Induktion

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Digital bok Pappersbok

NoK Heureka Fysik 2: Kap 6 s 102 - 128


Introduktion till induktion samt demonstration

Kap 6 s 113-114 - Virvelströmmar

Kap 6 s 115-117 - Induktans, spole i en krets samt demo fyrkantsvåg

Kap 6 s 118-122 - Växelströmstranformatorn

Växelspänningsgeneratorn och växelström

Kap 6 s 123-128 - Lösningar uppg kap 6 Heureka2

Om Teslas induktionsmotor som sitter i Teslabilarna

Här kommer en kort sammanfattning av det viktigaste inom induktion.

Sammanfattning Induktion

Induktion behandlas i kapitel 6 i Heureka 2.

En timmes film. Av Henrik Nordin, Youtube standardlicens

Induktion

Elektroner rör sig ut mot ena kanten av ledaren och positiva laddningar åt motsatt hållt.

En ledare förflyttas i ett magnetfält. Om man ser till en laddning i ledaren så förflyttas den nedåt i bilden och vi har en laddning med en hastighet i ett magnetfält. Den påverkas således av en vinkelrät kraft. I det här fallet påverkas elektroner av en kraft till vänster i bilden och positiva laddnings påverkas av en kraft till höger. Detta gör att laddningarna förskjuts åt sidorna vilket ger upphov till ett elektriskt fält i ledaren och en elektromotorisk spänning (ems, e).

Om ledaren förflyttas med jämn fart uppstår en balans mellan de elektriska och magnetiska krafterna.

Kraften från det magnetiska fältet.


[math]\displaystyle{ e = l B v }[/math]


Lenz lag

Den inducerade strömmen ger upphov till en motriktad kraft på ledaren. Det krävs alltså en kraft (=arbete) för att röra den med jämn fart i magnetfältet.

Det finns en kraft som är motriktad kraften som skapar ledarens rörelse. Det måste uträttas ett arbete för att skapa strömmen.

Magnetsikt flöde

B känner vi ju som magnetsk flödestäthet. Det är alltså areaberoende.

magnetskt flöde definieras som

[math]\displaystyle{ \Phi = B A }[/math]

Där A är arean.

Enheten för magnetiskt flöde är T m2 eller Weber, Wb.

Induktionslagen på annan form

Flödesändring för en ledare som rör sig i ett magnetfält


[math]\displaystyle{ e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t} \\ }[/math]

Induktans

En elektrisk ström som flyter genom en krets orsakar ett magnetiskt fält och därmed ett magnetiskt flöde .[math]\displaystyle{ \Phi. }[/math] genom kretsen. Förhållandet mellan det magnetiska flödet och strömstyrkan kallas induktans eller mera korrekt kretsens självinduktans. Vanligtvis används symbolen.[math]\displaystyle{ L. }[/math] för induktans. Den kvantitativa definitionen av induktans är

[math]\displaystyle{ L= \frac{\Phi}{i}. }[/math]

SI-enheterna för induktans är Weber per ampere, eller Henry (H): 1 H = 1 Wb/A.

Transformatorn

En transformators primär- och sekundärsida

Den vanligaste typen av transformator kan anses bestå av tre delar; primärlindning, sekundärlindning och kärna. En växelström genom primärlindningen ger upphov till ett tidsvarierande magnetiskt fält i kärnan. Kärnan överför det magnetiska fältet till sekundärlindningen i vilken det induceras en spänning.

Antalet lindningsvarv (N) på sekundär- respektive primärlindningen bestämmer förhållandet mellan transformatorns sekundär- och primärspänning:

[math]\displaystyle{ \frac{U_s}{U_p}=\frac{N_s}{N_p} }[/math]

För strömmarna i respektive lindningar gäller det omvända förhållandet:

[math]\displaystyle{ \frac{I_s}{I_p}=\frac{N_p}{N_s} }[/math]

Slut på sammanfattningen


Övning på Oscilloskop

Inför provet

Övningsprov magnetism

Utvalda uppgifter i Gleerups

I slutet av kapitlet har Gleerups blandade uppgifter i tre svårighetsnivåeer. Jag tycker ni ska fokusera på följande uppgifter (det som handlar om växelström, kondensatorer, mm har jag plockat bort):

  • 3105-3107
  • 3113-3118
  • 3120-3121
  • 3125-3127
  • 3129-3131

Men självklart finns det fler uppgifter som ni skulle kunna klara.