Workshop om wikisar

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Samarbeta om digitala läromedel

Här ligger en Presentation till Workshop om wikisar En presentation "the wiki way". Tips: F11 för att ta bort menyer i toppen av skärmen. F1/F2 ska toggla menyn till vänster men det funkar inte än.

Här är platsen för redovisning av workshopen på Utsikten 2012

Riktlinjer

Input från Per-Erik: Våra tankar i mattegruppen på Portalen om "Vår bästa lektion" är bra. Försök koppla det till learning study.

Tid: Fredag 10.30-12

Jag läser pptn och tänker:

  • Öppenhet och konceptualisering. Det stämmer med wikisar.
  • Jag vill att ni alla är inlästa på vår kompetenspolicy med nyckelkompetenserna resultat och ledarskap, samt delarna i den. Se bild 4 i denna presentation.
  • Planera era pass så att våra värderingar samt resultat och o ledarskap MÄRKS… Involvera led och utmana.
  • Förväntningar på just detta pass och vad var och en kommer att bidra med
  • P-Plats ett papper där ni dokumenterar allt som kommer upp som är viktigt men inte ligger inom ramen för ert pass. Ni ansvar för att dokumentera det och skickar till mig per mail efter varje pass.
  • Egen reflektion för alla deltagare på alla pass kring Personliga utvecklingsplanen. Ca 15 min krävs det kommer att vara självinstruerande och ni får mer information på telefonmötet den13 augusti kl 13.00
  • Ni ska skicka allt kursdokumentation till Anna Bandling senast den 10 augusti. Vi ombesörjer då att det finns tillgängligt för kursdeltagarna.
  • Fokus i utvärderingen kommer att vara ; vet alla varför vi är där, vad syftet är och fick de med sig insikter som förbättrar de som ledare Kommer de att skapa mer resultat. Gav det energi.

Varför_wikisar

Featured article collaboration

Finns det inte redan bra saker på nätet?

Varför inte lektion.se? Vad jag tycker om lektion.se

Jag började med wikin för att:

  • jag pluggade ikt och lärande och undersökte wikin för kollaborativt lärande
  • jag behövde hålla ordning på mitt undervisningsmaterial. sökbart, mm

Jag fortsatte med Wikiskola för att:

  • det underlättar
  • beroendeframkallande
  • jag vill dela med mig
  • samarbeta
  • mediawiki är rätt plattform. det sker en enorm utveckling

jag blev insnöad:

  • man kan inte lära sig allt. jag försöker bli så bra som möjligt på Mediawiki
  • därför är presentationen i wikiskola inte i Powerpoint

Mål för dagens övning

Nyttan med att använda fritt material i skolan.

Efter detta seminarium har vi nått följande mål:

  • Du kommer att kunna göra ändringar och tillägg i Wikipedia
  • Du har lärt dig mer om hur wikipedia och wikimedia fungerar
  • Du vet vad det innebär att publicera under creative commons och att öppna lärresurser spelar en viktig roll i framtidens undervisning
  • Du kan skapa fria läromedel i wikiskola och samarbeta med dina kollegor för att utveckla undervisningen
  • Du kan arbeta tillsammans med eleverna i en wiki

Wikipedia

Wikipedias redigera-knapp, som finns längst upp på alla artiklar.
Tänk dig en värld där varje människa på den här planeten får fri tillgång till världens samlade kunskap. Det är vårt mål.
Jimmy Wales


Wikipedia skiljer sig från andra uppslagsverk genom "redigera"-knappen längst upp på alla artiklar, som gör att alla kan göra artiklarna bättre. Sedan starten 2001 har tusentals frivilliga skapat världens största uppslagsverk och den femte mest besökta webbplatsen på jorden. Tack vare källhänvisningar, många kunniga skribenter och kraftfulla inbyggda verktyg håller artiklarna hög standard. Texten från Wikimedia

Wikipedia innehåller bra fritt material som envar får kopiera och modifiera. Enda kravet är att ange varifrån materialet kommer.

Fakta

Commons-logo

Wikipedia grundades av Jimbo, Jimmie Wales, 15 januari 2001 eftersom han hade en vision om att all världens kunskap skulle vara samlad på ett ställe och gratis för alla att ta till sig. Det sköts sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia fundation

Mycket mer än uppslagsverket Wikipedia

  • Wikimedia Commons för att ha ett gemensamt bildarkiv (tyvärr använder inte enwp det fullt ut utan har även ett eget bildarkiv på sin site),
  • Wikibooks (instruktionsböcker och manualer),
  • Wikiversity (fria kurser för att lära sig högre utbildning),
  • Wikiquote (citatsamling)
  • Wikispecies (artsamling)
  • Wikinews (nyhetstjänst)
  • MediaWiki (Ett typ av språk som omvandlar wiki-koden till html-kod)
  • Wiktionary (ordbok)

Fakta:

  • Finns på 272 språk (med fler än 70 artiklar)
  • 36 språk har fler än 100 000 artiklar
  • 4 språk har fler än 1 miljon artiklar (engelska har 3,6 miljoner)
  • Svwp har ca 463 000 artiklar

Texten ovan har jag lånat från Användare AdVilles föredrag

Statik:

Wikipedia besöks av nästan 500 miljoner människor varje månad. Många av dem redigerar. Nedan finns några sätt att åskådliggöra aktiviteten.

  • Wikistats visar vilka sidor som redigeras mest just nu.
  • Wikistream Här kan du i realtid följa vilka redigeringar som sker precis just nu.
  • Wikipulse skapar en elektronisk ljudmiljö. Tonhöjden och ljudens längder baseras på vilket språk redigeringen kommer från, och redigeringens storlek.

Mediawiki

Wikipedia är inte bra fri information. Alla deras sajter drivs av en öppen progrmavara som heter Mediawiki. Den är gratis och laddas ner från mediawiki.org. Programmet är Open source. Det innebär att det är en fri programvara.

Open source känner vi till från Linux, Open Office, Firefox, Gimp, mm. Det är program som är fria att ladda ner och använda. Deras källkod är öppen. Det är många programmerare som bidrar frivilligt och gratis. Det kan vara för att de vill göra världen bättre, för att de vill få "cred" eller för att de behöver skaffa sig kontakter, referenser och kunskaper.

Mediawiki är kopplat till en databas, ofta MySQL som också är open source.

Förutom alla funktioner som finns i Mediawik kan man bygga på med funktioner från någon av de 1600 extensions som utvecklats av oberoende utvecklare. Här får man exempelvis möjligheter att visa film, skriva formler, widgets, quizzes, mm. Och det växer i antal och funktionalitet.

Creative Commons

Kristina Alexandersson om Creative Commons

En trevlig presentation på SlideShare

Om man publicerar något, en text eller en bild har man automatiskt copyright. Om man istället vill att andra ska kunna ta del av materialet finns det en licens som heter Creative Commons. Det är enkelt att skapa en sådan licens. Man går in på hemsidan och skräddarsyr sin licen. Sedan får man en länk till licensen att klippa in i dokumentet som ska licensieras.

Creative commons har blivit en rörelse för spridande av fri information. Wikipedia har tagit täten men många följer med.

Nyttan med att använda fritt material i skolan.

Övning på Wikipedia

Övning sandlådan på Wikipedia

På wikipedia behöver man inte vara inloggad för att skriva

Testa verktyg för rubrik, länk, bild, listor etc.

  • Skapa en egen rubrik och spara.
  • Tryck f5 för att ladda om sidan
  • Ni kommer att få redigeringskonflikter men om ni redigerar just det stycket som hör till er rubrik så kommer ni undan konflikterna.
  • Gå gärna in på någon sida som handlar om något specialintresse ni har och pröva att göra en redigering. Det kan räcka med att rätta något stavfel.

Titta på historiken. Pröva ogör.

Open Educational Resources

Nyttan med att använda fritt material i skolan.

OER står för Open Educational Resources.

Fria lärresurser - två villkor

  • undervisningsmaterial
  • Fri licens (CC) gör det fritt att kopiera, bearbeta och återpublicera.

Man delar med sig genom att publicera.

Det kan vara en bild, en definition, en formel, en lektionsplan, innehållet i kurs eller en hel bok med interaktiva övningar och prov.

Det ska helst vara publicerat så att det är lätt att hitta och återanvända.

Mycket OER

Det finns mängder med öppna lärresurser på nätet. MIT var tidigt ute med sin Open Courseware och brukar ofta nämnas. Deras material ligger tyvärr på för hög nivå för våra gymnasieelever. Wikipedias systersajt WikiBooks har en lovande ansats men den är tyvärr väldigt ofullständig (även på engelska).

Jag visar några favoriter, utvalda exempel på bra material med inriktning på fysik och matematik nedan och så kommer en blandad lista med annat bra utan inbördes rangordning

Utvalda exempel på OER-material

  • WikiPreMed. En otroligt översiktlig träningsplats för fysik och kemi där de använder Flash Cards vilket gör det lätt läst till skillnad från alla dessa textböcker som finns i pdf. Det är CC och man tänker först att man vill låna in det tills man inser att det är så bra gjort där det är att det är bäst så. Det här vill man tipsa eleverna om när de ska repetera men även om de vil lskaffa sig en överblick över vad som komma skall.
  • Connexions. Här är en fysikbok jag laddade ner: CollegePhysicsBook. Download for free at http://cnx.org/content/col11406/latest/.
  • http://www.curriki.org/ Om man ställer in sökningen kan man få fram saker som Khan, textböcker i fysik, CC.
  • Fria digitala läroböcker även källkoden. Grade 12 Math perfekt för oss. Fysik finns också. Även för mobilen. tester och filmer CC. För bra för att vara sant? men på engelska förstås. Ligger i kapitel på nätet eller pdf. Övningar finns men då får man pröjsa.

Fler OER-länkar, mer innehållsinriktade

  • http://archive.org/details/texts Internet Archive - Texts. Det finns mycket, det är fritt, det är ett hästjobb att hitta något i.
  • P2PU Oj en konkurrent till wikiskola tänker man när man blir välkomnad på svenska men bakom det är det engelska som gäller;-) Men sen kokar det ner till att vara länkar hit och dit.
  • Flat World Knowledge Open textbooks. Verkar bra. Kräver inloggning. CC.
    • http://catalog.flatworldknowledge.com/bookhub/reader/128?e=fwk-redden-ch01 Exempel på en snygg men något torr bok, Bra bilder och även med film. Skulle jag kunna hänvisa till om det inte var för inloggningen och de många klickan för navigationen. Fast det är Study pass, free trial. Så affärsién är väl att ta betalt för vissa bitar. Exempel Study Pass $20:
Online Book Reader
Note Taking
Highlighting
Interactive Study Aids
Includes Exercises and Flash Cards
Consolidates key points from each chapter, such as Learning Objectives, Key Terms and Definitions
  • MERLOT Gigantisk databas med OER
  • CK12 Snyggt läromedel på nätet med filmer, uppggifter och tester (kräver inloggning men det gör man med FB). Fysik i detta fall. Man kan spara pdf, Kindle och FlexBook. Det är på engelska med det är nyttigt. Jag kommer att använda denna i undervisningen. CC. Det är en lärobok som gjort digital på ett mycket trevligt sätt.
  • MATH.SE Sveriges universitet har en repetitinskurs för blivande studenter för att överbrygga från gymnasiet, dvs bra repetition. Teori, exempel, övningar och tester. Kräver att man räknar på egen hand. (c). Den ska jag också använda genom att länka till relevanta avsnitt.
  • UNESCO OER Wiki. I mediawiki. Ej CC men innehåller inte material utan beskriver forskning och projekt, mm.
  • OER Commons Massor av lärobjekt, små moduler, exvis en GGB. CC. Mycket sökande. Svårt med överblick. Knepigt att kopiera materialet. Många klick till materialet. Ändå imponerande bredd.

Open textbook

Open textbooks är ett begrepp som närmast handlar om en avgränsning till fysiska böcker som görs fria på nätet. Alltså en snävare definition där lösa mindre lärobjekt (exempelvis bilder, lektionsplaner) inte fingår.

Fler länkar om OER som sådant

Semantic Web

EduTech

Denna presentationsbild kommer att utgå. Länksamlingen är mest av eget intresse och för att visa att det sker mycket inom området, dvs det är stödjer ett beslut att satsa på OER och Mediawiki

Ett helt fält fullt av aktiviter som jag bara snubblade över.

Presentationen nedan tar upp OER, finansiering, stödstrukturer, organisationer, forskning, etc.

Open Educational Resources from Stephen Downes

Länkar EduTech

Många wikisar

Exempel på andra Mediawikisajter

Wikia

En "fork" av Mediawiki. De har utvecklat egna extensions och satsar på kommunikation mellan användarna. Ganska imponerande.

Measuring the revolution of media.
People in a month 50,085,567
Changes today 316,825
Communities 200,000+
Total Pages 20,124,135

Exempel på wiksar på Wikia

Wikidot är en wikifarm som Wikia ovan.

Wikipedia i undervisningen

Tips om hur man kan jobba med Wikipedia i undervisningen

Bilden Good Article collaboration används på Wikipedia för att markera en artikel vilken lyfts till hög kvalitet genom samarbete mellan flera deltagare.
Bilden Good Article collaboration används på Wikipedia för att markera en artikel vilken lyfts till hög kvalitet genom samarbete mellan flera deltagare.
  • Man kan använda material från wikipedia till andra arbeten. Inte bra text. Finns mycket bra fria bilder och animationer.
  • Källkritik. Ett exempel på hur jag använde Wikipedia i undervisningen om ellära
  • Skriva på Wikipedia kan vara svårt. Det gäller att hitta något som det inte skrivits om. Samtidigt måste man ha något att tillföra samt referenser.
  • Titta på historiken och se hur en sida växt fram i samarbete mellan många. Vilka tecken kan man se på att kvaliteten ökar?
  • Läs diskussionssidan.
  • Ta reda på vilka kvalitetsmarkörer man ska hålla utkik efter för att bedöma kvaliteten på informationen. Exempel: Kalle Anka
  • Granska en sida som ni har kunskap om. Vad finns med och varför? Vad saknas?
    • Exempel: STG och Thorén Business School - hur ser de ut på wp? Det är inte ett lämpligt projekt att redigera den egna sidan. Det riskerar att tas bort om det är ovidkommande, ej underbyggt, reklam eller oneutralt.

Länkar till artiklar om Wikipedia i undervisningen

Texten nedan har jag lånat från Användare AdVilles föredrag

Kan man lita på Wikipedia

För många är Wikipedias strategi skrämmande, eftersom den konkurrerar med betaltjänster. Det är även svårt att censurerar icke önskvärt material eftersom den redigeras från hela världen, vilket kan göra att vissa regeringar och tjänstemän inte gillar den.

Anledningen att man inte bör använda Wikipedia som källa i arbeten är att den baserar sin information från andra källor. Dessa källor är därför mer exakta och mer tillförlitliga. Artiklarna i sig kan vara väldigt välskrivna, men källorna från referenslistan bör ändå användas.

Skal man jämföra med andra uppslagsverk så kan man här se var informationen kommer ifrån, medan de mer konventionella uppslagsverken är skrivet av en grupp experter, men vilka de är för var artikel är svårare att se. Dock så finns det en hel del gamla artiklar kvar som inte har källor från den första tiden. Arbete pågår att källbelägga dem, men allt sker på frivillig basis och därför kan det ta tid.

För att få ut så mycket som möjligt av en artikel och se om det är något kontroversiellt bör man gå in på diskussionssidan. Detta gäller främst i aktuella artiklar och politiska artiklar.

Som med allt annat skall man ha ett kritiskt öga när man läser. Allt som finns skrivet är på ett eller annat sätt skrivet av en människa med egna värderingar

Klotter då?

Enligt undersökning går det otroligt snabbt att radera det mesta, men en del kan finnas kvar (och ser ni sådant behöver ni inte anmäla ett fel till de som brukar redigera, utan det kan ni själva snabbt ta bort)

Varför redigera på Wikipedia?

OBS, Wikipediaär VÄLDIGT måna om att allt skall skrivas ur en neutral synvinkel, och inte färgas av skribentens egna åsikter. Man måste även källbelägga allt med källor som är trovärdiga.

Det finns flera anledningar:

  • Man bidrar till något gott som andra kan ha nytta av.
  • Glädjen att att andra läser och uppskattar det man har gjort.
  • Glädjen i att se sina egna fotografier i artiklar.
  • Hjälpa till så att ens egna barn och kamrater lättare skall få tillgång till bra och pålitlig kunskap (ex genom att även få kurser för gymnasiet och högskolor inskrivna på wikiversity).
  • Möjligheten att bli respekterad av andra människor för vad man gör och inte vem man är (Här spelar kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning ingen roll). Den respekt och det rykte man får kan bli en bra referens när man skall söka sitt första jobb, eftersom man då kan visa på att man är ansvarstagande och går att lita på. Då krävs det dock att man följer det som står på nästa rubrik

Enkel lathund

Här hittar man en enkel lathund (presntation) som beskriver hur man kan börja arbeta med Wikipedia i klassrummet. Här finns också exempel på elevbidrag som visar vad elever kan åstadkomma redan i åk 1. Materialet är fritt att dela.

Mediawiki för skolan

MediaWiki-smaller-logo

Mediawiki är i mitt tycke det bästa verktyget för att publicerea fria lärobjekt. Jag blev ursprungligen tipsad om Mediawiki av hacker/datakonsult och många gånger förundrats över vilket bra råd det var. Mediawiki har i samklang med Wikipedia utvecklats till en fullfjädrad plattform och det blir bättre för varje dag. Avsnittet om EduTech ovan innehåller en mängd länkar som sdödjer min uppfattning att Mediawiki är bäst. En koncis utvärdering av Mediaawiki för skolan ger EdTechPost som ger en positiv utvärdering av Mediawiki som publiceringsverktyg för öppna lärresurser.

Internationell talas det om "21:th Centuary Skills". Googla gärna begreppet. Låt mig bara lyfta fram att genom att Mediawiki ligger bakom wikipedia och många andra wikisar med populärt innehåll (se listan ovan) så är det ett elevnära verktyg. Många elever kan redan redigera och de som lär sig arbeta i Mediawiki kommer att ha nytta av det på många olika ställen. Många företag lagrar information i wikis och arbetsmarknaden kommer förhoppningsvis att värdera sådana kunskaper.

Elever som arbetar i mEdiawiki kommer att öva många färdigheter i som nämns i styrdokumenten. Eleverna lär ett verktyg för: * samarbete

  • källkritik
  • informationssökning
  • kommunikation
  • struktur
  • att skapa egen kunskap

Webbstjärnan

Webbstjärnan är en tävling för skolelever där det ingår webbhotell, domän och många publiceringsverktyg, bl a Mediawiki.

Jag hade en grupp som byggde en egen hemsida med MediaWiki:

Vi kan samarbeta

Article Collaboration and Improvement Drive

En slutsats är alltså att Mediawiki är ett verktyg som är lämpligt för att skapa öppna lärobjekt och att det bra för att utveckla ett modernt lärande. Hur skulle vi kunna jobba med detta inom Thoréngruppen?

  • Vi skulle kunna dela med oss av bra undervisningstips, planer, texter, uppgifter, prov, etc
  • Vi skulle kunna utveckla nya kurser tillsammans
  • Eleverna kan samarbeta projekt och publicera sig. De kan skapa undervisningsobjekt.
  • Det finns mycket material inom matte, fysik och säkerligen i de flesta ämnen och kurser.
  • Vi kan samarbeta om att ta fram bedömningsmatriser.
  • Vi kan engagera eleverna i nya samarbetsformer.
  • Vi kan hålla kontakten och utbyta idéer inom ämnesgrupper över skolgränserna, exempelvis mattegruppen.
  • Vi kan höja kvaliteten på undervisningen. Genom att diskutera vilken effekt vår undervisng får och vilka lärobjek som fungerar bra kommer vi att se en gradvis förbättring. Det är bra för våra elever.
  • Det är bra marknadsföring att skpa fria läromedel
  • Vi kunde ta en aktiv roll i EU-projektet wiki skills eller kommande projekt.

Välkomna till Wikiskola

I praktiken är det lätt att sätta igång att samarbeta. Vi har idag lärt oss grunderna i wikiredigering. Det finns redan en sajt att bygga vidare på, wikiskola.se. Vi ska snart börja jobba så smått där.

Wikiskola är fyra år gammal. Där finns gott om material inom vissa områden. kartan har vita fläckar på många andra områden. Ofta finns bara första versionen av en kursplanering. Men sidorna som jag byggt under kursens gång har ändå en ovärderlig hjälp i undervisnignen. Både för mej och eleverna. När man går in i en kurs en andra gång kommer kvaliteten att höjas ytterligare ett snäpp. Om vi är fler som bidrar till utvecklingen av en kurs kommer det hända grejer.

Visa exempel på sidor i wikiskola:

Det finns fler argument för att bidra till Wikiskola på den här länken.

Men?

Tar det inte en massa tid?

Jo, men det tjänar man in på att inte behöva planera allt själv.

Övning konto på Wikiskola

Några har fått ett konto. Annars är det bara att fixa ett konto.

Visa hur man skriver sin personliga presentation.

Visa hur man kopierar bilder från wp.

  1. Här har jag kopierat hela sandlådan från wikipedia
  2. Här har jag kopierat sandlådan igen

Förklara vad som händer med malla roch länkar när man kopierar från Wikipedia

En bra idé är att kopiera in hela sandlådan för att få en struktur att jobba med så lär man sig mycket vanlig formatering med en gång.

Exempel: Visa hur man laddar upp filer och länkar till dem. Bilder samt pdf.

Uppgift

Uppgiften är att var och en skapar en länk från sin personliga sida till en ny sida där du skissar på en lektionsplanering. Våra tankar på Matteportalen om "Vår bästa lektion" är bra. Vi ska så småningom koppla det till learning study.

Visa hur man skapar en ny sida genom en länk.

Jobba i små grupper eller ensamma. Bestäm er för en lektion eller ett avsnitt där ni kan samarbete i planeringen.

Börja med att ni var och en skissar på er egen sida. Läs upp era tankar för varandra.

Skapa en länk på workshoppens redovisningssida till en sida där ni lägger ihop era tankar. Ni når den från wikiskolas förstasida.

Turas om att redigera den nya sidan. Diskutera innehållet. Dela upp texten med hjälp av rubriker. Då kan ni jobba under respektive rubrik. Kopiera in texter och bild från Wikipedia. Klistra in länkar till bra platser på nätet. Skriv om.

Spara ofta.

Nu håller ni på med en gemensam planering.

Sammanfattning av workshopen

Redovisning: Varje grupp visar vad de gjort.

Diskussion:

  • Vad har vi lärt oss idag?
  • Vad var bra?
  • Hur går vi vidare

15 minuter för reflektion