Tips om undervisning i en wiki

Från Wikiskola
Hoppa till: navigering, sök

Här kommer några tips om hur man arbeta med en wiki som Wikiskola i skolan. Det finns andra arbetssätt som är inriktade mot Wikipedia och som byger på de specifika förutsättningar som Wikipedia ger, exempelvis övningar om källkritik. Du kan läsa mer om dessa övningar i sista stycket på denna sida men först alltså de övningar osmsompassar på en wiki friare form.

Det fina med att elever arbetar i wikin är att de:

  • skriver för en publik vilket är belönande och ställer högre krav än att bara skriva för läraren
  • de skapar undervisningsmaterial som är skrivet på deras språk och har ett relevant innehåll
  • de lär sig arbeta med en wiki (nyttig framtida kunskap)
  • de kan samarbeta
  • det är lätt att få respons
  • wikin sparar alla ändringar så man kan se hur kunskaperna utvecklats över tiden
  • det är även tydligt vem som gjort vad (både bra saker och klotter finns med i historiken)

Boka ett ämne för en uppsats

Bokningen går till så att man skriver in alla titlar/uppgifter på en sida, lämpligen projektets diskussionssida.

En variant är att skriva elevernas namn som rubriker. sedan kan eleven redigera sin rubrik och skriva sitt bidrag. Det blir få redigeringskonflikter så länge elverna är noga med att uppdatera sidan innan de redigerar sitt avsnitt.

Exempel: Diskussion:Innovation_och_samhällsnytta. Hä har drygt 100 elever i fem klasser under en vecka gått in och bokat sig för ett ämne där de jobbar i grupper om tre eller fyra personer.

Skriva texter till wikin

När man börjar med ett nytt område kan det vara läge att skriva (faktabaserade) artiklar om detta. Eleverna skriver om ett delområde. Sedan kan de granska varandras texter och ge respons. Det är en respons i sig att redigera någon anans text.

Exempel:

En utvidgning är att låta eleverna bringa ordning i stycken med slumpmässig ordning. Datortexterna skrevs under rubriker med nivå 3. Sedan kopierade elverna texterna till sin sandlåda och satte in kapitelrubriker på nivå. Därefter sorterade de de mindre texterbitarna. Efter det fick de jämföra sina strukturer och tankar och vi enades om en struktur. Det gav bra diskussioner om vde olika delarnas funktion och relation till varandra.

Presentera filmer och ge respons

Exempel: Elevbidrag_i_ny_sport-projektet

Presentera powerpoints och ge respons

Exempel: Innovation_och_samhällsnytta

Samla länkar, bilder, filmer, simuleringar och övningar till ett område.

Exemplet nedan visar hur elever arbetade med att samla nyttiga lärresurser till ett matematiskt begrepp eller delområde.

Exempel: Sidan Geometri Ma2C har skapats av elever i ettan på gymnasiet.

Formativ bedömning

Fysik

I fysiken har jag gjort två eller tre alternativa svar på varje uppgift. Svaren är då ordnade som i en bedömningsmatris med ett svar på ok nivå till vänster, ett mer utförligt svar i mitten och ett utmärkt svar till höger. Det blir som en bedömningsmatris insprängd i provet. Det är överskådligt och enkelt för eleverna att använda. Första fysikprovet gjorde jag ett sådant facit.

Nyligen hade vi det andra provet i fysikkursen och nu fick eleverna göra facit på två/tre nivåer. Tyvärr hinner de inte med att göra alla varianter på en lektion (det är svårt). Men det ledde till bra diskussioner och lärande. Det smyger sig mindre och större fel i eleverna facit så jag måste rätta det men efter det kunde eleverna bedöma sina egna prov efter sitt eget facit. Det gjorde de idag.

Här länken till sidan med provet och facit:

http://wikiskola.se/index.php?title=Energi_Heureka#.C3.85rets_prov_med_bed.C3.B6mning

Det blir många frihetsgrader i en bedömning där eleverna både gör sitt facit och sin egen bedömning men det är det som gör det så intressant. Eleverna är verkligen medarbetare.

Här är en länk till själva facit:

https://docs.google.com/document/d/1qWQPt15KgMg7t407raiQUmdDgyvSxrzh1pYgYxwQBpw/edit

Matematik

Vi har gjort facit till matteprov bl a i kap geometri i Ma3C.

Länkar om formativt i Drive

Bädda in och samarbeta

Dokument på Google Drive kan bäddas in i wikisidan. Det gäller både kalkylark, ordbehandling och presentationer. Det går till så att man först länkar till det delade dokumentet där eleverna ska arbeta tillsammans. Dessutom bäddar man in en publicerad version av dokuementet på sidan så att alla kan se att det finns på webben och så att man lätt kan använda det senare utan att komma ihåg adressen.

Geometriska bevis i en presentation Eleverna jobbade i detta exempel i grupper om fyra och varje grupp tog sig an ett bevis var.

Lärande på Wikipedia

Tips om hur man kan jobba med Wikipedia i undervisningen

Bilden Good Article collaboration används på Wikipedia för att markera en artikel vilken lyfts till hög kvalitet genom samarbete mellan flera deltagare.
  • Man kan använda material från wikipedia till andra arbeten. Inte bra text. Finns mycket bra fria bilder och animationer.
  • Källkritik. Ett exempel på hur jag använde Wikipedia i undervisningen om ellära
  • Skriva på Wikipedia kan vara svårt. Det gäller att hitta något som det inte skrivits om. Samtidigt måste man ha något att tillföra samt referenser.
  • Titta på historiken och se hur en sida växt fram i samarbete mellan många. Vilka tecken kan man se på att kvaliteten ökar?
  • Läs diskussionssidan.
  • Ta reda på vilka kvalitetsmarkörer man ska hålla utkik efter för att bedöma kvaliteten på informationen. Exempel: Kalle Anka
  • Granska en sida som ni har kunskap om. Vad finns med och varför? Vad saknas?
    • Exempel: STG och Thorén Business School - hur ser de ut på wp? Det är inte ett lämpligt projekt att redigera den egna sidan. Det riskerar att tas bort om det är ovidkommande, ej underbyggt, reklam eller oneutralt.

Länkar till artiklar om Wikipedia i undervisningen

Texten nedan har jag lånat från Användare AdVilles föredrag

Kan man lita på Wikipedia

För många är Wikipedias strategi skrämmande, eftersom den konkurrerar med betaltjänster. Det är även svårt att censurerar icke önskvärt material eftersom den redigeras från hela världen, vilket kan göra att vissa regeringar och tjänstemän inte gillar den.

Anledningen att man inte bör använda Wikipedia som källa i arbeten är att den baserar sin information från andra källor. Dessa källor är därför mer exakta och mer tillförlitliga. Artiklarna i sig kan vara väldigt välskrivna, men källorna från referenslistan bör ändå användas.

Skal man jämföra med andra uppslagsverk så kan man här se var informationen kommer ifrån, medan de mer konventionella uppslagsverken är skrivet av en grupp experter, men vilka de är för var artikel är svårare att se. Dock så finns det en hel del gamla artiklar kvar som inte har källor från den första tiden. Arbete pågår att källbelägga dem, men allt sker på frivillig basis och därför kan det ta tid.

För att få ut så mycket som möjligt av en artikel och se om det är något kontroversiellt bör man gå in på diskussionssidan. Detta gäller främst i aktuella artiklar och politiska artiklar.

Som med allt annat skall man ha ett kritiskt öga när man läser. Allt som finns skrivet är på ett eller annat sätt skrivet av en människa med egna värderingar

Klotter då?

Enligt undersökning går det otroligt snabbt att radera det mesta, men en del kan finnas kvar (och ser ni sådant behöver ni inte anmäla ett fel till de som brukar redigera, utan det kan ni själva snabbt ta bort)

Varför redigera på Wikipedia?

OBS, Wikipediaär VÄLDIGT måna om att allt skall skrivas ur en neutral synvinkel, och inte färgas av skribentens egna åsikter. Man måste även källbelägga allt med källor som är trovärdiga.

Det finns flera anledningar:

  • Man bidrar till något gott som andra kan ha nytta av.
  • Glädjen att att andra läser och uppskattar det man har gjort.
  • Glädjen i att se sina egna fotografier i artiklar.
  • Hjälpa till så att ens egna barn och kamrater lättare skall få tillgång till bra och pålitlig kunskap (ex genom att även få kurser för gymnasiet och högskolor inskrivna på wikiversity).
  • Möjligheten att bli respekterad av andra människor för vad man gör och inte vem man är (Här spelar kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning ingen roll). Den respekt och det rykte man får kan bli en bra referens när man skall söka sitt första jobb, eftersom man då kan visa på att man är ansvarstagande och går att lita på. Då krävs det dock att man följer det som står på nästa rubrik

Enkel lathund

Här hittar man en enkel lathund (presntation) som beskriver hur man kan börja arbeta med Wikipedia i klassrummet. Här finns också exempel på elevbidrag som visar vad elever kan åstadkomma redan i åk 1. Materialet är fritt att dela.