Diskussion:Laboration Motorstyrning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Testa att köra en motor med batteri respektive Arduino. Pröva att reglera varvtalet med motstånd i serie och parallell. Använd sedan potentiometrar. Ändra varvtalet...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Koppla en potentiometer i serie och reglera varvtalet. Hur bra går det? Den pedagogiska poängen är att det går dåligt. Gör beräkningar av spänningsfallet för en uppskattad resistansändring.
Testa att köra en motor  med batteri respektive Arduino.
Testa att köra en motor  med batteri respektive Arduino.


Rad 16: Rad 18:


Utvärdera vilken metod som funkar bäst.
Utvärdera vilken metod som funkar bäst.
== Lab  2fel text ==
Det finns många integrerade kretsar för motorstyrning. Bland de vanligare är TB6612FNG, L293D och L298N.
I laborationen ska vi undersöka den sistnämnda.
Motorstyrning med L298N
Vår Arduino ska kunna styra två elmotorer. Till vår hjälp kommer vi att använda en så kallad motorstyrningsenhet. Det går att ansluta en elmotor direkt till en Arduino och få motorn att snurra men detta medför ett antal problem:
Motorn kommer bara att ha två lägen. Antingen snurrar den åt ett specifikt håll eller så står den stilla.
När elmotorn roterar finns en risk att den genererar en ström som kan skada Arduinon.
Strömmen och spänningen som skickas ut från Arduino n är förhållandevis låg och räcker endast för att driva mycket svaga motorer.
För att hantera de här problemen används en motorstyrningsenhet som kopplas mellan Arduino n och motorerna. Denna krets innehåller H-bryggor som gör det möjligt att skifta riktningen hos strömmen så att motorerna kan rotera åt olika håll. På Wikipedia kan du läsa mer om H-bryggor. Motorstyrningsenheten är också uppbyggd så att eventuell ström som genereras av motorn inte skadar varken motorstyrningsenheten eller Arduinon. Dessutom går det att ansluta en mycket starkare energikälla till enheten för att driva motorerna.
Laborationsinstruktioner
I denna laboration kommer ni att undersöka hur motorstyrningsenheten reagerar på olika typer av kommandon. Vi kommer att använda en motorstyrningsenhet med namnet L298N.
Förberedelse
Två komponenter behöver avlägsnas från motorstyrningsenheten om de inte redan är avlägsnade. På de rödmarkerade områdena på bilden nedan visas så kallade "jumpers", en typ av kontakter. Ta bort dessa två kontakter och ge till din lärare. Om motorstyrningsenheten redan saknar de 2 kontakterna på dessa ställen behöver du inte göra något.
Koppla enligt bilden nedan. För vissa av kopplingarna kan det vara lämpligt att använda hane-hona-kablar, d.v.s. att ena kontakten har en pigg och den andra har ett hål. 
 
Genomförande
När ni kopplat klart är dags att genomföra själva labben. I labben ska ni undersöka hur motorstyrningsenheten reagerar på olika kommandon. Genom att ta in information från input 1-4 avgör motorstyrningsenheten hur motorerna ska agera. Varje input matas antingen med en 1:a eller 0:a, eller egentligen spänning från Arduinon eller ingen spänning. I tabellen nedan visas ett antal kombinationer av möjliga inmatningar till motorstyrningsenheten. Er uppgift är att ta reda på vad kombinationerna ger för utslag på motorerna. Exempelvis, i steg A ska ni koppla input 2 och input 4 till Arduinons 3V (med hjälp av ett breadboard). 
Använd tabellen som mall och för anteckningar för varje steg. 
IN 1 IN 2 IN 3 IN 4 Kommentar
A 0 1 0 1
B 1 0 1 0
C 0 1 0 0
D 0 0 0 1
E 0 0 0 0
 
Extrauppgift 1
Skriv ett program till Arduinon som växlar mellan inmatningskombinationerna A-E med intervall om 5 sekunder.
Extrauppgift 2
För att reglera hastigheten på en elmotor används något som kallas för PWM (Pulse Width Modulation). Läs på om vad det är för något här.
Länken beskriver hur man kan reglera hastigheten med Arduino som styrenhet. 
Testa att reglera era motorers hastighet med PWM.
 

Nuvarande version från 5 maj 2021 kl. 08.00

Koppla en potentiometer i serie och reglera varvtalet. Hur bra går det? Den pedagogiska poängen är att det går dåligt. Gör beräkningar av spänningsfallet för en uppskattad resistansändring.

Testa att köra en motor med batteri respektive Arduino.

Pröva att reglera varvtalet med motstånd i serie och parallell.

Använd sedan potentiometrar.

Ändra varvtalet med pulsning från Arduino.

Resonera - finns det någon metod att styra motorers varvtal och samtidigt ha hög fart och högt vridmoment?

Introducera

  • H-bryggan med transistorer
  • L239D
  • De anddra två kretsarna

Utvärdera vilken metod som funkar bäst.

Lab 2fel text

Det finns många integrerade kretsar för motorstyrning. Bland de vanligare är TB6612FNG, L293D och L298N.

I laborationen ska vi undersöka den sistnämnda.

Motorstyrning med L298N

Vår Arduino ska kunna styra två elmotorer. Till vår hjälp kommer vi att använda en så kallad motorstyrningsenhet. Det går att ansluta en elmotor direkt till en Arduino och få motorn att snurra men detta medför ett antal problem:

Motorn kommer bara att ha två lägen. Antingen snurrar den åt ett specifikt håll eller så står den stilla. När elmotorn roterar finns en risk att den genererar en ström som kan skada Arduinon. Strömmen och spänningen som skickas ut från Arduino n är förhållandevis låg och räcker endast för att driva mycket svaga motorer.

För att hantera de här problemen används en motorstyrningsenhet som kopplas mellan Arduino n och motorerna. Denna krets innehåller H-bryggor som gör det möjligt att skifta riktningen hos strömmen så att motorerna kan rotera åt olika håll. På Wikipedia kan du läsa mer om H-bryggor. Motorstyrningsenheten är också uppbyggd så att eventuell ström som genereras av motorn inte skadar varken motorstyrningsenheten eller Arduinon. Dessutom går det att ansluta en mycket starkare energikälla till enheten för att driva motorerna.

Laborationsinstruktioner

I denna laboration kommer ni att undersöka hur motorstyrningsenheten reagerar på olika typer av kommandon. Vi kommer att använda en motorstyrningsenhet med namnet L298N.

Förberedelse

Två komponenter behöver avlägsnas från motorstyrningsenheten om de inte redan är avlägsnade. På de rödmarkerade områdena på bilden nedan visas så kallade "jumpers", en typ av kontakter. Ta bort dessa två kontakter och ge till din lärare. Om motorstyrningsenheten redan saknar de 2 kontakterna på dessa ställen behöver du inte göra något.

Koppla enligt bilden nedan. För vissa av kopplingarna kan det vara lämpligt att använda hane-hona-kablar, d.v.s. att ena kontakten har en pigg och den andra har ett hål. 

 

Genomförande

När ni kopplat klart är dags att genomföra själva labben. I labben ska ni undersöka hur motorstyrningsenheten reagerar på olika kommandon. Genom att ta in information från input 1-4 avgör motorstyrningsenheten hur motorerna ska agera. Varje input matas antingen med en 1:a eller 0:a, eller egentligen spänning från Arduinon eller ingen spänning. I tabellen nedan visas ett antal kombinationer av möjliga inmatningar till motorstyrningsenheten. Er uppgift är att ta reda på vad kombinationerna ger för utslag på motorerna. Exempelvis, i steg A ska ni koppla input 2 och input 4 till Arduinons 3V (med hjälp av ett breadboard). 

Använd tabellen som mall och för anteckningar för varje steg. 

IN 1 IN 2 IN 3 IN 4 Kommentar A 0 1 0 1 B 1 0 1 0 C 0 1 0 0 D 0 0 0 1 E 0 0 0 0

 

Extrauppgift 1

Skriv ett program till Arduinon som växlar mellan inmatningskombinationerna A-E med intervall om 5 sekunder.

Extrauppgift 2

För att reglera hastigheten på en elmotor används något som kallas för PWM (Pulse Width Modulation). Läs på om vad det är för något här.

Länken beskriver hur man kan reglera hastigheten med Arduino som styrenhet. 

Testa att reglera era motorers hastighet med PWM.