Induktion: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(37 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{| class="wikitable"
|-
! Digital bok !! Pappersbok
|-
| {{Gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/impuls-2/article/9a2b6bc7-6f4d-43ba-b68a-30f98d07a90e  Induktion] [https://gleerupsportal.se/laromedel/impuls-2/article/8882c005-152f-4081-9b2b-90107609c92c Uppgifter Induktion]}} || {{Heureka2| Kap 6 s 102 - 128}}
|}
{{clear}}
== [[Introduktion till induktion  samt demonstration]]==
==  Kap 6 s 113-114 - [[Virvelströmmar]] ==
==  Kap 6 s 115-117 - [[Induktans, spole i en krets]] samt demo fyrkantsvåg==
==  Kap 6 s 118-122 - [[Växelströmstranformatorn]] ==
== [[Växelspänningsgeneratorn]] och växelström ==
==  Kap 6 s 123-128 - [[Lösningar uppg kap 6 Heureka2]] ==
== Om [[Teslas_induktionsmotor|Teslas induktionsmotor]] som sitter i Teslabilarna ==
{{clear}}
''Här kommer en kort sammanfattning av det viktigaste inom induktion.''
== Sammanfattning Induktion ==
Induktion behandlas i kapitel 6 i Heureka 2.
Induktion behandlas i kapitel 6 i Heureka 2.


== Introduktion till induktion  samt demonstration==
{{#ev:youtube | fukzQHQwLzU |340|right|En timmes film. Av Henrik Nordin, Youtube standardlicens}}
{{clear}}
 
=== Induktion ===
 
[[Fil:Induktion3.png|340px|right| thumb |Elektroner rör sig ut mot ena kanten av ledaren och positiva laddningar åt motsatt hållt.]]
 
En ledare förflyttas i ett magnetfält. Om man ser till en laddning i ledaren så förflyttas den nedåt i bilden och vi har en laddning med en hastighet i ett magnetfält. Den påverkas således av en vinkelrät kraft. I det här fallet påverkas elektroner av en kraft till vänster i bilden och positiva laddnings påverkas av en kraft till höger. Detta gör att laddningarna förskjuts åt sidorna vilket ger upphov till ett elektriskt fält i ledaren och en elektromotorisk spänning (ems, e).
 
Om ledaren förflyttas med jämn fart uppstår en balans mellan de elektriska och magnetiska krafterna.
 
Kraften från det magnetiska fältet.
 
 
 
: <math> e = l B v</math>
 


{{#ev:youtube| bnuf8cBV35c |320|right}}
{{#ev:youtube|-UzfQqJTZto|320|right}}
{{clear}}
{{clear}}


=== Lenz lag ===
[[Fil:Lenz lag.png|340px|miniatyr|höger|Den inducerade strömmen ger upphov till en motriktad kraft på ledaren. Det krävs alltså en kraft (=arbete) för att röra den med jämn fart i magnetfältet.]]


==  Kap 6 s 113-114 ==
Det finns en kraft som är motriktad kraften som skapar ledarens rörelse. Det måste uträttas ett arbete för att skapa strömmen.
{{#ev:youtube| r8YIV32CGH8 |320|right}}
{{#ev:youtube| hliIb-hvyn1g |320|right}}
{{clear}}
{{clear}}


== Kap 6 s 115-117 ==
=== Magnetsikt flöde ===
{{#ev:youtube| l1POJVGbfkQ |320|right}}
 
{{#ev:youtube| I1p5invKuxk |320|right}}
B känner vi ju som magnetsk flödestäthet. Det är alltså areaberoende.
{{#ev:youtube| duVyv5JETHo |320|right}}
 
magnetskt flöde definieras som
 
: <math> \Phi = B A </math>
 
Där A är arean.
 
Enheten för magnetiskt flöde är T m<sup>2</sup> eller Weber, Wb.
 
{{clear}}
{{clear}}


== Kap 6 s 118-122 - [[Växelströmstranformatorn]] ==
=== Induktionslagen på annan form ===
[[Fil:Induktionslagen2.png|miniatyr|340px|höger|Flödesändring för en ledare som rör sig i ett magnetfält]]
<br />
 
<math>
 
e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t}  \\
</math>
{{clear}}
 
=== Induktans ===


En elektrisk ström som flyter genom en krets orsakar ett magnetiskt fält och därmed ett magnetiskt flöde .<math>\Phi.</math> genom kretsen. Förhållandet mellan det magnetiska flödet och strömstyrkan kallas induktans eller mera korrekt kretsens självinduktans. Vanligtvis används symbolen.<math> L.</math> för induktans. Den kvantitativa definitionen av induktans är


:<math>L= \frac{\Phi}{i}.</math>


==  Kap 6 s 123-128 ==
SI-enheterna för induktans är Weber per ampere, eller Henry (H): 1 H = 1 Wb/A.


{{#ev:youtube| c39qnpL-J_0|320|right}}
{{#ev:youtube| SphGR_LU8xQ |320|right}}
{{#ev:youtube| hh9sU6jCdVvw |320|right}}
{{#ev:youtube| 5aj4oHWoXWQ |320|right}}
{{clear}}
{{clear}}


== Räkneövning ==
=== Transformatorn ===
[[File:Transformator-1-1.png|thumb|En transformators primär- och sekundärsida]]
 
Den vanligaste typen av transformator kan anses bestå av tre delar; primärlindning, sekundärlindning och kärna. En växelström genom primärlindningen ger upphov till ett tidsvarierande magnetiskt fält i kärnan. Kärnan överför det magnetiska fältet till sekundärlindningen i vilken det induceras en spänning.
 
Antalet lindningsvarv (''N'') på sekundär- respektive primärlindningen bestämmer förhållandet mellan transformatorns sekundär- och primärspänning:
:<math>\frac{U_s}{U_p}=\frac{N_s}{N_p}</math>
För strömmarna i respektive lindningar gäller det omvända förhållandet:
:<math>\frac{I_s}{I_p}=\frac{N_p}{N_s}</math>
 
------
 
''Slut på sammanfattningen''
 


== Övning på Oscilloskop ==
== Övning på Oscilloskop ==
{{#ev:youtube|v-mi5GRthsc|320|right}}
{{clear}}
== Inför provet ==
{{#ev:youtube|v-mi5GRthsc|320|right}}
[[Media:Omprov_kap_5-6_VT14_och_övningsprov_2014.pdf |Övningsprov magnetism]]
 
=== Utvalda uppgifter i Gleerups ===
 
 
I slutet av kapitlet har Gleerups blandade uppgifter i tre svårighetsnivåeer. Jag tycker ni ska fokusera på följande uppgifter (det som handlar om växelström, kondensatorer, mm har jag plockat bort):
 
* 3105-3107
* 3113-3118
* 3120-3121
* 3125-3127
* 3129-3131
 
Men självklart finns det fler uppgifter som ni skulle kunna klara.

Nuvarande version från 23 november 2017 kl. 12.25

Digital bok Pappersbok

NoK Heureka Fysik 2: Kap 6 s 102 - 128


Introduktion till induktion samt demonstration

Kap 6 s 113-114 - Virvelströmmar

Kap 6 s 115-117 - Induktans, spole i en krets samt demo fyrkantsvåg

Kap 6 s 118-122 - Växelströmstranformatorn

Växelspänningsgeneratorn och växelström

Kap 6 s 123-128 - Lösningar uppg kap 6 Heureka2

Om Teslas induktionsmotor som sitter i Teslabilarna

Här kommer en kort sammanfattning av det viktigaste inom induktion.

Sammanfattning Induktion

Induktion behandlas i kapitel 6 i Heureka 2.

En timmes film. Av Henrik Nordin, Youtube standardlicens

Induktion

Elektroner rör sig ut mot ena kanten av ledaren och positiva laddningar åt motsatt hållt.

En ledare förflyttas i ett magnetfält. Om man ser till en laddning i ledaren så förflyttas den nedåt i bilden och vi har en laddning med en hastighet i ett magnetfält. Den påverkas således av en vinkelrät kraft. I det här fallet påverkas elektroner av en kraft till vänster i bilden och positiva laddnings påverkas av en kraft till höger. Detta gör att laddningarna förskjuts åt sidorna vilket ger upphov till ett elektriskt fält i ledaren och en elektromotorisk spänning (ems, e).

Om ledaren förflyttas med jämn fart uppstår en balans mellan de elektriska och magnetiska krafterna.

Kraften från det magnetiska fältet.


[math]\displaystyle{ e = l B v }[/math]


Lenz lag

Den inducerade strömmen ger upphov till en motriktad kraft på ledaren. Det krävs alltså en kraft (=arbete) för att röra den med jämn fart i magnetfältet.

Det finns en kraft som är motriktad kraften som skapar ledarens rörelse. Det måste uträttas ett arbete för att skapa strömmen.

Magnetsikt flöde

B känner vi ju som magnetsk flödestäthet. Det är alltså areaberoende.

magnetskt flöde definieras som

[math]\displaystyle{ \Phi = B A }[/math]

Där A är arean.

Enheten för magnetiskt flöde är T m2 eller Weber, Wb.

Induktionslagen på annan form

Flödesändring för en ledare som rör sig i ett magnetfält


[math]\displaystyle{ e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t} \\ }[/math]

Induktans

En elektrisk ström som flyter genom en krets orsakar ett magnetiskt fält och därmed ett magnetiskt flöde .[math]\displaystyle{ \Phi. }[/math] genom kretsen. Förhållandet mellan det magnetiska flödet och strömstyrkan kallas induktans eller mera korrekt kretsens självinduktans. Vanligtvis används symbolen.[math]\displaystyle{ L. }[/math] för induktans. Den kvantitativa definitionen av induktans är

[math]\displaystyle{ L= \frac{\Phi}{i}. }[/math]

SI-enheterna för induktans är Weber per ampere, eller Henry (H): 1 H = 1 Wb/A.

Transformatorn

En transformators primär- och sekundärsida

Den vanligaste typen av transformator kan anses bestå av tre delar; primärlindning, sekundärlindning och kärna. En växelström genom primärlindningen ger upphov till ett tidsvarierande magnetiskt fält i kärnan. Kärnan överför det magnetiska fältet till sekundärlindningen i vilken det induceras en spänning.

Antalet lindningsvarv (N) på sekundär- respektive primärlindningen bestämmer förhållandet mellan transformatorns sekundär- och primärspänning:

[math]\displaystyle{ \frac{U_s}{U_p}=\frac{N_s}{N_p} }[/math]

För strömmarna i respektive lindningar gäller det omvända förhållandet:

[math]\displaystyle{ \frac{I_s}{I_p}=\frac{N_p}{N_s} }[/math]

Slut på sammanfattningen


Övning på Oscilloskop

Inför provet

Övningsprov magnetism

Utvalda uppgifter i Gleerups

I slutet av kapitlet har Gleerups blandade uppgifter i tre svårighetsnivåeer. Jag tycker ni ska fokusera på följande uppgifter (det som handlar om växelström, kondensatorer, mm har jag plockat bort):

  • 3105-3107
  • 3113-3118
  • 3120-3121
  • 3125-3127
  • 3129-3131

Men självklart finns det fler uppgifter som ni skulle kunna klara.