247 Tau, Beta decay

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inledning

Richard Feynman.
Julian Schwinger.
sin-itiro tomonaga.

”Problemet” som jag i denna text ska beskriva och redogöra för är, som titeln antyder, den ekvation som fått benämningen The Dirac Equation (Diracekvationen på svenska) samt begreppet Quantum Electro Dynamics (Kvantelektrodynamik på svenska) och hur dessa influerade Feynman till att vinna nobelpriset i fysik 1965 tillsammans med Julian Schwinger och Sin-Itiro Tomonaga.1
För att uppnå förståelse för dessa begrepp måste man backa tillbaka några steg i ledet eftersom att Kvantelektrodynamiken bygger på kvantmekaniken, samt elektrodynamiken.
Utöver det så bygger DiracekvationenSchrödingerekvationen på det sättet att denna är en omformning av Schrödingerekvationen, Diracekvationen är på så vis den relativistisk motsvarigheten till Schrödingerekvationen. Den tar även hänsyn till den speciella relativitetsteorin. 2
”Problemtypen” är i högsta grad inom ämnesområdet fysisk, och beskrivs med hjälp av matematiska modeller.

Det kunskaper som krävs för att förstå detta på en fundamental nivå är av väldigt hög grad. Jag kommer således ge en inblick i några av ovanstående begrepp och kvantelektrodynamikens fundamentala beståndsdelar i hopp om att stärka er förståelse och insikt kring huvudämnet i fråga som är Kvantelektrodynamik och Diracekvationen samt hur detta ledde till ett nobelpris.




Citat från boken som "beskriver" "problemet".

The problem was to find the right laws of beta decay. There appeared to be two particles, which were called a tau and a theta. They seemed to have almost exactly the same mass, but one disintegrated into two pions, and the other into three pions. Not only did they seem to have the same mass, but they also had the same lifetime, which is a funny coincidence. So everybody was concerned about this. 3






En huvud rubrik

En underrubrik

TEXT TEXT

James Clerk Maxwell.

Underrubrik två

Mer text

Fil:Alberto Einstein.jpg
Albert Einstein.

en tredje underrubrik

Text text mera text


annan text




Ny huvudrubrik

Schrödingerekvationen

Erwin Schrödinger.

Text


[math]\displaystyle{ i\hbar\frac{\partial}{\partial t} \Psi(\mathbf{r},t) = \left [ \frac{-\hbar^2}{2m}\nabla^2 + V(\mathbf{r},t)\right ] \Psi(\mathbf{r},t) }[/math]


text

Ny underrubrik

Paul Dirac.

text

[math]\displaystyle{ i \hbar \frac{\partial\psi}{\partial t} (\mathbf{x},t) = \left(mc^2\alpha_0 -i\hbar c \sum_{j = 1}^3 \alpha_j \frac{\partial}{\partial x_j}\, \right) \psi (\mathbf{x},t) }[/math]

text

höverrubrik tre

Underrubrik

Några stycken källkritik

På grund av det stora antal källor jag hänvisat till har jag inte möjligheten
att vara källkritisk mot samtliga. Jag kommer därför slumpmässigt välja ut ett antal källor att vara kritisk mot.

Första källan

Den första källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1965/feynman-facts.html (Nobelprisets officella hemsida)


Andra källan

Den andra källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/dd/VVV/Svart/kvantteori.html


Tredje källan

Den tredje källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.discovery.com/tv-shows/curiosity/topics/10-real-world-applications-of-quantum-mechanics.htm


Fjärde källan

Den fjärde och sista källan jag ska vara källkritisk mot är
http://www.dummies.com/how-to/content/string-theory-and-quantum-electrodynamics.html


Referenser, källor

källor källor Samt information och kunskap inlärd under lektionstid eller annan tid.

Författare

Av: Jakob Lindau (TE12A) --JakobLindau 26 maj 2014 kl. 18.05 (UTC)