Laserbearbetning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 25: Rad 25:
{{clear}}
{{clear}}


=== Fördelar och nackdelar ===
=== Fördelarna med laser ===


Fördelar:
Fördelar:

Versionen från 21 november 2013 kl. 22.27

Om laserbearbetning

Laserbearbetning är en fokusering av laserljus på en yta så att den höga energidensiteten kan användas till att bearbeta (förånga) material. Laserbearbetning är en teknik som använder en laser för att skära i olika material. Det har börjat bli vanligare med småföretag, skolor och hobby-intresserade, använder laserbearbetning för eget bruk.

Varför laserbearbetning

Inom verkstadsindustrin använder man laserbearbetning för att laserns precision är bättre och så slits inte lasrar ut som metallborrar gör. Vissa svårbearbetade material som t.ex keramer, skärs med laser.

Laser

En laser sänder ut fotoner i en rak ljusstråle till skillnad från en vanlig ljuskälla sänder ut fotoner åt all riktningar i olika våglängder. När lasern blir koncentrerad så blir den mycket starkare och då kan lasern skära igenom material. Ju mer koncentrerat lasern blir desto bättre kan den skära igenom hårda material som t.ex. stål. Laserljus kan finnas i infrarött, ultravioletta och ner till röntgenstrålning. Röd laser är den billigaste lasern att skapa då används den mest.

Historia

1965 kom den första laserbearbetningen. Den användes bl.a till borrning på diamanter. Maskinen var gjord av Western Electric Engineering Research Center. 1967 kom den första laserborren som användes till metall.

Typer av lasrar:

CO2 är lämpad för skärning, borrning och gravering. Nd och Nd-YAG är identiska till varandra, men Nd-YAG har en annan applikation. Nd använder högenergi och kan borra. ND-YAG använder högenergi, kan: borra, gravera och trimma.

Fördelarna med laser

Fördelar: Borrning med laser uppvisar följande fördelar:

Tyst Ljudet från en laser borrare är betydligt tystare än en 10 tons borrare

Inget verktygsslitage - Hårdheten på arbetsstycket är inte allvarlig.

Inga formförändringar - Ger möjlighet att borra i mycketspröda material, som t.ex grus.

Oberoende av infallsvinkel - Ger möjlighet att borra på krokiga ytor eller med liten infallsvinkel.

Hög precision - Mycket snäva toleranser med avseende läge och håldiameter.

Hålgeometrier - Hål från 0,5 µm upp till några millimeters diameter. Menas att kan kan ha en rätt litet hål

Källor