Neon
Materialegenskaper:
- Densitet, 0,9002 g/L
- Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)
- Aggregationstillstånd: Gas
- Smältpunkt, 24,56 K (−248,59 °C)
- Kokpunkt, 27,104 K (−246,046 °C)
- Utseende, Färglös i gasform
- Atomnummer, 10
Användning
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg. Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.
Framställning
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft
Historia
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.
Pris
Priset för neon är ungefär 50-70 usd/m^3 eller ungefär 330- 600 sek. Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%
Länkar
- Wikipedia
- ^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2
--Lime (diskussion) 21 november 2017 kl. 11.58 (UTC)
Emil Hamrin Te17D