Begrepp inom stående vågor

Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring

Pulser

Av Frank

Vågor

Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/27/Wave-sv.png

-Gurpreet

Periodiska vågor

Moa

Reflexion

Vad definierar en reflexion?

Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.

Finns det olika styrkor på en reflexion?

Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset.

Exempel på olika reflexioner:

1. REGELBUNDEN

En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna fortfarande är parallella efter reflexionen. Det kallas för en regelbunden reflexion.

2. DIFFUS

En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende av de infallande ljusstrålarnas riktning. Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion.

Av: Mattias Norberg TE12A

Transmission

August

Superposition

Kasper

Refraktion

Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.

Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.

Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.

--JakobLindau (diskussion) 27 januari 2015 kl. 11.02 (UTC)

Brytningslagen för vågor

Johnny

Diffraktion

Miro

Interferens

Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment.

Av: Oscar Rasinaho

Stående vågor

Tamara

Resonans

En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)

Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.

--MaxAllerborg (diskussion) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)