettas slutligt värms de till 200-300 grader Celsius tillsammans med syre för att atomstrukturen i fibrerna ska omstruktureras och bilda ett stabilt mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibrerna upphettas slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Utan syre kan fibrerna inte brinna utan istället vibrerar de, så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Efter processen som kallas förkolning består fibrerna av tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Sidorna på fibrerna har då väldigt dålig förmåga att binda med epoxi och andra plaster och går därför inte att göra några kolfiberkompositer av. För att lösa problemet oxiderar man fibrerna kemiskt så att ytan på dem blir mer ojämn. Då kan epoxin, polyestern mm. lättare binda till fibrerna och skapa en hållbar kolfiberkomposit. &lt;br /&gt;
De slutliga kolfibrerna vävs till mattor som sen säljs och görs kolfiberkompositer av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det då ligga på 2500 kronor, men det blir såklart billigare desto mer man köper. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man tänker på priset på en färdig produkt av kolfiberkomposit ligger det som sagt på mycket mer. Dessutom, inom till exempel cykelmarknaden kostar det mer desto lättare produkten är, eftersom det krävs en bättre kolfiberkvalitet med bättre hållfasthet om man ska göra en produkt lättare. Som exempel kostar det enklaste cykelstyret i kolfiber i Sverige strax över 1000 kronor, medan ett lättare styre i kolfiber kostar över det dubbla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter i Kina är dock mycket lägre, ofta kostar ett cykelstyre i Kina bara en tiondel av priset i Sverige. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43095</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=43095"/>
		<updated>2017-11-22T13:21:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plasten spinns sedan till fibrer med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och sprutas genom små strilar ner i ett kemiskt bad eller i en kammare där plasten koagulerar och stelnar till fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
Innan fibrerna kan upphettas slutligt värms de till 200-300 grader Celsius tillsammans med syre för att atomstrukturen i fibrerna ska omstruktureras och bilda ett stabilt mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibrerna upphettas slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Utan syre kan fibrerna inte brinna utan istället vibrerar de, så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Efter processen som kallas förkolning består fibrerna av tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Sidorna på fibrerna har då väldigt dålig förmåga att binda med epoxi och andra plaster och går därför inte att göra några kolfiberkompositer av. För att lösa problemet oxiderar man fibrerna kemiskt så att ytan på dem blir mer ojämn. Då kan epoxin, polyestern mm. lättare binda till fibrerna och skapa en hållbar kolfiberkomposit. &lt;br /&gt;
De slutliga kolfibrerna vävs till mattor som sen säls och görs kolfiberkompositer av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det då ligga på 2500 kronor, men det blir såklart billigare desto mer man köper. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man tänker på priset på en färdig produkt av kolfiberkomposit ligger det som sagt på mycket mer. Dessutom, inom till exempel cykelmarknaden kostar det mer desto lättare produkten är, eftersom det krävs en bättre kolfiberkvalitet med bättre hållfasthet om man ska göra en produkt lättare. Som exempel kostar det enklaste cykelstyret i kolfiber i Sverige strax över 1000 kronor, medan ett lättare styre i kolfiber kostar över det dubbla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter i Kina är dock mycket lägre, ofta kostar ett cykelstyre i Kina bara en tiondel av priset i Sverige. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42926</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42926"/>
		<updated>2017-11-21T20:40:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plasten spinns sedan till fibrer med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och sprutas genom små strilar ner i ett kemiskt bad eller i en kammare där plasten koagulerar och stelnar till fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
Innan fibrerna kan upphettas slutligt värms de till 200-300 grader Celsius tillsammans med syre för att atomstrukturen i fibrerna ska omstruktureras och bilda ett stabilt mönster. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fibrerna upphettas slutligen utan kontakt med syre till 1000-3000 grader Celsius. Utan syre kan fibrerna inte brinna utan istället vibrerar de, så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Efter processen som kallas förkolning består fibrerna av tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Sidorna på fibrerna har då väldigt dålig förmåga att binda med epoxi och andra plaster och går därför inte att göra några kolfiberkompositer av. För att lösa problemet oxiderar man fibrerna kemiskt så att ytan på dem blir mer ojämn. Då kan epoxin, polyestern mm. lättare binda till fibrerna och skapa en hållbar kolfiberkomposit. &lt;br /&gt;
De slutliga kolfibrerna vävs till mattor som sen säls och görs kolfiberkompositer av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det då ligga på 2500 kronor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42908</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42908"/>
		<updated>2017-11-21T12:36:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: Okänd&lt;br /&gt;
:Resistans: Okänd&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Processen för att tillverka kolfiber är både kemisk och mekanisk. Fibrer av kol upphettas först utan kontakt med syre, vilket gör att de inte kan brinna. Istället vibrerar fibrerna så våldsamt att de flesta icke kolatomer stöts ut. Ur processen som kallas förkolning bildas fibrer bestående av långa, tätt sammankopplade kedjor av kolatomer med endast några få återstående kolväten. Akrylnitrilplast-pulver blandas med en annan plast såsom metylakrylat eller metylmetakrylat, och reagerar med en katalysator för att bilda en polyakrylnitrilplast.&lt;br /&gt;
Plast spolas sedan i fibrerna med hjälp av en av flera olika metoder. Plasten kan t.ex. blandas med kemikalier och pumpas genom små strålar i ett kemiskt bad eller kylskåpskammare där plasten koagulerar och stelnar i fibrer.&lt;br /&gt;
Fibrerna tvättas sedan och sträcks ut till önskad fiberdiameter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
En form av kolfiber användes redan i slutet av 1800-talet som glödtråd i Thomas Edisons glödlampa. Då var fibrerna cellulosa-baserade vilket inte var lika intressant som dagens oljebaserade kolfiber då de inte hade lika hög hållfasthet. Det första högpresterande kolfibermaterialet kom i slutet av 1950-talet. Det tillverkades genom upphettning och förkolning av viskos och precis som tidigare material var det cellulosabaserat, så det hade fortfarande inte lika hög hållfasthet som dagens kolfiber. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Priset på kolfiberprodukter varierar stort och går inte säga exakt, men oftast ligger priset mellan alldeles för mycket och svindyrt.&lt;br /&gt;
Kolfiberväv, vilket står för en bråkdel av kostnaden av en färdig produkt i kolfiberkomposit, finns i Sverige för ungefär 1000 kronor för 2 kvadratmeter, vilket väger cirka 400 gram. Om man skulle göra ett ungefärligt kilopris för kolfiberväv skulle det ligga på 2500 kronor. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
:https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
:http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;br /&gt;
:http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;amp;artikel=6000137&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42725</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42725"/>
		<updated>2017-11-20T09:36:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:Densitet: 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
:Hårdhet: över 2,5 moh&lt;br /&gt;
:Längdutvidgningskoeffiecient: 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: [W/(m K)]&lt;br /&gt;
:Resistivitet: [ohmmeter]&lt;br /&gt;
:Sträckgräns: 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
:Draghållfasthet: 3200-4000 MPa&lt;br /&gt;
:E-modul, drag: &amp;lt;265 GPa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi, polyester eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kolfiber finns i kvalitetsklassningarna: Standard, HS, IM, HM och UHM.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://www.composite-design-sweden.com/ &lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolfiber&lt;br /&gt;
http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487827&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42672</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42672"/>
		<updated>2017-11-20T09:10:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber ungefär fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|350px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Typiska egenskaper för kolfiber inom kvalitetsklassningen standard&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
: hårdhet över 2,5 moh&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
: Sträckgräns 1,2-1,7%&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42660</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42660"/>
		<updated>2017-11-20T09:03:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. Vid samma massa har kolfiber fyra gånger så stor hållfasthet som stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Kohlenstofffasermatte.jpg|300px|right|Kohlenstofffasermatte]]&lt;br /&gt;
: densitet 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
: hårdhet över 2,5 moh&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42614</id>
		<title>Kolfiber</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kolfiber&amp;diff=42614"/>
		<updated>2017-11-20T08:42:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kolfiber är ett armeringsmaterial som består av tunna dragna trådar av kol, vävda eller tvinnade till mattor, vävar eller band. Fiberkompositer armerade med kolfiber är exklusiva material som karakteriseras av mycket hög styvhet, hög hållfasthet och låg vikt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1,77g/cm^3&lt;br /&gt;
: hårdhet över 2,5 moh&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient 10^-6 °C-1. längst fibrerna -0,6- -1,6 tvärs fibrerna 7- 10&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kolfiber används tillsammans med epoxi-, poly- eller vinylester för att tillverka lätta och starka konstruktioner till bilar, båtar, cyklar, fiskespön, flygplan, golfklubbor, helikoptrar, hjälmar, skidor, surfbräden, tennisracketar, vapen och mycket annat. Jämfört med glasfiber är kolfiber lättare, styvare men har sämre slagtålighet och används därför ofta tillsammans med aramidfiber. Kolfiber har blivit mycket populärt i laminat på grund av den höga styvhet som kan uppnås. Fördelen gentemot metall är att den inte rostar, en nackdel är att sprickbildning emellan olika lager kan uppstå.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42485</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42485"/>
		<updated>2017-11-15T13:53:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;17alha: /* Fiber */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* Grafen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Rubin]] av Alex W&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>17alha</name></author>
	</entry>
</feed>