Gnistbearbetning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 2: Rad 2:
== Tillvägagångsätt ==
== Tillvägagångsätt ==


Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg
Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.  
 
http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg


== Två olika typer av gnistbearbetning ==
== Två olika typer av gnistbearbetning ==

Versionen från 7 februari 2016 kl. 18.48

Tillvägagångsätt

Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.

http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg

Två olika typer av gnistbearbetning

1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan.

2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.

fördelar och nackdelar

Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.

användningsområden

Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.

Kostnader per tillfälle

Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.